tag:blogger.com,1999:blog-372502592024-03-05T05:16:41.873+01:00Quisicosas¿Y qué es quisicosa
que todos lo venden
y muchos lo gastan
y nadie lo entiende?
(Oinegni le
[Versos del baile de Tibirín, tibirín. Anónimo, s. XVII-XVIII]
oí "de todo te da musa, loco"; la suma de todo te dio.[Palíndromo, Ludaico Duver, s. XXI]**********
La gran paradoja: ME PASO LA VIDA BUSCANDO EL TIEMPO QUE PERDÍ**********Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.comBlogger48125tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-43526609236065604342013-01-30T22:02:00.001+01:002013-03-13T13:56:49.285+01:00Canciones españolas maxipluriversionadas (III)<div style="text-align: center;">
<span lang=""><span style="color: red; font-size: large;"><strong>España cañí</strong></span></span><br />
<span lang=""><span style="color: red; font-size: large;"><strong><span style="font-size: small;">(pasodoble)</span></strong></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a h="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid8PfkV9Q_0NvwFpNI01LwdON5wlR_pVoAhlRMMhtSWQnp1Jb4tonk959pVKPCRJ6U9rzja1gJOA2-HEXyxiK7iHCB1SrgRKPssKYGAY8vLrF_n2fNpfPQUhwgDyc5WTDZfFE/s1600/Construccion.png" href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2013/01/canciones-espanolas-maxipluriversionada.html" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="España cañí está en obras, quizá por mucho tiempo."><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid8PfkV9Q_0NvwFpNI01LwdON5wlR_pVoAhlRMMhtSWQnp1Jb4tonk959pVKPCRJ6U9rzja1gJOA2-HEXyxiK7iHCB1SrgRKPssKYGAY8vLrF_n2fNpfPQUhwgDyc5WTDZfFE/s1600/Construccion.png" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div style="text-align: center;">
<span lang=""><a href="http://bdh.bne.es/bnesearch/detalle/2780435" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Aquí se puede escuchar la que quizá sea primera grabación de -España cañí-."><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-eT8dChTmLaKFzBkRt2cXnSRGmQSlvAwL7wJZ5ahk6sBcftMSgSCYO5lZPXs2uhWF0XNI8l5qcJvtunRykM8LO0DmuQXLFZXWDxSxZ5YONonn2kn1kMdc0OjM7yP_MtFFdcU/s1600/PINCHANDO.png" /></a></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<></div>
<div style="text-align: justify;">
<strong> <span style="color: red;">Pasodoble</span></strong> <span style="font-size: x-small;">(también aparecía al principio, en algunas fuentes, como <em>paso doble</em>; en otras, como <em>pasodoble torero</em>; y, también, como <em>paso-doble</em>)</span> compuesto por el zaragozano (Calatayud) don <span style="color: blue;"><em><strong>Pascual Marquina Navarro</strong></em><span style="color: black; font-size: x-small;">(1)</span></span> (1873-1948). En su partitura original, registrada en <strong><span style="color: blue;">1923</span></strong> con el nombre de <em><strong><span style="color: red;">España cañí (pasodoble)</span></strong></em> está escrita una dedicatoria: <em>A mi querido amigo D. José López de la Osa</em>. </div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRjJCFkH4A3mWHMYWTTpFHLUg3oax68pteRZWj4T3_NrVnlrldKZ5wQgN6UUszBRlFy0J8ZlFxDoS-Vexd1wFk0qQu7eBYuiKYgOeFuZJxpnn_p8ChiNa9E3ohK_eX0U8X8G4/s1600/Espa%25C3%25B1aCa%25C3%25B1iPartitura1923.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Registro de la Biblioteca Nacional de España de la partitura original de España cañí."><img border="0" height="195" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRjJCFkH4A3mWHMYWTTpFHLUg3oax68pteRZWj4T3_NrVnlrldKZ5wQgN6UUszBRlFy0J8ZlFxDoS-Vexd1wFk0qQu7eBYuiKYgOeFuZJxpnn_p8ChiNa9E3ohK_eX0U8X8G4/s400/Espa%25C3%25B1aCa%25C3%25B1iPartitura1923.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvsL3uY5t9V_Irkr68dhoTRvF3duHItyDiWGJ5sgJnfL6GaB1uT7UajuDghdwPaZRQzispCCrIKWQXRfzr1BpYl8TGOO41Xtnbu6Euh0ywta_7U3g6e1vSJeEXEWh80JYaIRY/s1600/Partitura.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Trozo de la partitura de España cañí."><img border="0" height="188" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvsL3uY5t9V_Irkr68dhoTRvF3duHItyDiWGJ5sgJnfL6GaB1uT7UajuDghdwPaZRQzispCCrIKWQXRfzr1BpYl8TGOO41Xtnbu6Euh0ywta_7U3g6e1vSJeEXEWh80JYaIRY/s400/Partitura.JPG" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Pascual Marquina Navarro. Foto realizada hacia mitad de los años 1920."><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjy4GoQvP7n89Gi6tY7d6CA0lfuIpVbth4-sfEkaz-XTzcVFW5Jg3XjpYKY-uvxjlb9bNlBwcalLc6xqboLp79uSnMYVBG3O-pcl5ajmDMSrNKg28GRHy1xAp5-28pY1G4jMmw/s200/Marquina.png" width="116" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="color: blue;"><span style="color: black;">Fotografía de don</span><strong> Pascual Marquina</strong></span> de la época en que compuso <strong><span style="color: red;">España cañí</span></strong>.</span></div>
<div align="center" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
No están acreditados, para mí, la fecha ni el lugar de su estreno, así como tampoco quién fue su primer intérprete. No es muy descabellado pensar que fuera la banda que dirigía don Pascual, la del <em><strong><span style="color: blue;">Regimiento de Ingenieros de Madrid</span></strong></em>, (exactamente era el "<em>Segundo Regimiento de Zapadores Minadores"</em>) la que estrenase esta obra; pero no dispongo de datos que corroboren esta suposición.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Lo que sí es constatable, por medio de la <em>Hemeroteca del Ayuntamiento de Gijón,</em> es que, para el domingo <strong><span style="color: blue;">4 de noviembre de 1923</span></strong>, estaba previsto que hubiera dos <em>audiciones musicales públicas</em> (conciertos), en dos parajes de <strong><em><span style="color: blue;">Gijón</span></em></strong>: una, al mediodía, en la <em>calle Corrida</em>, a cargo de la <span style="color: blue;"><strong><em>Banda de Gijón</em></strong></span>; y otra, por la tarde, en el <em>paseo de Begoña</em>, a cargo de la <em><strong><span style="color: blue;">Banda del Regimiento de Tarragona</span></strong></em> (<em>Regimiento de Infantería Tarragona nº 78</em>, con sede en Gijón). En ambas había de ser interpretado este pasodoble. Curiosamente, se concedía la autoría de <em><strong><span style="color: red;">España cañí</span></strong></em>, en una de las dos veces que se mencionaba en la noticia, a un autor equivocado. Esta equivocación pudo deberse a que las iniciales de los nombres del erróneo autor (Pablo) y el de Marquina (Pascual) son la misma. Además, de Pablo Luna también había en el programa para la tarde una pieza de su opereta "B<em>enamor</em>" (estrenada con enorme éxito en Madrid el 12 de mayo de ese mismo año, en el <em>Teatro de la Zarzuela</em>).</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<></div>
<div style="text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihNotrhr1iq6ybIvzcRN3RsCrx3H7J0l3HiUkzZw1gvd4KpJz5iKm4StIn6EjA3-v0p-8E4oOGa40Ij96qy9QyUQMvdBt8DICgxOwg84AWhC-Lr2UGqwKOhSRFtbDkJXoI9M8/s1600/Noroeste19231104.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Noticia de la primera interpretación pública de -España cañí-. Gijón, domingo 4 de noviembre de 1923."><img border="0" height="400" mea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihNotrhr1iq6ybIvzcRN3RsCrx3H7J0l3HiUkzZw1gvd4KpJz5iKm4StIn6EjA3-v0p-8E4oOGa40Ij96qy9QyUQMvdBt8DICgxOwg84AWhC-Lr2UGqwKOhSRFtbDkJXoI9M8/s400/Noroeste19231104.JPG" width="283" /></a><br />
<><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-vmvc_kiSwb0s7KLNzQrlwGlyA6jjsA8ApVpCb8Kq4recnPwnCmyfqoM2gQslr72J3ThT9_d4ZpGuaQDHuPWn5BsivlUGHlmEgOzHZo653Co3yORKyarNLrv6Il4Y3c87mio/s1600/Gij%C3%B3nCalleCorrida.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Calle Corrida, Gijón. Años 1920."><img border="0" height="235" mea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-vmvc_kiSwb0s7KLNzQrlwGlyA6jjsA8ApVpCb8Kq4recnPwnCmyfqoM2gQslr72J3ThT9_d4ZpGuaQDHuPWn5BsivlUGHlmEgOzHZo653Co3yORKyarNLrv6Il4Y3c87mio/s400/Gij%C3%B3nCalleCorrida.JPG" width="400" /></a></div>
<><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_xEwKRCQbe5XQwgQiwN0fKyyuq6Oed6vYszcuWBQWr1vey9kS0MtnYcR6HA__SZ1T-AH76O2-b0KUPXnz64dGueonQ1RVMKz41WOlmn5NSAxP3xzPP_X02iR9nJKxKAkHP8A/s1600/GijonPaseoBego%C3%B1a.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Paseo de Begoña, Gijón."><img border="0" height="253" mea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_xEwKRCQbe5XQwgQiwN0fKyyuq6Oed6vYszcuWBQWr1vey9kS0MtnYcR6HA__SZ1T-AH76O2-b0KUPXnz64dGueonQ1RVMKz41WOlmn5NSAxP3xzPP_X02iR9nJKxKAkHP8A/s400/GijonPaseoBego%C3%B1a.JPG" width="400" /></a></div>
<></div>
<div style="text-align: justify;">
Seis semanas más tarde, el domingo <strong><span style="color: blue;">16 de diciembre de 1923</span></strong>, la <em><strong><span style="color: blue;">Banda del Regimiento</span></strong></em> (<em>de Infantería</em>) interpretaría este pasodoble en la <em>Plaza del Príncipe</em> de <em><strong><span style="color: blue;">Santa Cruz de Tenerife</span></strong></em>.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Calibri;"><></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7brV4Rc2j9uTRlNy39e39R3YWcniRaAiQ1EfyRT5ik1FVvsLFgyxZethm5gqyV_Fv0hkTQ8TU0-E0G9ZdkS917oEsGbXmwl31AeNx1vjZUqUD9x39vHRMdbVdAdJVHv4RXs4/s1600/Espa%C3%B1aCa%C3%B1i19231216.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="España cañí. Noticia de su interpretación pública en Santa Cruz de Tenerife el 16 de diciembre de 1923."><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7brV4Rc2j9uTRlNy39e39R3YWcniRaAiQ1EfyRT5ik1FVvsLFgyxZethm5gqyV_Fv0hkTQ8TU0-E0G9ZdkS917oEsGbXmwl31AeNx1vjZUqUD9x39vHRMdbVdAdJVHv4RXs4/s400/Espa%C3%B1aCa%C3%B1i19231216.png" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div style="text-align: center;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDFk6xeZ8cs2U4gNVQAApt-D0oDwU_AtESkWgUFJ1hjzW5B4sJluVFT5KdC2yoASlyWKJoRUHZKWGpSmrP1-SD9zSahJRE591U8Z7-hN_UnpCecGQGdIgzICzw3E2uheH4bNs/s1600/PlazaPPe1920.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Plaza del Príncipe, Santa Cruz de Tenerife. Años 1920."><img border="0" height="226" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDFk6xeZ8cs2U4gNVQAApt-D0oDwU_AtESkWgUFJ1hjzW5B4sJluVFT5KdC2yoASlyWKJoRUHZKWGpSmrP1-SD9zSahJRE591U8Z7-hN_UnpCecGQGdIgzICzw3E2uheH4bNs/s320/PlazaPPe1920.jpg" width="320" /></a></div>
<> </div>
<div style="text-align: justify;">
La siguiente fecha de su interpretación que he podido encontrar en la prensa de la época es la del domingo <strong><span style="color: blue;">20 de enero de 1924</span></strong>. Curiosamente, en dos sitios a la vez y bastante alejados entre sí. Uno, el mismo anterior y con el mismo intérprete (<em>Banda del Regimiento de Infantería Tenerife nº 64</em>). Si antes vimos que asignaban la autoría de <em>España cañí</em> a Pablo Luna, ahora vemos que una obra suya se la asignan a un tal "Luda" <em><span style="font-size: x-small;">(¡los duendecillos de la imprenta!)</span></em></div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglC9uPJ4716ZjzxeA_SH-9kEhjcJgRRl_ILAPIF710AoNK3TMPCbLHKtBdulH-B4Q4iVvKt4EHvfnnnJ86vesAluZh9Q8sT1MzAe9X5obn-Q8AuRN2ZSzhfTPiPqTbgShBIt0/s1600/GacetaTenerife19240120.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="España cañí. Noticia de su interpretación pública en Santa Cruz de Tenerife el 20 de enero de 1924."><img border="0" height="167" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglC9uPJ4716ZjzxeA_SH-9kEhjcJgRRl_ILAPIF710AoNK3TMPCbLHKtBdulH-B4Q4iVvKt4EHvfnnnJ86vesAluZh9Q8sT1MzAe9X5obn-Q8AuRN2ZSzhfTPiPqTbgShBIt0/s320/GacetaTenerife19240120.png" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div style="text-align: justify;">
El otro, el <em>Paseo de Pi y Margall</em> de <em><strong><span style="color: blue;">Tarragona</span></strong></em>, donde estaba previsto que tocase <em>a la hora de costumbre</em> este <em>paso-doble</em> <span style="color: blue;"><span style="color: black;">la </span><strong><em>música del</em></strong></span><em> </em><span style="color: blue;"><strong><em>Regimiento de Almansa</em></strong></span><span style="color: black;"> (<em>de Infantería</em>),</span> de guarnición en aquella ciudad.<br />
Salvo estas que siguen, no he hallado referencia alguna que asocie el nombre (de la ciudad de) <em>Almansa</em> con este pasodoble.</div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="España cañí. Noticia de su interpretación pública el 20 de enero de 1924 en Tarragona."><img border="0" height="380" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgi4cii4Wy_CXAbP1HD3MSnsfhKgMQU8Auz-8HH0jthFjfyMtFQNFDF5rJWHHqxbxlli7XkbC8PKJbg_Kx5BQF-ixYT7AqI2-5kFcvXFJtRE5nbloX1wo6SwwC973Av15YB7Bk/s400/Reg_Almansa_19240120.jpg" width="400" /></a></div>
<div align="center">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaV3u70s1veZe3phiFPgmhJMvX6RWPf82EaZGwEopXVFhivHazsEsliOXbD-JXZhzP84E65kMT2IWt5Q4VFTkqtcOvIr8ESbdGgzt2y6pc6BmnQuREou_3DQp6YiJACpO038w/s1600/PiiMargall2.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Paseo de Pi y Margall, Tarragona"><img border="0" height="248" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaV3u70s1veZe3phiFPgmhJMvX6RWPf82EaZGwEopXVFhivHazsEsliOXbD-JXZhzP84E65kMT2IWt5Q4VFTkqtcOvIr8ESbdGgzt2y6pc6BmnQuREou_3DQp6YiJACpO038w/s400/PiiMargall2.png" width="400" /></a></div>
<div align="center">
<><br />
<div align="justify">
Por este otro diario, <em>La Cruz</em>, nos enteramos de que este Paseo tenía también otra denominación, amén de enterarnos de cuál era <em>la hora de costumbre</em>.<br />
<div align="center">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="España cañí. Noticia de su interpretación pública el 20 de enero de 1924 en Tarragona."><img border="0" ea="true" height="394" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinoU4dhJN7IoaSmcMVEVcmK4QUF6Q69edzmWh5Ywf4_1UvdaJfSfl9GPIKzgLTN5jfUG3Eapb3zVFplT8bZvh0Gw2F4SyKyw2bwsJvbvFN1DQkc__8DMBMpQ0TLWQLqhOxgU4/s400/Tarragona19240120.JPG" width="400" /></a></div>
</div>
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgu3YNOAjw3HXw6Ct22vsKIVdFZ07bN4nrIgFXJNmDqS_EWw6XOYeqZIN0ftessrsJAXbpglrpNVsDW6IM7E69pGyCw2zubQka6NDvaShJ-LcG_WN5uhhGzyA5_ctNb5xNbOjs/s1600/RegToAlmansaTarragona.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Regimiento Almansa, Tarragona"><img border="0" height="277" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgu3YNOAjw3HXw6Ct22vsKIVdFZ07bN4nrIgFXJNmDqS_EWw6XOYeqZIN0ftessrsJAXbpglrpNVsDW6IM7E69pGyCw2zubQka6NDvaShJ-LcG_WN5uhhGzyA5_ctNb5xNbOjs/s400/RegToAlmansaTarragona.JPG" width="400" /></a></div>
<div align="center">
<></div>
<div align="justify">
Esta obra fue ampliamente difundida a lo largo de los años siguientes a su composición, tanto por interpretaciones públicas en plazas y jardines, como en restaurantes y en plazas de toros. También fue radiada en numerosas ocasiones, siempre mediante ejecuciones realizadas en directo, ya que aún faltaba algún tiempo para que este pasodoble se impresionara en un disco.</div>
<div align="center">
<><span lang=""></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang=""> Estos que van a continuación son recortes de noticias aparecidas en la prensa en <strong>1924</strong>, en donde figura esta obra incluida en el programa radiofónico de alguna emisora. En la emisión de <em><strong><span style="color: blue;">Radio Ibérica</span></strong></em> del día 2 de septiembre, es interpretada por la <em>brillante Banda de Ingenieros de Madrid</em>, dirigida por el <em>ilustre maestro</em> Pascual <em>Marquina</em>.</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span lang=""></span><span lang=""></span><span lang=""><></span></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiW_sUGNvzidilKwMUeMfSaPP2BKcqx8x-nDhvh9wZVD-8FNiFBAGwkRorvgF00l2bY_BykYPppP8U2XnlLpNGe157iZ0NqRVhJitBtIIEXarU_WR8x7QRztgQlFPqhuiCH4tA/s1600/ABC19240627.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiW_sUGNvzidilKwMUeMfSaPP2BKcqx8x-nDhvh9wZVD-8FNiFBAGwkRorvgF00l2bY_BykYPppP8U2XnlLpNGe157iZ0NqRVhJitBtIIEXarU_WR8x7QRztgQlFPqhuiCH4tA/s400/ABC19240627.JPG" width="362" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNiKNgP-fDZxNWAQ8IYW3XVfK0Wu-efkVk3iB94TdjA_MElDToEvh-c9PSLstnv9mKPLo_pRCwo6seCCfh2X88IArFGMChMhuAMMPB2Mt91zBlrjM-QqyGlhfAf5W0xJGtjqg/s1600/ABC19240723.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="215" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNiKNgP-fDZxNWAQ8IYW3XVfK0Wu-efkVk3iB94TdjA_MElDToEvh-c9PSLstnv9mKPLo_pRCwo6seCCfh2X88IArFGMChMhuAMMPB2Mt91zBlrjM-QqyGlhfAf5W0xJGtjqg/s400/ABC19240723.JPG" width="400" /></a></div>
<div align="center">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizyfXJ1asHv2HBfKxeZLvaQkLZD9fedf2i_KAUrd0pyj722c50M2HaWClAxi_GqvaTaTcQTe52DqOuRSykshF7UTW3BhguxplOU65CkCq-8kXkII49eP9ELa17cs4TH45Q-5I/s1600/Espa%C3%B1aCa%C3%B1i1924.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizyfXJ1asHv2HBfKxeZLvaQkLZD9fedf2i_KAUrd0pyj722c50M2HaWClAxi_GqvaTaTcQTe52DqOuRSykshF7UTW3BhguxplOU65CkCq-8kXkII49eP9ELa17cs4TH45Q-5I/s400/Espa%C3%B1aCa%C3%B1i1924.PNG" width="353" /></a></div>
<div align="center">
<></div>
<div style="text-align: justify;">
Esta es la publicidad que se hacía a finales de la primavera de ese mismo año un restaurante almeriense, donde daban conciertos todas las noches, y en cuyo menú musical para ese día llevaba <strong><em><span style="color: red;">España cañí</span></em></strong> como entrante.</div>
<div align="center">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Publicidad del restaurante almeriense -El Mirador-. Conciertos diarios de música. España cañí para el 18 de junio de 1924."><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHUcN64XtqU94zmgEuu-b765MKbEvwRVzmCfwEWjugxzTRmbgGeVopwtVF1i55INUETkDbGt26mop1MKitbqcRdmc8TxMViOmAy6nfbULLTVWeLpRvxIciwB4O_PA4TS0u3Fw/s320/Espa%C3%B1aCa%C3%B1i19240618.png" width="304" /></a></div>
<div align="center">
<></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang=""> En estos recortes de prensa que van a continuación, de los años <strong>1924 </strong>y<strong> 1925</strong>, se da cuenta de la interpretación de <em><strong>España cañí</strong></em> en conciertos de música al aire libre (o, en algún caso, en una iglesia), por parte de <strong>bandas de música</strong>, tanto <strong>militares</strong>,</span></div>
<div align="center">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9hBO3mUrCCVUqJP9pCAxSQqfkiMxW_O9i3J7hu9f9ipmwnGZqXGk9WjyB8IdfjRe1beZPesPGqtUw1OuKf0FYl95XX1pJNplCfsfE4QSEgRMVtW9le8Z0uI-pZ9A6HvJTBvw/s1600/Espa%C3%B1aCa%C3%B1i19240830.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="395" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9hBO3mUrCCVUqJP9pCAxSQqfkiMxW_O9i3J7hu9f9ipmwnGZqXGk9WjyB8IdfjRe1beZPesPGqtUw1OuKf0FYl95XX1pJNplCfsfE4QSEgRMVtW9le8Z0uI-pZ9A6HvJTBvw/s400/Espa%C3%B1aCa%C3%B1i19240830.png" unselectable="on" width="400" /></a></div>
<div align="center">
<><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeIBQ9KUH3GfYcX9N7upikW_tpp1d1YDsgKj83xZ3AqxKiZoRxqhwCAAEVM0J-Lm57w7HiCcX4siNNtdRnZGupzx-VZGQv9dBdTAX4LgZurN2ojWvuHEVEHLt62yqgyg4tsZs/s1600/VozCartagena19240603.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="España cañí en los toros. Cartagena, 3 de junio de 1924."><img border="0" height="400" mea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeIBQ9KUH3GfYcX9N7upikW_tpp1d1YDsgKj83xZ3AqxKiZoRxqhwCAAEVM0J-Lm57w7HiCcX4siNNtdRnZGupzx-VZGQv9dBdTAX4LgZurN2ojWvuHEVEHLt62yqgyg4tsZs/s400/VozCartagena19240603.JPG" width="346" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">La "banda del 70" aquí mencionada es la <em>Banda del Regimiento de Infantería de Cartagena nº 70.</em></span></div>
<></div>
<div align="center" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyOwo-nfvuuqQ3Kn4HnQOIwyHLQn__GFVaMlu87_eWVRB7XRQDlHLKvgDqBB0GAt3758lk-_sWAN8Cxz-4Slb1iYKC1F_2FYbk_VMb_FKuBbsvxQt87tHw24aHUWHJ7B1CGrQ/s1600/ElLiberalMurcia19240621.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="España cañí ante los altares. Cartagena, 18 de junio de 1924."><img border="0" height="358" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyOwo-nfvuuqQ3Kn4HnQOIwyHLQn__GFVaMlu87_eWVRB7XRQDlHLKvgDqBB0GAt3758lk-_sWAN8Cxz-4Slb1iYKC1F_2FYbk_VMb_FKuBbsvxQt87tHw24aHUWHJ7B1CGrQ/s400/ElLiberalMurcia19240621.png" width="400" /></a></div>
<div align="center" style="text-align: center;">
<><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhk1p2MrnrblHS3x46feyK-jMKkYgrtUih-xFqM8YY2K1plm6ZimFCzCPWOM3DukO6IVqrLp6cAx4kU3zHOPS_Xvj54Vzeyzmn1cFfTUN308j-b2hCFvL8_HMFSt-uFt_dnPUY/s1600/Coru%C3%B1a19240830.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Concierto del Regimiento de Isabel la Católica. La Coruña, 30 de agosto de 1924."><img border="0" height="310" mea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhk1p2MrnrblHS3x46feyK-jMKkYgrtUih-xFqM8YY2K1plm6ZimFCzCPWOM3DukO6IVqrLp6cAx4kU3zHOPS_Xvj54Vzeyzmn1cFfTUN308j-b2hCFvL8_HMFSt-uFt_dnPUY/s400/Coru%C3%B1a19240830.JPG" width="400" /></a><br />
<><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Concierto de la Banda del Regimiento de Cádiz, 24 de julio de 1925."><img border="0" height="400" mea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQqGKa8zMUvX4ybHD9fes4Wb00BFKR91Zrbp6-8uHrFqHVpqwpx5Q_jmyhzsmdYzbpnhdaT1ZnuO-GChmZvSslEom92dWj4VAL9uE13yveHLff11EJf8a4hMvC7Kc84J1L57I/s400/Cadiz19250724.JPG" width="336" /></a></div>
<></div>
<div style="text-align: justify;">
...como <strong>civiles</strong>.</div>
<div align="center">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiL_L4uaXBBiCkXYPktHqQ1dQSC_PLYo5Pif1O2mqFb_MepOhwX42-B2yuoeEV-Qz99bmyFjfB7mn73o4oA8r9VDTuFW-5y-Hs8egSAI_bdLSo79lsEbP9BUjdfOM-kqAPQpwk/s400/Espa%C3%B1aCa%C3%B1i19240622.png" width="333" /></a></div>
<div align="center">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9MSZX6LZEKCcXhT9E9JsH74kpKmPpR_F2IPlVXGp8-7UyBQS5CUi5EdZIpLvKYDSDy6TAG9A44gfiPtsoRGnggoPku7ImT5tOb5mfZ4NVuVg9lCHz7NKFaZD5eUZhrgK0OtE/s400/Progreso19240917.png" width="352" /></a></div>
<div align="center">
<><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaHXmHriFTQffRKT8aXBxEQqiQm3mbj8vMGHMj1fH1_stIm-riEZDmx9BhT1IrsDKWkEjaKyqAUl-RqCRNWnSRX0e6gIlOpN8c7Bn7M5RFFBXKIDmTZ2evc3TL4wVRT79N8BU/s1600/Almeria19250412.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" mea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaHXmHriFTQffRKT8aXBxEQqiQm3mbj8vMGHMj1fH1_stIm-riEZDmx9BhT1IrsDKWkEjaKyqAUl-RqCRNWnSRX0e6gIlOpN8c7Bn7M5RFFBXKIDmTZ2evc3TL4wVRT79N8BU/s400/Almeria19250412.JPG" width="356" /></a></div>
<></div>
<div align="justify">
También por agrupaciones de instrumentistas, sin formar banda, como este sexteto de Orihuela.</div>
<div align="center">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGfBC63d54OL7IrqMk5O4-Y20QbTCwjHpQecGU7k7NYf5GV0hk7ZUtPL5wE1dXm2V_2Y_tfSSEwOeY5cok9WWiEDDiYCAc-9lFVMDdsKrFFTlkK-prcW489vqCDDX5uIfIqlo/s1600/Orihuela19251005.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="237" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGfBC63d54OL7IrqMk5O4-Y20QbTCwjHpQecGU7k7NYf5GV0hk7ZUtPL5wE1dXm2V_2Y_tfSSEwOeY5cok9WWiEDDiYCAc-9lFVMDdsKrFFTlkK-prcW489vqCDDX5uIfIqlo/s400/Orihuela19251005.JPG" uea="true" width="400" /></a></div>
<div align="center">
<></div>
<div style="text-align: justify;">
Ya hemos visto anteriormente que la <em>Banda del Regimiento de Ingenieros de Madrid</em>, dirigida por don <em>Pascual Marquina</em>, tocó <em><strong><span style="color: red;">España cañí</span></strong></em> en un concierto que fue emitido por <em>Radio Ibérica</em> la noche del día 2 de septiembre de 1924. Pero parece ser que interpretar este pasodoble no era la tónica habitual en todos sus conciertos, como podremos comprobar por lo que sigue.</div>
<div style="text-align: justify;">
Esta Banda y su director fueron contratados por el Ayuntamiento de <em>Quintanar de la Orden</em> <em>(Toledo)</em> para que actuasen en su <em>Feria de otoño</em> de ese mismo año, apenas un mes más tarde de la fecha anterior. Por una reseña del periódico toledano "<em>El Castellano</em>", en donde se da cuenta del programa que interpretaron uno de los días de dichas Fiestas, en el <em>teatro Cervantes</em> de aquella localidad, nos enteramos de que allí, y en aquella ocasión, no fue interpretado este pasodoble. Sí que interpretaron otras dos obras de la autoría del maestro Marquina; ambas, una jota y un pasodoble, dedicadas a su tierra natal.</div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div style="text-align: center;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Actuación de la Banda del Regimiento de Ingenieros de Madrid en el teatro Cervantes de Quintanar de la Orden en sus fiestas de otoño de 1924."><img border="0" ea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWIhidNo36U0RC-WdUZyljvAbs9Pe1H0MDUqPMbGttsTgrP6Ix01acbzl1-89y3pyJGv3Y5sjKS9S7KJMpqHMkPfiwHm6iLq9jytrC0SGnkkTM_yO-hSjPwZ6loewR_IjkiWs/s1600/Castellano19241006.JPG" /></a> </div>
<><br />
<div style="text-align: justify;">
A pesar de su amplia difusión, no sería hasta dos años y medio después de que se escuchara este pasodoble por primera vez, cuando lo estrenara la <em><strong><span style="color: blue;">Banda Municipal de Madrid</span></strong></em> en el Parque de <em>El Retiro.</em> Fue, exactamente, el mediodía del domingo <span style="color: blue;">9 de mayo de <strong>1926</strong></span>. Por aquella época era su director don <em><span style="color: blue;">Ricardo Villa</span></em> (1873-1935, <em>"hijo predilecto de Madrid"</em>), quien aún lo era desde 1909, año de la fundación de esta Banda. Curiosamente, en este concierto tocaron una pieza de una opereta de don <span style="color: blue;"><em>Pablo Luna</em></span>, "<em><strong><span style="color: blue;">Benamor</span></strong></em>", al igual que hizo la <em>Banda del Regimiento de Tarragona</em> en el segundo concierto público (que tengamos noticia) en que se tocó este pasodoble, la tarde del día 4 de noviembre de 1923, en Gijón. Allí fue la marcha "<em>Por una mujer</em>" y, aquí, la <em>fantasía</em>. Ambas obras, la opereta <em>Benamor</em> y el pasodoble <em>España cañí</em>, son coetáneas, tanto por su composición como por su primera interpretación.</div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ8Sbg4FuCCO4SeAtCVKvBRvo6sV1uvqraEnwcdwoJHjb-bygqM3Oqb4pp_5TQBUIY9AVia778bIZD6Cs70HXlPNq_zHSJxJ1POKXt1j3ox47oZlJ0zHVyE5RLs5hQ-sV_ykE/s1600/ABC19260508.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="España cañí. Estrenada por la Banda Municipal de Madrid el día 9 de mayo de 1926 en el Parque de El Retiro."><img border="0" height="185" jea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ8Sbg4FuCCO4SeAtCVKvBRvo6sV1uvqraEnwcdwoJHjb-bygqM3Oqb4pp_5TQBUIY9AVia778bIZD6Cs70HXlPNq_zHSJxJ1POKXt1j3ox47oZlJ0zHVyE5RLs5hQ-sV_ykE/s400/ABC19260508.JPG" unselectable="on" width="400" /></a></div>
<div align="justify" style="text-align: center;">
<></div>
<div style="text-align: justify;">
Un poco antes o simultáneamente a sus primeras grabaciones en disco, se elaboraron rollos para su interpretación mecánica mediante pianola. La Biblioteca Nacional de España posee catalogados cuatro de estos rollos, de tres casas distintas: uno de <em><strong><span style="color: blue;">Rollos Diana</span></strong></em>, de Madrid; otro de <em><strong><span style="color: blue;">Rollos Victoria</span></strong></em>, de La Garriga, Barcelona; y dos más de <em><strong><span style="color: blue;">Rollos Princesa</span></strong></em>, de Barcelona.</div>
<><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSOx34xizKrF9LfhguzC03lkrLYnuuzvSBYgVTZmmkCMeLzxbvGX71jXwphlpC6ZxoEhCEo64EJqzr8Q1ZXCXRxvfEG-rQONFfqXuydzogt6LHWpcBEE8WNEwkSjJl7PmOFK4/s1600/TresRollos.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Rollos para pianola de España cañí, registrados en la Biblioteca Nacional de España."><img border="0" ea="true" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSOx34xizKrF9LfhguzC03lkrLYnuuzvSBYgVTZmmkCMeLzxbvGX71jXwphlpC6ZxoEhCEo64EJqzr8Q1ZXCXRxvfEG-rQONFfqXuydzogt6LHWpcBEE8WNEwkSjJl7PmOFK4/s400/TresRollos.JPG" width="308" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div style="text-align: justify;">
<img height="44" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ8Sbg4FuCCO4SeAtCVKvBRvo6sV1uvqraEnwcdwoJHjb-bygqM3Oqb4pp_5TQBUIY9AVia778bIZD6Cs70HXlPNq_zHSJxJ1POKXt1j3ox47oZlJ0zHVyE5RLs5hQ-sV_ykE/s320/ABC19260508.JPG" style="filter: alpha(opacity=30); left: 468px; opacity: 0.3; position: absolute; top: 6549px;" width="96" /><span lang=""> Las dos primeras grabaciones de <em><strong><span style="color: red;">España cañí</span></strong></em> se realizaron a caballo entre los años <strong>1926</strong> y <strong>1927</strong>. Parece ser que el primer disco que se comercializó conteniendo este pasodoble fue el grabado por la empresa <em>Transoceanic Trading Co</em>. para el sello <em>Odeón de Barcelona</em>, interpretado por la<strong><em><span style="color: blue;"> Banda del Regimiento de Ingenieros de Madrid</span></em></strong>, dirigida por su autor y músico mayor, don <em><strong><span style="color: blue;">Pascual Marquina</span></strong></em>. Según la <em>Biblioteca Nacional de España</em>, está fechado en febrero de 1927. No ha sido posible determinar la fecha exacta de su grabación. Este disco contenía, además, una jota aragonesa también de autoría del maestro Marquina, <em>"La regolvedera".</em></span></div>
<div style="text-align: justify;">
Para la <em>Compañía del Gramófono</em>, de<em> Barcelona</em>, también grabó este pasodoble <span style="font-size: x-small;">(esta es la versión que se puede escuchar en la página que enlaza la imagen de la cabecera de esta entrada)</span> la <em><span style="color: blue;"><strong>Banda del Regimiento </strong><span style="color: black;">(de Infantería)</span><strong> Badajoz nº 73</strong></span></em>, de guarnición en Barcelona, dirigida por el valenciano (Sagunto) don <span style="color: blue;"><em><strong>Julián Palanca Maciá</strong></em></span><span style="color: black;"><span style="font-size: x-small;">(2) </span></span><span style="color: black;">(1883-1964) quien era, a la sazón, su músico mayor</span>. En la red se puede encontrar la fecha exacta de su grabación, 22 de diciembre de 1926, aunque salió al mercado, según la catalogación del sello discográfico, alrededor de agosto de 1927. Lo hizo en un disco que además contenía la pieza <em>"Un bebé".</em></div>
<div style="text-align: justify;">
La hispanoargentina <strong><em>Encarnación López Júlvez </em></strong>(1895-1945), <strong><em><span style="color: blue;">La Argentinita</span></em></strong>, grabó su particular versión de palillos (castañuelas) y tacones, con acompañamiento de orquesta, en septiembre de <strong>1928</strong>. Salió al mercado este disco del sello <em>La Voz de Su Amo</em> a finales de ese año o a principios de 1929. Curiosamente, esta versión fue llamada <em><strong><span style="color: red;">La España cañí</span></strong></em>. </div>
<div align="center" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://bdh.bne.es/bnesearch/detalle/3119442" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="La Argentinita. Fotografía de 1926, realizada en su camerino antes de una representación."><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-v7F4X89CZy-XMDqvZnaeZ4WDBc8jtLgRaM4Vi4L6PlOZNK83e14lhqjt2i_3HwLYJ89e0qYiekfqYvLp4pej7dQrqWCQedry300kNtSGJalzSZK9wBg6uxJkbINp6tF5gwA/s200/Argentinita1926.png" uea="true" width="154" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">Pinchando en la foto se accede a la página de la Biblioteca Nacional de España donde se puede escuchar esta versión, en una reedición póstuma de 1951.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<></div>
<div align="center" style="text-align: justify;">
Muy posiblemente fuese <strong>1928</strong> el año en que la <strong><em><span style="color: blue;">Banda del Regimiento de Ingenieros de Madrid</span></em></strong> grabase <strong><em><span style="color: red;">España Cañi</span></em></strong> <span style="font-size: x-small;">(sic)</span> para el sello <em>Regal</em>, sucursal en España (San Sebastián) de la <em>Columbia Graphophone Company </em>de Nueva York.</div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://bdh.bne.es/bnesearch/detalle/3631946" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikcDsDXRu2rFuudP_hSdi6rQ5YpApqQncViKWL3Kve-6dZ6whTlQi3WxX9rK-GA5R2HVV7aR5fAvd2R0qkNyf13VQXyo8A-ih7se8rJYRBoq0tQt7Z_oH57GuMkejvA9Cis1w/s200/Regal.JPG" width="197" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">Pinchando en la imagen se accede a la página de la Biblioteca Nacional de España donde se puede escuchar esta versión.</span></div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div align="center" style="text-align: justify;">
En abril de <strong>1929</strong> lo grabó la <em><strong><span style="color: blue;">Rondalla Usandizaga</span></strong></em> (conjunto vasco de pulso y púa compuesto en esta ocasión por tres bandurrias, un laúd y dos guitarras), dirigida por don <strong><em><span style="color: blue;">Luciano Gastón</span></em></strong>, para la <em>Victor Talking Machine Co.</em>, con ocasión de encontrarse en estas fechas de gira por los Estados Unidos. Debajo va una imagen de un disco lanzado para el mercado latinoamericano. Antes va otra de un recorte de prensa que acredita lo anteriormente dicho.</div>
<div style="text-align: center;">
<><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7kJMpI_bhTi2KIURuMmaZ2xbrBHpvSAtONmu1C8K-uvO37qaghNiIDF5lgmoXq79UEy5aAVs8ym_K542xn98oEWK5rhPdG2LZhw3fxpd8uqMd5Qyg3XTBmii2BeUGegj82Rc/s1600/Usandizaga19290611.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" jsa="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7kJMpI_bhTi2KIURuMmaZ2xbrBHpvSAtONmu1C8K-uvO37qaghNiIDF5lgmoXq79UEy5aAVs8ym_K542xn98oEWK5rhPdG2LZhw3fxpd8uqMd5Qyg3XTBmii2BeUGegj82Rc/s320/Usandizaga19290611.JPG" width="212" /></a></div>
<></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgSJZiHz0yEvXWxCetw61JfZGWGqeiGk4FYuwODy6E_WRxAG_IOr9H3GLXhT5KM3lTAevqAfbpMsYckw269quc-gJw7Wiy2jpxgw0hh5EPdksgocZ6DzvNUoiNH26jPdTR214/s1600/RodallaUsandizaga.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgSJZiHz0yEvXWxCetw61JfZGWGqeiGk4FYuwODy6E_WRxAG_IOr9H3GLXhT5KM3lTAevqAfbpMsYckw269quc-gJw7Wiy2jpxgw0hh5EPdksgocZ6DzvNUoiNH26jPdTR214/s200/RodallaUsandizaga.png" width="200" /></a></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Hay un dato <em>curioso</em> (normalmente llamado errata -<em>lapsus cálami</em>-) en el texto impreso en esta placa. Se trata de la inicial del nombre del compositor de la obra. Aparece una <em>"E."</em> donde debía estar una <em>"P."</em> Quizá no sea casualidad el hecho de que<em> por aquel entonces</em> hubiera un personaje famoso apellidado Marquina y cuya letra inicial de su <em>nombre de pila</em> fuese precisamente la <em>E</em>. Quizá se tratara de don <strong><em>Eduardo Marquina</em></strong>, por aquella época afamado dramaturgo que, incluso, fue elegido poco tiempo después, el 16 de abril de 1931, por unanimidad, miembro de la <em>Real Academia Española</em>, aunque no fue hasta agosto de 1939 cuando leyera su discurso de entrada y tomara posesión de su sillón. </div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div align="justify" style="text-align: justify;">
En este mismo año de <strong>1929</strong> también fue grabado por la <strong><em><span style="color: blue;">Banda Odeón</span></em></strong>, dirigida por el zamorano (Toro) don <span style="color: blue;"><strong><em>Modesto Romero</em><span style="color: black;"> </span></strong></span><span style="color: black;">Martínez </span>(1883-1954. Compositor, entre otras muchas, de <em>"La Canción del legionario</em>" que, acompañada de la letra del comandante don Emilio Guillén Pedemonti, devino en el himno de La Legión).</div>
<div style="text-align: center;">
<></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhi28nKJyg9e5fVHP4Z_tCd_MYwi6ate7fM6t9anOCUpxUii-xhI6ZUnYsywjmeCs2V5wuCZFyC3jhHk7XVIKJtHuHk7oSKepdu-I2bjGbNL78iZn7ACDTeoT3TH_gggSKHjqE/s1600/BandaOde%C3%B3n.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="153" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhi28nKJyg9e5fVHP4Z_tCd_MYwi6ate7fM6t9anOCUpxUii-xhI6ZUnYsywjmeCs2V5wuCZFyC3jhHk7XVIKJtHuHk7oSKepdu-I2bjGbNL78iZn7ACDTeoT3TH_gggSKHjqE/s200/BandaOde%C3%B3n.png" width="200" /></a></div>
<div align="justify" style="clear: both; text-align: center;">
<></div>
<div align="justify" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkLqTi3jDoNmRGg15fpuaTtD4aoDQxL8bzTaG_vy0tmqx7tDPA_qkAWECrkE9JNj-OR0H8q-3Y8WAf7wtSI_sjKjgxL-eMZ5dlnrvIzNx-naoLGlY9MYVXriKBzMr7sSIB2F8/s1600/MarcosRedondo1932.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;" title="Marcos Redondo Valencia, fotografiado en Madrid en 1932."><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkLqTi3jDoNmRGg15fpuaTtD4aoDQxL8bzTaG_vy0tmqx7tDPA_qkAWECrkE9JNj-OR0H8q-3Y8WAf7wtSI_sjKjgxL-eMZ5dlnrvIzNx-naoLGlY9MYVXriKBzMr7sSIB2F8/s200/MarcosRedondo1932.png" width="161" /></a>En noviembre de <strong>1931</strong> salió al mercado un disco grabado por la <em>Transoceanic Trading Co</em>. para el sello <em>Odeón de Barcelona,</em> que contenia <em><strong><span style="color: red;">España cañí</span></strong></em>, cantado por vez primera por el <strong><em>barítono</em></strong> cordobés (Pozoblanco) Sr. <span style="color: blue;"><em><strong>Marcos Redondo</strong></em></span><span style="color: black;"> Valencia </span>(1893-1976) acompañado de la <strong><em><span style="color: blue;">Banda Odeón</span></em></strong>, dirigida por el maestro don <em><strong><span style="color: blue;">Antonio Capdevila </span></strong></em>(1881-1953). La letra fue escrita por el periodista (llamado <em>publicista</em>), libretista y alférez honorífico de ferrocarriles jiennense (Linares) don <em><strong><span style="color: blue;">Alfredo Corral Moraleda</span></strong></em>. (1902?-1932<span style="font-size: x-small;">?)(3).</span> Este disco contenía otro pasodoble, <em>"Cielo español"</em>, de los mismos autores que <em>España cañí</em>.</div>
<div align="justify" style="text-align: center;">
<></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="163" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk6COe8tFSjrKTPZarg8KpmHcD9HRpVXNx6YDi8PBb3SFKgQtgyajAOD3OCgJtH-Qk1Ur_w1y3BnG6mqBtWjrFMJq_dTexb1gZYYJks6twMfLVoH3WT4Z-UZs7jm1bqqRlCZQ/s400/MarcosRedondo193111.png" uea="true" width="400" /></a></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/null" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtwAi5TKI2nqZcZl9FWzRl_Ak_bWCng2zZQCPIOcge2Fh0HLgA6hxfIqLRuPMqPAb-nNlk6-oXv7WKSPoMR2Nh7t59j3zec5nPLO7sUiGZR4NgTvkJG4pev0WVn6zum3joREY/s400/MarcosRedondo1931.JPG" uea="true" width="266" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhw9Z4IxG-J7NxzGcLPwmWAGfkmWxV9kKGUpnEu6PNq5tlhDD4_l7r5qBz5Nj7UShYyNN3WNZ3kTfC6GN5UzmkLi-cP-NXXsD-rhuiYlfPNo28JDUKStp3mWCEjgHNOeQ75JeA/s1600/MRedondo19311113.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" mea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhw9Z4IxG-J7NxzGcLPwmWAGfkmWxV9kKGUpnEu6PNq5tlhDD4_l7r5qBz5Nj7UShYyNN3WNZ3kTfC6GN5UzmkLi-cP-NXXsD-rhuiYlfPNo28JDUKStp3mWCEjgHNOeQ75JeA/s400/MRedondo19311113.png" width="392" /></a></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd4PU-F4pcESShXJwz5-KR8pCuMaOf9TwAm-28cLFvW3gyDbZWB2xJRP0tK4n56MycO_zbpLRQPVBNWWkoMtFTS2C3mVjba80Pvlic0cEzbiTWub2uJ-UoPBNGogF3c7cpXnU/s1600/MRedondoLVanguardia193112.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd4PU-F4pcESShXJwz5-KR8pCuMaOf9TwAm-28cLFvW3gyDbZWB2xJRP0tK4n56MycO_zbpLRQPVBNWWkoMtFTS2C3mVjba80Pvlic0cEzbiTWub2uJ-UoPBNGogF3c7cpXnU/s400/MRedondoLVanguardia193112.png" uea="true" width="205" /></a></div>
<div align="justify" style="text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEX2rITkGZVdisQZsMWAEqdxm_e-EGaAOLK1WQYRPGI4I59IEY66OmPhOuQgolnAbSWiU7i3w-dl4CztCh19oxz6w5VdbWMoB3aKnmUbO8MNhSw_DanczN_x4tWcHXqFYW6W8/s1600/MarcosRedondoOdeon.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Disco Odeón 184.257a de 1931 con la primera versión cantada de -España cañí- por el barítono Marcos Redondo"><img border="0" height="187" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEX2rITkGZVdisQZsMWAEqdxm_e-EGaAOLK1WQYRPGI4I59IEY66OmPhOuQgolnAbSWiU7i3w-dl4CztCh19oxz6w5VdbWMoB3aKnmUbO8MNhSw_DanczN_x4tWcHXqFYW6W8/s200/MarcosRedondoOdeon.png" uea="true" width="200" /></a></div>
<div align="justify" style="text-align: center;">
<><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhj67P6b3OCaCFzG4mrlbjytL84vONQyPeHoXrqi2cTlxA9E_PEpHNKYAn0N2eKQ3yJx9fkSaw7-buQl4ZcgtdMbQJH2mFV6ozOq4wIR2cVRcr5LSzgvL4cr9n69KDXBAPHsH8/s1600/ACorralMoraleda1924.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Alfredo Corral Moraleda. Fotografía publicada en 1924."><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhj67P6b3OCaCFzG4mrlbjytL84vONQyPeHoXrqi2cTlxA9E_PEpHNKYAn0N2eKQ3yJx9fkSaw7-buQl4ZcgtdMbQJH2mFV6ozOq4wIR2cVRcr5LSzgvL4cr9n69KDXBAPHsH8/s200/ACorralMoraleda1924.png" width="150" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">Don <strong><em><span style="color: blue;">Alfredo Corral Moraleda</span></em></strong> en una fotografía publicada en 1924, año del reemplazo para el servicio militar al que pertenecía.</span></div>
<><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOPWNxQKf7ezysQHWxdQiAEuybkawx_tyLhMl-2kw3-Expsi1GFeQ7YAV2C0pbaCwMFwCBIcnBCNNClQMXofkY_OoF3uhQDiphcrWb2EhEVi8m9mQFMlncJ5J9fdb_DrxFGOE/s1600/RegIngenieros1916.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="244" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOPWNxQKf7ezysQHWxdQiAEuybkawx_tyLhMl-2kw3-Expsi1GFeQ7YAV2C0pbaCwMFwCBIcnBCNNClQMXofkY_OoF3uhQDiphcrWb2EhEVi8m9mQFMlncJ5J9fdb_DrxFGOE/s400/RegIngenieros1916.png" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;"><em><strong><span style="color: blue;">Banda del Regimiento de Ingenieros de Madrid</span></strong></em>, 1916. Señalado con una equis, el maestro Marquina, que, con él, son 53 los músicos que aquí aparecen.</span></div>
<><br />
<div style="text-align: justify;">
Los trajes de luces son extravagantes, pero... ¡anda que los de estos! <strong><em><span style="color: blue;">The Spotnicks, </span></em></strong>grupo sueco aún en activo, hizo -¡hace 50 años!- su peculiar versión, llamada <em><strong><span style="color: blue;">Spanish Gypsy Dance</span></strong></em>, como se conoce a este pasodoble en el mundo extraespañol. </div>
<><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlIHvghJSjs8JhdOElq9GlRRmczjt3R3XeUzpGOyQZK-LaznTD4wfVLgoWY7gRkSkI0Urv3g4X3Z1RSCFl-5vJ2SgHbHyrdab2mISPjror3ZwspKMmUltAHG2G_bRYgbSniAg/s1600/SPOTNICKSfondoazul.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="319" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlIHvghJSjs8JhdOElq9GlRRmczjt3R3XeUzpGOyQZK-LaznTD4wfVLgoWY7gRkSkI0Urv3g4X3Z1RSCFl-5vJ2SgHbHyrdab2mISPjror3ZwspKMmUltAHG2G_bRYgbSniAg/s320/SPOTNICKSfondoazul.png" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3pGawucHDuZfQNmZGew0L8a_S-KW4RDfhRiDboHz2wPBX2NzbGeb1_1azByGWpo-I0E8JlcYWyFLcg2LIJBB7TWMyQJj-LWypKRJDSKK5KoeZtwgYX2cwBpfp4fJpMb1pjDc/s1600/SPOTNICKS.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="319" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3pGawucHDuZfQNmZGew0L8a_S-KW4RDfhRiDboHz2wPBX2NzbGeb1_1azByGWpo-I0E8JlcYWyFLcg2LIJBB7TWMyQJj-LWypKRJDSKK5KoeZtwgYX2cwBpfp4fJpMb1pjDc/s320/SPOTNICKS.png" width="320" /></a></div>
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/lp2OKP5j2PY?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div align="justify" style="text-align: center;">
<div style="border: currentColor;">
<></div>
<div style="border: currentColor;">
<><><><br />
<><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNeisHDQraRb5eGB2HhmEte4Sqso-QYSUIIFSVvzyMjSwudU6RYxHhbGiTCkUllBQx92kC2iYF2QpneVAHilCvyJIYcnMWUreoMxl7C5Me3TD3VDTgSPtkrld_e4Ym-pT6SAY/s1600/MarquinaNavarro.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" jsa="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNeisHDQraRb5eGB2HhmEte4Sqso-QYSUIIFSVvzyMjSwudU6RYxHhbGiTCkUllBQx92kC2iYF2QpneVAHilCvyJIYcnMWUreoMxl7C5Me3TD3VDTgSPtkrld_e4Ym-pT6SAY/s320/MarquinaNavarro.JPG" width="243" /></a><br />
<div style="text-align: justify;">
(1) Aunque siempre se ve escrito su segundo apellido como <strong><em><span style="color: blue;">Narro</span></em></strong>, en realidad es <strong><em><span style="color: blue;">Navarro</span></em></strong>, como se puede apreciar por esta Orden Circular de 3 de junio de 1933, firmada por quien a la sazón era Presidente del Consejo de Ministros, Ministro de la Guerra, don Manuel Azaña.</div>
<br />
<><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOiYJJW5abOAZYWNep836xLL1MR9aWFXp5NlqoGtGLvDpSKGNZXSzS2eW3V7SwJzXR0kt4Kb84zF8h0WiofnRnwcjZyqybANT6uyYY8sQo-dcidUVBtsHEd06VY5tGjNOuOso/s1600/JPalanca_ascenso_MMSegunda.bmp" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" mea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOiYJJW5abOAZYWNep836xLL1MR9aWFXp5NlqoGtGLvDpSKGNZXSzS2eW3V7SwJzXR0kt4Kb84zF8h0WiofnRnwcjZyqybANT6uyYY8sQo-dcidUVBtsHEd06VY5tGjNOuOso/s320/JPalanca_ascenso_MMSegunda.bmp" width="217" /></a></div>
</div>
<div align="justify" style="border: currentColor; text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;">(2) Este segundo apellido aparece escrito de diversas maneras, según las fuentes. He adoptado esta grafía, <strong>Maciá</strong>, por ser la que aparece en distintos Diarios Oficiales del Ministerio del Ejército (o de la Guerra); como, por ejemplo, este de 29 de diciembre de 1928, con ocasión de su ascenso, con efectos de 1 de enero de 1929, a músico mayor de segunda. Además, porque considero que es la correcta</span>. </span></div>
<div style="text-align: center;">
<><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0ooO8vYCFtNUGBIBFeWrXbWCg_KUCmCl7lz09kV73ppH1F65lC-8WBOuSh3X5CpGwFj3gehM_kwYzSnp36Go-iIqoRRF1UyVfUDgglsaj9KXlCnRZBUgR1FcmFntvOKySjaw/s1600/MarquinaCom_PalancaCap.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0ooO8vYCFtNUGBIBFeWrXbWCg_KUCmCl7lz09kV73ppH1F65lC-8WBOuSh3X5CpGwFj3gehM_kwYzSnp36Go-iIqoRRF1UyVfUDgglsaj9KXlCnRZBUgR1FcmFntvOKySjaw/s320/MarquinaCom_PalancaCap.png" width="220" /></a><br />
<div style="text-align: justify;">
En este Diario se pueden ver juntos al <em>"comandante"</em> <strong><span style="color: blue;"><em>Marquina Navarro</em></span></strong> y al <em>"capitán"</em> <strong><em><span style="color: blue;">Palanca Maciá</span></em></strong>.<br />
<div align="center">
<></div>
(3) Hay escasísimos datos biográficos de Corral Moraleda en las hemerotecas. De hecho, el año que he puesto como de su nacimiento, <strong>1902</strong>, lo colijo del año al que pertenecía su reemplazo del servicio militar, <strong>1924</strong>. La fecha de su muerte tampoco la he podido obtener con seguridad. En los registros de la BNE aparece tras su nombre el dato de "m. <strong>1932</strong>". Desde luego, por la prensa se sabe que estuvo presente en un banquete que se ofreció en homenaje al torero Joselito Bienvenida el día 22 de octubre de <strong>1931 </strong>(van debajo unos recortes de prensa con esta noticia). No he podido encontrar datos posteriores a esta fecha. Supongo que esto pudo ser debido a que su fallecimiento no se debiera a causas naturales y que por ello se echase sobre este luctuoso hecho un enorme manto de silencio. La única fecha fidedigna de que ya no vivía es la de septiembre de <strong>1935</strong>, en que se ordenó darle de baja en la Escala de Complemento Honoraria de Ferrocarriles. A continuación van recortes de diarios oficiales en donde aparece el año de su reemplazo (<strong>1924</strong>), el de su ingreso en la Escala de Ferrocarriles (<strong>1928</strong>) y el de su baja en el Ejército (<strong>1935</strong>).<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_GBY0_oRtsiCOmoMoNA0hik7Lnvgvcuk6-quuI5APD1YM6OuH7hxD7qPom6iG6Vpo5QSo8sxS02uyqMOHUdoU1UuGPlSchLexeGTSLCl8S5kUh7Lu3UdZJRXyEguVHDWJIlo/s1600/ACMReemplazo1924.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" psa="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_GBY0_oRtsiCOmoMoNA0hik7Lnvgvcuk6-quuI5APD1YM6OuH7hxD7qPom6iG6Vpo5QSo8sxS02uyqMOHUdoU1UuGPlSchLexeGTSLCl8S5kUh7Lu3UdZJRXyEguVHDWJIlo/s320/ACMReemplazo1924.JPG" width="276" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigV4GrGIWgwTXZpysEoY93YCh45MErT1SVg5qof4lpiTJSemzwW-_R5pl-lqqI8F079v53kIuUn5v6rcf53yV7OnzDSd1DmeOi8C0od0a5GKO2zBnj26X2auAMbSiAnJ_Fb7Y/s1600/IngresoAlferezACM1928.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" psa="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigV4GrGIWgwTXZpysEoY93YCh45MErT1SVg5qof4lpiTJSemzwW-_R5pl-lqqI8F079v53kIuUn5v6rcf53yV7OnzDSd1DmeOi8C0od0a5GKO2zBnj26X2auAMbSiAnJ_Fb7Y/s320/IngresoAlferezACM1928.JPG" width="228" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0ARbkKr3kCGRO4e6aXJWdxMmQOJG2WSGQbRSH4cWB40nUtPY-zHAQT6Iy91YbbtyZiAKCZgMMyFdszZ4lJBLWyboy7EdB6yW7d90xV0cSVwhidoRnDMyI8A0-O1Q0C5S97bM/s1600/ACM_BajaAlf%C3%A9rez.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" psa="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0ARbkKr3kCGRO4e6aXJWdxMmQOJG2WSGQbRSH4cWB40nUtPY-zHAQT6Iy91YbbtyZiAKCZgMMyFdszZ4lJBLWyboy7EdB6yW7d90xV0cSVwhidoRnDMyI8A0-O1Q0C5S97bM/s320/ACM_BajaAlf%C3%A9rez.png" width="220" /></a></div>
</div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNbjQ93BHIaGxjwPl93O9FhNhY2VkaoVLEIs4DqzQayu7POKOxEPl-C9q44jfu9-fIAWP2lS0H2URmCIfiFcqRdhhkdz33bQJN7hlPnc8FA3r02BGt2aMTlF4FMgJFJGJTi40/s1600/JoselitoBienvenida1931.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" psa="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNbjQ93BHIaGxjwPl93O9FhNhY2VkaoVLEIs4DqzQayu7POKOxEPl-C9q44jfu9-fIAWP2lS0H2URmCIfiFcqRdhhkdz33bQJN7hlPnc8FA3r02BGt2aMTlF4FMgJFJGJTi40/s320/JoselitoBienvenida1931.png" width="185" /></a><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3HrmmZereKJ8giL8Jy7aIVNEksGJAlMnxYLkAqsNYX5fdQJ_I3D76dj9n4nAQRw2ozzB223ojDv2HXn9-AL4MjBXL6qkJf1Nnyci2tnxPPMHnBAF4SsgOgWeaPZpq7fSXx1U/s1600/19311023.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" psa="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3HrmmZereKJ8giL8Jy7aIVNEksGJAlMnxYLkAqsNYX5fdQJ_I3D76dj9n4nAQRw2ozzB223ojDv2HXn9-AL4MjBXL6qkJf1Nnyci2tnxPPMHnBAF4SsgOgWeaPZpq7fSXx1U/s400/19311023.JPG" width="152" /></a></div>
<></div>
<div style="text-align: left;">
<em><u>Fuentes principales de información</u>:</em></div>
<div style="text-align: left;">
<em>-Biblioteca Nacional de España.</em><br />
<em>-Biblioteca Virtual de Defensa (Mº de Defensa).</em></div>
<div style="text-align: left;">
<em>-Ayuntamiento de Gijón (Hemeroteca).</em></div>
<div style="text-align: left;">
<em>-Diario ABC, Madrid.</em></div>
<div style="text-align: left;">
<em>-Diario La Vanguardia, Barcelona.</em></div>
<div style="text-align: left;">
<em>-Portal de compraventa Todocoleccion.</em></div>
<div align="center" style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<em></em><br /></div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-30148948786547096662013-01-29T23:39:00.001+01:002013-02-26T09:21:10.458+01:00Soñó ñoños<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2aaT9v1-czGzSKARQk7Tyubuyj7SzBIz61RjSyRVxxGktdSFsny0J2XygIDq-gCftHuyzPNUNdFFdQh668ERJ6fizk-CvXZkGRVGoUkhRZ5WGn_M1ojFILNybYSkOfq1SXYs/s1600/So%25C3%25B1o%25C3%2591o%25C3%25B1os.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Soño ñoños"><img border="0" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2aaT9v1-czGzSKARQk7Tyubuyj7SzBIz61RjSyRVxxGktdSFsny0J2XygIDq-gCftHuyzPNUNdFFdQh668ERJ6fizk-CvXZkGRVGoUkhRZ5WGn_M1ojFILNybYSkOfq1SXYs/s400/So%25C3%25B1o%25C3%2591o%25C3%25B1os.png" width="400" /></a></div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-48849806167812597632013-01-26T18:22:00.001+01:002013-01-29T23:56:33.775+01:00Oso parla al raposo<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Oso parasitar gratis a raposo (palíndromo)"><img border="0" height="250" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjERqivtH6UDaUPQPx4Um55ANUmvnkVe4ddTTbVH3wpFDmnc_dC_KFZm7X0mR6E1bX5lS6WysYctxtlQ4hth7dPPApa4YbP7EnvRFsxtN74Wzoe7HJ0jhQPudLQEIkyANDRk3Q/s400/OsoParlaalraposo.JPG" width="400" /></a></div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-11682463659796143092013-01-21T17:53:00.001+01:002013-01-26T18:33:21.075+01:00Sé, verdad es... la falsedad revés<div style="text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQGXENQ1pTfhkQnBPqMJpMXIMqC2LPRqo7Jfz8U_aYdck2UL-78rVx1ZA80gbBiC3i8DxFcMWuOZw2pmvptmTxSLkbDDpvHn2wJ_b8DX7a9b0SsTnAfrE1_Zp0Uv30APV8SLw/s1600/VERDAD.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Sé, verdad es la falsedad revés (palíndromo)"><img border="0" height="350" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQGXENQ1pTfhkQnBPqMJpMXIMqC2LPRqo7Jfz8U_aYdck2UL-78rVx1ZA80gbBiC3i8DxFcMWuOZw2pmvptmTxSLkbDDpvHn2wJ_b8DX7a9b0SsTnAfrE1_Zp0Uv30APV8SLw/s400/VERDAD.jpg" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
***</div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Conforme nos vamos alejando de lo obsevado, se va viendo mejor la <strong>verdad</strong> y peor la falsedad, como a continuación puede comprobarse.</span></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-wDGup3xyMtUt9aJlw_fCw6qNeh9fq2Qr573E05XoukfNDtzM4g7CktHT45apT3jQ4pbupmb6P7wAdnQGISjE9CxoR9-MAKba4_eDdKOwuHIWYPfuNK4h3xjMjAEC8v0x1Zg/s1600/VERDADES.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-wDGup3xyMtUt9aJlw_fCw6qNeh9fq2Qr573E05XoukfNDtzM4g7CktHT45apT3jQ4pbupmb6P7wAdnQGISjE9CxoR9-MAKba4_eDdKOwuHIWYPfuNK4h3xjMjAEC8v0x1Zg/s400/VERDADES.jpg" width="207" /></a></div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-74602897360805829232013-01-18T18:19:00.001+01:002014-05-17T23:48:00.684+02:00Ají traga lagarto, no traga lagartija<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">Hay un famoso palíndromo que así reza: <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">"</span><strong><i><span style="color: blue; font-family: Georgia;">Ají traga la lagartija</span></i></strong><span style="color: #333333; font-family: Georgia;">". <span style="font-size: x-small;">(*)<o:p></o:p></span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">Esto ya no es así, puesto que ahora son los miembros de la </span><em><b><span style="color: red; font-family: Georgia;">Familia</span></b></em><span style="color: #333333; font-family: Georgia;"> </span><em><b><span style="color: red; font-family: Georgia;">Lagarto</span></b></em><span style="color: #333333; font-family: Georgia;"> quienes se atiborran de ají, sin dejar nada para las lagartijas.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">De tal modo que, ahora</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">"</span><em><b><span style="color: blue; font-family: Georgia;">ají traga la lagartona, ya no traga la lagartija</span></b></em><span style="color: #333333; font-family: Georgia;">". <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">Además, <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">"</span><strong><i><span style="color: blue; font-family: Georgia;">ají traga lagartón y no traga lagartija</span></i></strong><span style="color: #333333; font-family: Georgia;">".<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">Y, por último, el que faltaba de la familia:</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">"</span><em><b><span style="color: blue; font-family: Georgia;">ají traga lagarto, no traga lagartija</span></b></em><span style="color: #333333; font-family: Georgia;">".</span></div>
<br />
<span style="font-size: x-small;"></span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">Con todo lo dicho anteriormente, queda resuelta por fin la terrible duda:</span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;">"<strong><em><span style="color: blue;">¿ají traga lagarto o traga lagartija</span></em></strong>? </span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Georgia;"></span><br />
<span style="font-size: x-small;">(*) Se puede ver este, junto con otros 111.110 palíndromos más, en la página web de </span><a href="http://www.carbajo.net/varios/pal.html"><span style="font-size: x-small;">Víctor Carbajo</span></a><span style="font-size: x-small;">.</span>Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-40017454344801293712013-01-08T11:41:00.000+01:002013-01-19T16:04:50.674+01:00Si río, cras amas arco iris<div style="text-align: center;">
<br />
<br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;">
<span style="font-family: Arial;">A<o:p></o:p></span></div>
<span lang="EN" style="color: #333333; font-family: Arial; mso-ansi-language: EN;">Ama.<o:p></o:p></span><br />
<span lang="EN" style="color: #333333; font-family: Arial; mso-ansi-language: EN;">As amasa.<o:p></o:p></span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Arial;">Ras amas, ¡ar!<o:p></o:p></span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Arial;">O cras amas, arco.<o:p></o:p></span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Arial;">Río, cras amas, arco ir.<o:p></o:p></span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Arial;">Sirio, cras amas arco iris.<o:p></o:p></span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Arial;">Así río, cras amas, arco irisa.<o:p></o:p></span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Arial;">Da sirio, cras amas, arco irisad.<o:p></o:p></span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Arial;">Oda "Si río, cras amas arco
irisado".<o:p></o:p></span><br />
<span style="color: #333333; font-family: Arial;">No da si río, cras amas. Arco iris a
Don.<br />
Ojo, Roda, si río, cras amas arco irisado rojo.<br />
A Roda sirio, cras amas, arco ir, Isadora.<br />
O da sirio, cras amas arco irisado.<br />
Da si río, cras amasar, co-irisad.<br />
A sirio cras amas, arco irisa.<br />
Si río, cras amas arco iris.<br />
Río, cras amasar, co-ir.<br />
</span><span lang="EN" style="color: #333333; font-family: Arial; mso-ansi-language: EN;">O crasa mas arco.<br />
Ras amasar.<br />
Asa masa.<br />
Ama.<br />
V</span><span lang="EN" style="color: #333333; font-family: Georgia; mso-ansi-language: EN;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a title="Colores del arco iris" href="http://img716.imageshack.us/img716/3339/arcoiriswd.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" eea="true" height="640" src="http://img716.imageshack.us/img716/3339/arcoiriswd.jpg" width="412" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-45194251429055630652013-01-08T00:51:00.000+01:002013-01-22T13:57:05.166+01:00Copa de palíndromos<span style="font-size: x-small; margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://img541.imageshack.us/img541/2/copapal.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Copa de palíndromos"><img border="0" eea="true" height="400" src="http://img541.imageshack.us/img541/2/copapal.jpg" width="266" /></a></div>
<span style="font-family: Arial;"><span style="font-size: x-small;"><o:p></o:p></span></span><br />Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-33013976884352023272009-09-05T15:10:00.033+02:002015-03-28T15:36:02.615+01:00¿Ladran? Luego cabalgamos<div align="justify">
<a href="http://www.blogger.com/"><img border="0" height="275" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5031367551139803090" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhm_bSNDm0GsqKDdVF-p4pT9i-F1qlw98tTbup9e2Z4nLo3mi7C140kE6-BLvDX1Ob9Vas4PxzH2qGMALsImlT3_TljM41WjOXwgTq95h8haifeFNAdEsQZ6jQDmwyrZ_2jO84/s320/Portada_Cristo.jpg" style="float: left; height: 198px; margin: 0px 10px 10px 0px; width: 147px;" title="Portada original de -Cristo en los infiernos-, 1941" width="156" /></a> Mucho se ha escrito acerca del origen de esta famosa frase. Pero he de decir, sin temor a equivocarme, que no está ni en la primera ni en la segunda parte de El Quijote, como más popularmente se cree; ni tampoco en “Vida de don Quijote y Sancho”, de Unamuno; ni tampoco es de la autoría de Orson Welles, como algunos pocos creen.<br />
Esta frase, cuya autoría creí que era de Rubén Darío, ahora sé que no es así. Se debió esta creencia a que la referencia literaria más antigua que había encontrado, hasta ese momento, era la del artículo necrológico “Rubén Darío, íntimo” que escribió Nilo Fabra (hijo de Nilo María Fabra, quien fuera el fundador, en 1867, de la primera agencia de noticias en España, la Agencia Fabra) dedicado a su amigo y publicado el 10 de febrero de 1916, 4 días después de su muerte, en el diario madrileño “El Imparcial”. En dicha necrológica se puede leer, referido a R. Darío:<br />
“[…] Al sentirse burlado o explotado supo oponer siempre con orgullo santo el gesto despectivo de quien tiene confianza en sí mismo y está seguro de su propio valer. “<strong>Ladran; señal de que cabalgamos</strong>”. Esto contestaba cada vez que se enteraba de una befa o de una injuria.<br />
Recuerdo a muchos de aquellos perros ladradores. Unos han muerto en el más completo olvido. La mayor parte […]”<br />
El artículo completo se puede leer a continuación. </div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYxbwrAP-76Ifd_ANPQlTUExoJX4aGEsca2Tfht8RNn6Fq85i2OzDToCEfUb2acciQwRTa63O6z6NEQ3e2kBUCeNDadhFOOzjgz6QeZwxSMJ6OsF-9sapEyY_Is-5iEZy4jkE/s1600-h/Imparcial100216.jpg"><img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5377997996363897874" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYxbwrAP-76Ifd_ANPQlTUExoJX4aGEsca2Tfht8RNn6Fq85i2OzDToCEfUb2acciQwRTa63O6z6NEQ3e2kBUCeNDadhFOOzjgz6QeZwxSMJ6OsF-9sapEyY_Is-5iEZy4jkE/s400/Imparcial100216.jpg" style="display: block; height: 400px; margin: 0px auto 10px; text-align: center; width: 295px;" title="El Imparcial, 10-02-1916" /></a><br />
Existen referentes periodísticos<span style="font-size: x-small;">(<strong><span style="color: blue;">1</span></strong>)</span> de antes de aquella fecha en donde se hace alusión a esta célebre frase, aunque formulada de distintas maneras. La más alejada en el tiempo data del año <strong>1903</strong>. Todas ellas nombran al gran poeta alemán Johan Wolfgang von <strong>Goethe</strong> (1749-1832) como autor de tal moraleja; aunque en ninguno de los escritos se alude a la obra en que la escribió. He rebuscado entre la obra poética de Goethe y he encontrado un pequeño poema titulado "<strong>Kläffer</strong>" (Ladrador, <strong>1808</strong>) y que dice así:<br />
<br />
<em>"<span style="color: #3366ff;">Wir reiten in die Kreuz und Quer<br />Nach Freuden und Geschäften;<br />Doch immer kläfft es hinterher<br />Und bellt aus allen Kräften.<br />So will der Spitz aus unserm Stall<br />Uns immerfort begleiten,<br />Und seines Bellens lauter Schall<br />Beweist nur, daß wir reiten</span>."</em><br />
<br />
Y que, traducido por mí, se podría leer más o menos así:<br />
<br />
"<em>Cabalgamos en todas direcciones<br />En pos de alegrías y negocios;<br />Pero siempre ladran detrás<br />Y ladran con todas sus fuerzas.<br />Quisieran los gozques<span style="color: blue;">*</span> del establo<br />Acompañarnos todo el tiempo,<br />Pero el ruidoso sonido de sus ladridos<br />Solo demuestra que cabalgamos</em>."<br />
<br />
De otro modo, con <strong>decasílabos y rima </strong>con el sistema original (ABABCDCD):<br />
<br />
<em>"Cabalgamos por todos los lados<br />En pos de parranda y trabajo;<br />Mas siempre nos ladran ya pasados<br />Y ladran y ladran a destajo.<br />Quisieran los gozques de la cuadra<br />Acompañarnos donde vayamos,<br />Mas el estampido de su ladra<br />Solo demuestra que cabalgamos."</em><br />
<span style="font-size: 85%;"></span><br />
<span style="font-size: 85%;"><span style="color: blue;">*</span><u><em>Gozque</em></u> (RAE: perro pequeño muy sentido y ladrador.) Traducción libre del término alemán "Spitz". ("Su desconfianza hacia los extraños y su falta de interés por la cacería, permiten considerarlo como el vigilante ideal para la caza y la granja. En algunos casos puede resultar molesto por <span style="font-family: inherit;">sus ladridos</span>.)</span> <span style="font-family: inherit;">Otro término</span> castellano que aquí podría ser de aplicación es el de <em>quiltro</em> (hoy definido como <em>perrucho</em>; antes, como <em>perro gozque</em>). <br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;" title="gozque">
<a href="http://lema.rae.es/drae/?val=gozque" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="210" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcYFRgS_T3cIb__dFE6WIp219CumjTEOX09XxPl5TUCzos54IZdc-ohfgX9C5BBq3P_S-c5_R-5BoEUIvJpQMD3YPnVaKZBnSh-FkfdTjpHmBI2VVeAGDz8QiyjWMB_YmFp_s/s320/gozque.JPG" width="320" /></a></div>
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPci5tojzHT3FHlaoFJbtURtRDoTLsYhVHUKOndYII6BzVR7O3nlxnuQ2ZrHDv8JpI9f9bojYQt-JdUnaMZVh-1tmZxdhsnmPIoxWgmAXDHTAXqSClUzx6tuQ4T8cxJa7kf9o/s1600/quiltro.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" jea="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPci5tojzHT3FHlaoFJbtURtRDoTLsYhVHUKOndYII6BzVR7O3nlxnuQ2ZrHDv8JpI9f9bojYQt-JdUnaMZVh-1tmZxdhsnmPIoxWgmAXDHTAXqSClUzx6tuQ4T8cxJa7kf9o/s1600/quiltro.JPG" /></a></div>
<br />
<div align="left" style="text-align: left;">
</div>
<div align="left" style="text-align: left;">
<br /></div>
<div align="left" style="text-align: left;">
<br /></div>
<div align="left" style="text-align: left;">
<span style="font-size: 85%;">"Allí, como gozques, gruñen por invidia, ladran por odio y muerden por venganza."<br />[Cristóbal Suárez de Figueroa, “El pasajero”, 1617]<br />*****************************<br />(<strong><span style="color: blue;">1</span></strong>)<br />-Revista mensual ilustrada "Nuestro Tiempo", agosto de <strong>1903</strong>, pg. 199.<br />"Los dos catolicismos", Edmundo González Blanco.<br />"El perro, empleando la comparación de Goethe, quisiera acompañarnos desde el establo; pero el eco de sus ladridos nos prueba que cabalgamos".<br /><br />-El País, 22 de junio de <strong>1910</strong>, pág. 1.<br />Gacetilla cotidiana "La jauría dispuesta a acometer", Pedro Miquel.<br />"Recuerdo las palabras del dulce Goethe: "Los perros ladran, señal de que cabalgamos".<br /><br />-El Globo, 7 de mayo de <strong>1915</strong>, pág. 1.<br />Comentario del día "Ya hay una piedra", Gil-Poquito.<br />"...y mientras los murmuradores en sus respectivas tertulias les calumniaban, ellos trabajaban en silencio, seguían su camino, tenían para las hablillas y bajos ataques incontestables aquel brioso, aquel magno epíteto de Goethe: ¿Ladran? Luego cabalgamos..."<br /><br />-Revista hispano-americana "Cervantes", octubre de <strong>1919</strong>, pgs. 123-124.<br />"Querer es poder", Alfredo Jara Urbano.<br />"Oigamos siempre sólo a nosotros mismos, y despreciando aquellas pequeñas y arbitrarias acometidas, repitámonos la afirmación de Goethe: "¿Ladran? Luego cabalgamos".<br /><em>[Fuente de (1): http://www.bne.es]</em></span></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-41668002615654859732008-05-10T15:28:00.358+02:002013-03-06T20:16:44.972+01:00Canciones españolas maxipluriversionadas II<div align="center">
<strong><<<span style="color: red; font-size: 130%;">El Porompompero</span>>></strong></div>
<div align="center">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="color: black;">Canción grabada por primera vez por "<strong><span style="color: #cc0000;">Manolo Escobar y sus Guitarras</span></strong>", en 1960. Los autores de la letra fueron Alejandro Rodríguez Gómez (1896-1966) [(a) ”Xandro Valerio”] y José Antonio Ochaíta García (1910–1973); y el autor de la música, Juan Solano Pedrero (1921-1992).</span> <span style="color: black;">Las versiones (más de 300) que aquí hay, se muestran en el orden alfabético de sus intérpretes. Se muestra, además, el título de la canción, cuando difiere del original. Por suspuesto que son muchísimas más, que las que aquí van, las versiones que se han hecho de esta canción. Iré ampliando esta lista en la medida de mis posibilidades.<br />Va al final la <strong>letra original </strong>de esta canción, sacada de la audición de su primera grabación. No he podido, ni querido, copiarla fielmente de ningún sitio; por dos razones, fáciles ambas de entender. La primera, obvia: por no transgredir "derechos de autor". La segunda, práctica: porque están mal todas las versiones que he podido leer, aunque solo sea por lo que sigue. Hay en esta letra un término caló (no hay que olvidar que quien canta, a quien canta, dice: "...y <span style="font-size: 85%;">YO SOY GITANO</span>...") que siempre está mal transcrito. Me refiero a los que le va a poner un candao<span style="font-size: 100%;">. En las fuentes en que se puede leer la letra, unas veces aparece la palabra "<strong>crisos</strong>"; otras, "<strong>chicos</strong>"; y, también "<strong>cristos</strong>". Incluso, en alguna versión he llegado a escuchar "<strong>rizos</strong>". Ninguna es correcta, puesto que "<strong>ojos</strong>", que se entiende perfectamente que es a lo que se refiere, en caló se dice <strong><a href="http://lema.rae.es/drae/?val=clisos">clisos</a></strong> (sustantivo plural), y no de alguna otra de las maneras que he anteriormente comentado.</span></span><span style="color: black;"></span><span style="color: black; font-size: 78%;">[NOTA: Si algo de lo aquí puesto vulnera algún derecho de autor, lo retiraré inmediatamente, si alguien me advierte de ello.]</span></div>
<br />
<div align="center">
<img alt="Portada del disco que contenía el primer Porompompero -SAEF SF-2029-, 1960" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5210009554338866514" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjf0zwSox2klNZyEV0oquzRoORuIoiT2-2TSkXYDsVSbeVokjhWQVXykirlXUIJ1pwtJFiEDjD4fZG-16zO0nM3t7jXwsFJFuavp6i9-fa4z1kzcw3pQrpeElIdVRh-cV4Fris/s320/MEYSG.jpg" title="Primer Porompompero -SAEF SF-2029-, 1960" /><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;"><span style="font-size: x-small;">(Uno de los discos que contenían el primer <em>Porompompero</em>, SAEF SF 2029, 1960.)</span></span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a hrf="http://img9.imageshack.us/img9/8263/porompo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" jea="true" src="http://img9.imageshack.us/img9/8263/porompo.jpg" title="Primer Porompompero -SAEF SF-2029-, 1960" width="317" /></a></div>
</div>
<div align="justify">
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Ady Zehnpfennig (popurrí "Eviva España/España cañí/El porompompero") (1981)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Ahmet Uysal "El Porompomperom"<br />-Alfredo y sus amigos (1966)<br />-Alhambra (1987)<br />-Alphonso Labrador y Su Grupo Flamenco (1980)</span></span><br />
-Alteza (2004)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Amado Jaén Blanco (1970)<br />-<a href="http://es.youtube.com/watch?v=1z8g8Ec7Je8&feature=related">Amália </a>Rodrigues (1969)<br />-Amparo Vargas (1971)<br />-Ann & Andy (1977) (alemán)<br />-Antonio Giménez (1980)<br />-Antonio Heredia (1977)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Antonio Koga (japonés)<br />-Antonio Lorenzo (1978)<br />-Armandino (302)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Aruma (2012)<br />-<a href="http://www.youtube.com/watch?v=DUax0JQZGZo">Baccara</a> (1999)<br />-Banda de Bessines (dir. Michel Durand) "Porom Pompero" (1990)<br />-<a href="http://www.virginmega.fr/musique/titre/200-les-fetes-du-sud-ouest-poromponpero-banda-les-sans-soucis-102706190,page1.htm">Banda Les Sans Soucis </a>de Bordeaux "Poromponpero" (2000)<br />-Bandoleros de Mijas (1988)<br />-<a href="http://cdbaby.com/cd/bellissimonde">Bellissimonde</a> (Monty Cowles, Sylvia Hackathorn, Patricia Scott) "Perom Pom Pero" (2006)<br />-Benito Calvo (2004)</span></span><br />
-Benjamino "Boropon'peroporom" (finlandés) (199?)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Brothers of the <a href="http://www.amazon.com/Perom-Pom/dp/B0014LT1KO">Baladi</a> "Perom Pom Pom" (2008)<br />-Café Central (1998)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Carlos El <a href="http://www.youtube.com/watch?v=I0cnD2ZvUMk&feature=player_detailpage">Rumbero</a> (ex Gipsy Kings) <br />-<a href="http://www.emusic.com/album/Carlos-Nuño-Es-el-Amor-MP3-Download/10952540.html">Carlos Nuño </a>"El Porom Pompero" (2006)<br />-<a href="https://itunes.apple.com/us/album/el-porompompero/id484042839?i=484043150">Cavaleiron</a> (1999)<br />-Chanson-Club Tegernsee (1994)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Chico Castillo (2006)<br />-Chico Valencia (1963)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Clarete <a href="http://youtu.be/yYSHGwdbCTM">Gas</a> (2010)<br />-<a href="http://youtu.be/iFrhKqlIoqg">Cochi</a> e Renato (1973) (parodia)<br />-Conny und Jean (1976)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Coral Infantil Colegio "Manuel Pardo de Chiclayo" (Perú)<br />-Cornelis Vreeswijk "Po Rom Pom Po’n" (1974) (sueco)<br />-Cristina y Los Stop (1999)<br />-Crystal Grass (popurrí "Hot Love In Spain/Porompompero" (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-De Fliere <a href="http://youtu.be/FE-yUW_3uwE">Fluiters</a> (2009)<br />-De Sjonnies (1997)<br />-DE söder<a href="http://www.youtube.com/watch?v=mvbOhhdgiCk">VISA</a> "Perom Pom Pom" (2007) (sueco)<br />-<a href="http://www.del-sol.eu/sites/english/discography.shtml">Del Sol </a>(2008)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-<a href="http://youtu.be/lfbj5_nIxVI">Diana Navarro</a> con Manolo Escobar (2010)<br />-<a href="http://www.sternsmusic.com/discography_detailed/6202">Diego Moreno </a>Project "Porom Pompero" (2005)<br />-Diego's Canela (Diego Periañez González y otros) (1995) </span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Die Rossinis (Uwe Hartmann + Bernd Hoßmann) (2004)</span></span><br />
-DJ <a href="http://youtu.be/8b6x3HOhCL0">Monchu</a> <br />
-DJ Osso & Eddy Rox "<a href="http://www.youtube.com/watch?v=Wps7kpUMgJQ">Party Gitano</a> (Porompompero) (2012)<br />
-DJ <a href="http://www.youtube.com/watch?v=ndgD4CnTtZk">Reyes</a> "Porompompom" (2009)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Domi de Ángeles (2001)<br />-Don José (1997)<br />-Dúo Ecos: Isidoro & Javi (1989)<br />-Dúo Mexicali (1995)<br />-Dúo Sombras (1990)<br />-Eddy y Grupo 5 (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Eduardo Barboci (1985)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-El Canuto (2009)<br />-El <a href="http://www.youtube.com/watch?v=maoTIsPUmw0">Chato</a> (1981)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-El Loreno (1982)<br />-El Manitas y su Tablao Flamenco (1972)<br />-El Príncipe Gitano (la canción fue escrita para él, pero la grabó un año antes Manolo Escobar) (1961)<br />-Els (Los) Calafats (1967)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Emi Bonilla (1969)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Emi Bonilla y Ana María "El Porom Pompero" (1962)<br />-Emilio "El Moro" <a href="http://www.youtube.com/watch?v=j91GU-cRQ6g">Popurrí</a> "Soy un hombre del campo/Porompompero" (1965)<br />-Ennio Sangiusto (1965)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-<a href="http://www.youtube.com/watch?v=F_mpwWXMrpA">Enrico</a> Macias (1963) (francés)<br />-Enrico <a href="http://www.youtube.com/watch?v=eaepfxYr5QA">Macias</a> et Los Reyes (1977) (español)<br />-Erik Marijsse (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Estudiantina Imperial San Rafael</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Family Fax (popurrí "España cañí-rap") (1991)<br />-Fernández-Deza (1989)<br />-Fiesta Mora (<a href="http://www.allmusic.com/album/hizzy-mw0000573189">DJ Nader</a>) "Habibi Ya M'Hayarny" (popurrí hispano-árabe) (2006)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Filomena "Perom-pom-pom (El Porom Pompero)" (1965)<br />-Folk-5 (1967)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Francesca Pettinelli (1993)<br />-Frederik "<a href="http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=BPWwB7xkB0k">Porompompom</a>" (1984) (finlandés)<br />-Garibaldi Popurrí del Porompompero y 8 más (1991)<br />-Gaston Ghrenassia (Enrico Macías) (1967)<br />-<a href="http://blog.solusan.com/porompompon.html">Ghada</a> & Amar Al Hansan "<em>Ya Sity Ya Khetiara</em>" (2008) (árabe)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Gianni (acordeón) (2012)<br />-Gipsy Sound "Porom Pompero" (2005)<br />-Gipsy Vagabonds (1992)<br />-Gitanillo de Almería (1979)<br />-Gitano Boys (1994)<br />-Gloria Lasso (1966)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Goyo de Cádiz y su Cuadro Flamenco ("El Porom Pompero", discos sorpresa Fundador) (196?)<br />-Gran Orquesta de Profesores Solistas, director Alfredo Doménech (1969)<br />-Grupo 6 (<span style="color: black;">1977)</span><br />-Grupo Árabe <a href="http://www2.virginmega.fr/musique/album/grupo-arabe-shams-grupo-arabe-shams-vol-1-103669762,page1.htm">Shams</a> (1999) (árabe)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Grupo Extelesón (2005)<br />-Günter Sonneborn (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-<a href="http://www.youtube.com/watch?v=3On8BrklRh0">Haifa Wehbe</a> (o Wahby o Wahbi o Wehby) "Ya <a href="http://www.youtube.com/watch?v=cZ2XN3OPtSs">Siti Ya</a> Khityara" (2007) (árabe)<br />-<a href="http://www.maqam.com/store/p/660-Oriental-Magic-Dance-Vol-4.html#Samples">Haissam Salah Eddine </a>"Perom Pom Pom" (2003)<br />-Hans Rauch (1977)</span></span></div>
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Harry Saroyan "Perom Pom Pero" (1979)<br />-Héctor y su Conjunto (1970)</span></span><br />
-Herb Alpert (popurrí Porompompero + 3) (1982)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Hermanos Escobar ("Las Guitarras" de Manolo Escobar) (1972)<br />-Hermanos Flores (1975)<br />-Hermanos Vargas (1977)<br />-Hossam <a href="http://www.youtube.com/watch?v=eO0NC7gbY1E">Ramzy & Pablo </a>Cárcamo (1994)<br />-Hotel Cochambre (2002)<br />-Hurşit Yenigün (popurrí de El Porompompero y 2 más) (2007)<br />-Imca Marina (1984)<br />-Irina Loguin & Fuego "<a href="http://www.hiking-trail.net/video_youtube/Irina%20Loghin%20-%20Porom%20pom%20pom/I82w49iVNlA">Porom</a> Pom Pom" (rumanos, cantan en español) (2010)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Isabel Pantoja y su Tablao Flamenco (canta Amparo Vargas) (1987)<br />-James Last y Berdien Stenberg popurrí "April in Portugal/El Porompompero" (1988) (flauta)<br />-Jan Heuwel (acordeón, coro y orquesta) (197?) </span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Joao Ferreira y su Orquesta Brasileira (1977)<br />-Joaquín Gomar (1962)<br />-Jorge y Los Gitanos (1985)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-José Álvarez (1999)<br />-José Julién (1998)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Jose Lucchesi (2000)<br />-José Luis "El Cordobés de la Canción" (2001)<br />-José Luis Fernández (1988)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-José Solá y su Orquesta (1977)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-<a href="http://mesmusiquesperso.centerblog.net/rub-joselito-.html">Joselito</a> (196?)<br />-Juan Pradera (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Juan Rivera "Panchito" (2010) (acordeón)<br />-Juanito Fabra (1984)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Julio <a href="http://www.youtube.com/watch?v=ucDn7RSgKZs">Iglesias</a> (1970)<br />-Julio Mérida (1976)<br />-Kai Warner & His Orchestra (1979)<br />-<a href="http://www.bgmusic.bg/index.php?act=search&type=a&id=90">Калия Калчева </a>(Kaliya Kalcheva) "El Porom Pom Pero" (2000) (búlgaro)<br />-<a href="http://www.youtube.com/watch?v=CEgxgtia1qQ">ΑΦΕΛΦΟΙ ΚΑΤΣΑΜΠΑ</a> "<a href="http://www.youtube.com/watch?v=Nemrh9p0dYo">ΠΟΡΟΠΟΠΟΜ</a>" (Hermanos Katsamba "Poropopom") (1969)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Kokka (1977)<br />-La Banda del Diablo (2006)<br />-La Brigada (1974)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Laila Kinnunen (finlandesa, canta en español) (196?)<br />-<a href="http://es.youtube.com/watch?v=rm9dnjTmWCQ">La madre que los parió </a>(LMQLP) (2006)<br />-La Movida (1990)<br />-Latidos (1982)<br />-Latin Combo Band "Porompomperom" (2003) (Hungría)<br />-Lecuona Cuban Boys (1963)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Lella Blu (2008)<br />-Léo Vidal (1963)<br />-Les Alcarson (1963)<br />-Lina de Levante (1978)<br />-Linda Morales, voc. (+ Chris Jarnach y Rolfi Maraun) (1982)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Lino Montes "Porompompero" (1963)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Lito Bringas & Lavida (2005)</span></span><br />
-Liz Kjellson (sueca) "Po rom pom po'n" (1965)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los 3 de Castilla (1963)<br />-Los 3 de Granada (1963)<br />-Los 3 Españoles (1965)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Alegres "El Porom Pompero" (1988)<br />-Los Alhama (1988)<br />-Los <a href="http://www.dailymotion.com/video/xflr7s_porompompero-los-bandoleiros_music">Bandoleiros</a> (2008)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Benítez Barrios (Trío paraguayo) (1971)<br />-Los Beta quartet (también llamados "Los Beta") (1965)<br />-Los Bocheros (1978)<br />-Los Bohemios (1965)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Bombanceros (2005)<br />-Los Bric a Brac (1968)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Brujos "El Porrompompero" (1962)<br />-Los Calós (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Cantores del <a href="https://itunes.apple.com/us/album/los-cantores-del-paraguay/id317165074">Paraguay</a> (1973)<br />-Los Chamarones con el Coro Camino del Rocío (1995)<br />-Los Chicos de "El Coto" (1963)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Chicos <a href="http://www.myspace.com/loschicosperfidos">Perfidos</a> "Porompompom" (a capela) (2008)<br />-Los Chiquitos (1999)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Churumbeles de España<br />-Los <a href="http://www.loscriollos-freiburg.de/html/cds.htm">Criollos</a> (2005)<br />-Los del Valle (1990)<br />-Los de Utrera (dúo de guitarristas) 1969</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Españolísimos (De Raymond y José María)(1986)<br />-Los Estilistas (1995)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Flamenkitos (2008)<br />-Los Guacamayos (1966)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Javaloyas (1964)<br />-Los Laikas (1978)<br />-Los Locos (1993)<br />-Los Machucambos<br />-Los Malagueños (1963)<br />-Los Manolos (1978)<br />-Los Massot (1967)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Matecoco (1971)<br />-Los Millonarios (1965)<br />-Los Muchachos (1972)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los Muchachos <a href="https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=OCTB6kxEkMU">Paraguayos</a> (2011)<br />-Los Palmeños (1974)<br />-Los Paraguayos "El Porom Pompero" (1969)<br />-Los Paquitos (2006)<br />-Los Pepe's (1996)</span></span><br />
-Los Peques de Triana (1977)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los <a href="http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=99iI9lxOWd0">Plátanos</a> 2011<br />-Los Pronto (1997)<br />-Los T.N.T. (1963)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-<a href="http://www.emusic.com/album/Various-Artists-Viva-España-MP3-Download/11144709.html">Los Tres de Barcelona </a>(1967)<br />-Los Tres de Canarias (1972)</span></span><br />
-Los Tres Hernández (1999)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Los <a href="http://youtu.be/LKHZnNyBhyA">Trovadores</a> de Líbano (2009)<br />-<a href="http://www.amazon.com/Porom-Pompero/dp/B0018G7RQA/ref=dm_ap_trk3">Los Unidos </a>"Porom Pompero" (2006)<br />-Luis <a href="http://youtu.be/RZbmH4CibrM">Alberto</a> del Paraná y Los Paraguayos (1966)<br />-Luis Bastida (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Luis Gema</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;"></span></span><span style="color: black;"><span style="color: black;">-Lyda Zamora (vocalista) con Monserate (1978)<br />-Manolito de Ibiza (1992)<br />-Manolo Escobar. En la película "Los Guerrilleros" (1962) Manolo canta esta canción con letra distinta de la original. <a href="http://www.youtube.com/watch?v=KScJ2rUaZhU">Aquí </a>hay un enlace a un fragmento de dicha película en YouTube.<br />-Manolo Vargas (1978)<br />-<a href="http://www.garytube.com/video_-o-iwHsw0S8____Manuel-&-The-Music-of-the-Mountains---El-Porompompero-[1977].html">Manuel </a>& The Music Of The Mountains (1977)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Manolo y Antonio (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Manuel Cubedo y Angelita Montes "El Porom Pompero" (1964) (guitarra y castañuelas)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Maracaibo (1999)<br />-María de Cádiz y su Cuadro Flamenco (1972)<br />-María Teresa (Ordóñez Berganza) "El Porom Pompero"</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Maria Zalai & Bernd Schubert (dúo sueco) "Po rom pom po'n" (1984)<br />-Mariano Salas (1997)<br />-Marilda (1962)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Marisol "El Porom Pompero" (1963)<br />-<a href="http://www.youtube.com/watch?v=NA98KfER1W0">Marisol</a> "Porompompero (versión 2001)" (TVE, 1972) (en chino y en español)<br />-Mayito Fernández y su Orquesta (1998)<br />-<a href="http://www.amazon.es/El-Perompompero/dp/B009VOQKNC">Mayolas</a> "El Perompompero" (2000)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Mediterranean <a href="http://www.raqsband.com/SongSamples/Perom.mp3">Raqs Band</a> "Ya Sitti Ya Kithyarah (Perom Pom Perom)" (20??)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Menos da <a href="http://youtu.be/84dqTXg494E">Una</a> Piedra (2010)<br />-Mi <a href="http://www.hitmobile.com/titre.aspx?albid=102674892&tid=2706615&titre=El%20Porompompero">Banda El Mexicano </a>(2000)</span></span><br />
-Miho Deguchi (<span style="color: black; font-family: "MS Mincho"; font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN; mso-bidi-font-family: 'MS Mincho'; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-language: ES;">美保 出口) "<span style="color: black; font-family: "MS Mincho"; font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN; mso-bidi-font-family: 'MS Mincho'; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-language: ES;">エル・ポロンポンペロ" <span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">(japonés) (2001)</span></span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-<a href="http://youtu.be/4YeT27LisFk">Milva</a> & Heather Parisi (1982)<br />-Mina (1976)<br />-Mutsumi <a href="http://youtu.be/x-Z4iyja6CY">Taki</a> (滝 むつみ) "<span style="color: black; font-family: "MS Mincho"; font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN; mso-bidi-font-family: 'MS Mincho';">エル・ポロンポンペロ" </span></span></span><span style="color: black;"><span style="color: black;"><span style="color: black; font-family: "MS Mincho"; font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN; mso-bidi-font-family: 'MS Mincho';"><span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">(japonés) (2006)</span></span></span></span><br />
-Nabil Mora (1997)<br />
-Nino Nardini, <a href="http://schoolkidsrecords.com/Item/9003049934">Orchestra</a> (2010)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;"><span style="color: black; font-family: "MS Mincho"; font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN; mso-bidi-font-family: 'MS Mincho';"></span></span></span><span style="color: black;"><span style="color: black;">-Niño de los Reyes (guitarra Pedro Fortes) (1963)<br />-Niño de Murcia (1965)<br />-Nuevos Bohemios (1972)<br />-<a href="http://www.amazon.de/Hootenanny-Oktoberklub/dp/B000024YF3">Oktoberklub</a> "Porompompom" (1996)<br />-Orchester Juan de Costa (1980)</span></span><br />
-Orchestre Luis Garzon et ses Cordes (2009)<br />
-Orchestre Quinto Monreal (2011)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Orlando Ríos & Roberto Rodas (2005)<br />-Orquesta de Alfredo Quettarra</span></span><br />
-Orquesta Galilea (2012)<br />
-Os <a href="http://www.myspace.com/osnotas/videos/perom-pom-perom/107052610">Notas</a> (2010)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Paco Andújar y sus guitarras (1976)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Paco de Antequera (1965)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Paco de Arriba (1978)<br />-Paco "El Sevillano" (1979)<br />-Paco García (guitarra esp.), Manolo del Río y Niño de la Línea (cantaores) (1978)<br />-Paco Nula (2001)<br />-Paco Suárez (1977)<br />-Pancho Cataneo acompagné par Luis Peña et son Orchestre (1963)<br />-Party Service Band (PSB) (1986)</span></span><br />
-Pate Mustajärvi (finlandés) (2000)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Pepe Torres (1974)<br />-Pepe Vargas y Sus Rumberos (1978)<br />-Pepe y sus Rumbas (1973)<br />-Pe-<a href="http://youtu.be/ZnDAtiCJGW0">Ka-Pa</a> Trio (Pepe-Karlos-Paco) (1965)<br />-Phạm<strong> </strong>Duy "<em><a href="http://phamduy.com/document/loiviet/disco.html">Nhốt Trái Tim</a></em>" (El Porom Pompero) (1998) (vietnamita)<br />-Piironen Vuokko "Porompompom" (1984) (finlandés)<br />-Pueblo Español<br />-Rafael Jaén (1972)<br />-Raimy Bambu (2002)<br />-Raúl Melilla y Dúo Lumi (1980)<br />-Reacciones (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Requiebros (2012)<br />-Reynaldo Meza y Los Paraguayos (popurrí de Porompompero/Taka Taka/Española) (1992)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Robert Morley "Benl<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: ES; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: 'Times New Roman'; mso-fareast-language: ES;">ø</span>se Fugler" (1997) </span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;"><span style="font-family: Arial;"></span></span></span><span style="color: black;"><span style="color: black;">-Roberto Blanco "Porompompom (El Porompompero)" (1978)<br />-Roberto Rey (1977)<br />-<a href="http://www.tristarmedia.com/rosario/myCDs.html">Rosario</a> "El Perompompero" (2000)<br />-Rosita <a href="http://www.youtube.com/watch?v=7-GuecfK3gw">Ferrer</a> (1961)<br />-Rumba Viva (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Salim <a href="http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=CI7U1WaEIto">Dündar</a> "Poromporom/Porom Pero/Espaniola" (popurrí) (2007)<br />-Santango (1978)<br />-<a href="http://www.youtube.com/watch?v=wo1wMBZByjw">Sarita</a> Montiel (1962). Curiosamente, el mismo año en que Manolo Escobar cantaba esta canción en "Los Guerrilleros", Sarita también la interpretaba en la película "La Bella Lola", y también con letra distinta a la original (tres letras distintas en dos años).<br />-Sentimientos (grupo) (1994)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Soliferia (1995)<br />-Sunshine Family (1988)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Surrender <a href="http://www.youtube.com/watch?v=BGgdwCCK6KE">DJ's</a> (con Manolo Escobar) (2011)</span></span><br />
-Sven Ingvars (grupo sueco) "Po rom pom pon" (1973)<br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Sysimetsä Ilkka "Porompompom" (1984) (finlandés)<br />-Sweet Trío (1999)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Tablao <a href="http://www.lastfm.es/music/Tablao+Los+Canasteros/_/El+Porompompero">Los Canasteros</a>, Cuadro Flamenco del (1964)<br />-Tablao Triana (1992)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-<a href="http://www.youtube.com/watch?v=Mfx8Ac-Un4E">Taroob</a> "<em>Ya Set <a href="http://www.youtube.com/watch?v=MzdLNCUDoOc">Ya Khetiara</a></em>" (1974) </span></span><span style="color: black;"><span style="color: black;"><span style="font-size: 20pt;"><span style="font-size: small;">يا ستي يا ختيارة<o:p></o:p></span></span></span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-The <a href="http://www.myspace.com/theeditson/music/songs/porompompom-10094061">Editson</a> "Porompompom" (2007)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-The Gino Marinello Orchestra (1996)<br />-The <a href="http://youtu.be/R8s2kcZzSv0">Nicaragua</a> Boys (1999)<br />-Tobago (1978)<br />-Tony de Navara (1978)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Tony Fellini "El Perompompero" (1979)<br />-Tony y sus Isleños (1970)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-<a href="http://ro.getalyric.com/index.php?search=porom+pom+pero&criteria=cantece">Toreros</a> (After Olé) "Porom pompero" (1983)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Trasteando <a href="http://www.youtube.com/watch?v=t7hwhCfJG08">Taldea</a> (2008)<br />-Trío Córdoba "Porompompero" (1963)<br />-Trío de Santa Cruz (1971)<br />-Trío Guadalajara (1964)<br />-Trío Siboney "El Porom Pompero" (1965)<br />-Tuesdays (2002) (alemán)<br />-Tupa's Band (1986)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Turuttaret Trio (Maire Pohjanheimo, Hannele Changezi, Amelita Tammela) (finlandés) (1974)<br />-Vatché "Nour el YN/Porompompero"<br />-<a href="http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=2YfzHgsPzs4">Viky Sianipar</a> con Ruth Sihotang (voz) (2009) (Indonesia)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Voces Unidas (1974)<br />-Vulkaniks (1974)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Vuokko Anita Piironen "Porompo'n-peroporom" (finlandés) (1965)<br />-Waldo de los Ríos (1973)<br />-Watusi (1982)<br />-<a href="http://www.nme.com/nme-video/youtube/id/EztJfwvZyH0/search/">Wieslawa Dudkowiak</a> (acordeón) (2011)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Yordanka y Los Gemelos (1992)<br />-Yousef Kouyoumjian and his San Francisco Band (1999)</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="color: black;">-Zaate Hermenie Nepomik (2007)<br />-Zarza (1978)</span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a hrf="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4XaErVyV5XchSJgiU4CnspmxGG2YSZtM_ovyhWJFXiAhNHpq4EmKGne7odKQnBdxGtRSoD27GccnuBRFTxN4NdsKOQHrH6pi-BBbRtp0Aamm4eQ1R6xFYJ1L1QJBl91-iTDA/s1600/MEYSG.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Primer Porompompero -BELTER 52.029-, 1960"><img border="0" height="306" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4XaErVyV5XchSJgiU4CnspmxGG2YSZtM_ovyhWJFXiAhNHpq4EmKGne7odKQnBdxGtRSoD27GccnuBRFTxN4NdsKOQHrH6pi-BBbRtp0Aamm4eQ1R6xFYJ1L1QJBl91-iTDA/s320/MEYSG.jpg" width="306" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">(Uno de los discos que contenían el 1º <em>Porompompero</em>, BELTER 52.029, 1960.)</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a hrf="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioQKrdY4al8XLAzrAxa-HWHg7_LevJoZJ7nX1EPDY3YmDhT3b_dJ5owmpcHK-HT3nIhbXPCh8jRTrDySEL-afFep4F6Ow0e4YcX9MtI_QeCv0oG4LKlvt4RdbSPPlvK6nwf3g/s1600/Porompompero.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="Primer Porompompero -BELTER 52.029-, 1960"><img border="0" height="315" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioQKrdY4al8XLAzrAxa-HWHg7_LevJoZJ7nX1EPDY3YmDhT3b_dJ5owmpcHK-HT3nIhbXPCh8jRTrDySEL-afFep4F6Ow0e4YcX9MtI_QeCv0oG4LKlvt4RdbSPPlvK6nwf3g/s320/Porompompero.JPG" width="305" /></a></div>
<br />
<strong><span style="color: red; font-size: large;">Letra</span></strong> de esta canción, tal como se <a href="http://www.youtube.com/watch?v=9OUirlzFTS8">grabó</a> en este primer disco:<br />
<br />
<em>"</em><strong><em><span style="color: #33ccff;">El trigo entre toas las flores,<br />ha escogío<span style="color: blue;">*</span> a la amapola,<br />y yo escojo<span style="color: blue;">*</span> a mi Dolores,<br />Dolores Lolita Lola.<br />Y yo…, y yo escojo<span style="color: blue;">*</span><span style="color: red;"> </span>a mi Dolores<br />que es la…, que es la flor más perfumada<span style="color: red;">*</span>,<br />Dolo…, Dolores Lolita Lola</span>.</em></strong><br />
<br />
<strong><em><span style="color: #ff6600;">Poropopó, poropo, porompompero, peró,<br />poropo, porompompero, peró,<br />poropo, poropopó</span>.</em></strong><br />
<br />
<strong><span style="color: #33ff33;"><em>A los <img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5225218025031801378" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMaTDIIblDPwxfBvLdWxrFZBSQuSdBZcuj5whT951OHr6EBML35BIGCD3Mj0h3V-9yUYhSJB4U5gsRUKUSt2H5aExZ6MBoxUKVEea6hHw-VQikFwT5Fd6Q-48JOVnywgUaus0/s320/Clisos.jpg" title="Del caló clisos, este quizá del español dialectal clisarse, mirar fijamente, y este de eclipsarse. ojos. [Diccionario de la RAE]" /> </em><span style="color: black;"></span><em>de mi cara<br />les voy a poner un candao<br />por no ver las cosas raras<br />de ese niñato chalao.<br />Por no…, por no ver las cosas raras<br />de ese…, de ese niñato chalao<br />que te a…, que te apunta y no dispara</em></span><em>.</em></strong><br />
<br />
<strong><em><span style="color: #ff6600;">Poropopó, poropo, porompompero, peró,<br />poropo, porompompero, peró,<br />poropo, poropopó</span>.</em></strong><br />
<br />
<strong><em><span style="color: #cc66cc;">El cateto de tu hermano,<br />que no me venga con leyes,<br />que es payo y yo soy gitano,<br />que llevo samgre de reyes.<br />Que es pa…, que es payo, yo soy gitano,<br />que lle…, que llevo sangre de reyes<br />en la…, en la palma de la mano</span>.</em></strong><br />
<br />
<strong><em><span style="color: #ff6600;">Poropopó, poropo, porompompero, peró,<br />poropo, porompompero, peró,<br />poropo, poropopó</span>.</em></strong><br />
<br />
<strong><em><span style="color: #3333ff;">Verde era la hoja,<br />verde era la parra,<br />debajo del puente<br />retumbaba el agua, retumba, retumba, retuuummm</span>...</em></strong><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<em><span style="color: #ff6600;"><strong>Poropopó, poropo, porompompero, peró,<br />poropo, porompompero, peró,<br />poropo, poropopó.<br /><br />Poropopó, poropo, porompompero, peró,<br />poropo, porompompero, peró,<br />poropo, poropopó</strong></span>".</em><br />
<span style="font-size: 78%;"><br /><strong><em><span style="color: blue;">* </span><span style="color: black;">En posteriores interpretaciones, tanto en directo como en disco, cambia estas palabras por "<span style="color: cyan;">elegío</span>" y "<span style="color: cyan;">elijo</span>", como se puede comprobar </span></em></strong><strong><em><a href="http://youtu.be/L7Js8Y2OBFA">AQUÍ</a> y <a href="http://youtu.be/3sa8ywZ_h3I">AQUÍ</a> y <a href="http://youtu.be/ugmaKmKikws">AQUÍ</a>. En alguna ocasión, el segundo "escojo" lo recita así.</em></strong><br /><strong><em>* Esta palabra la sustituye a veces por "<span style="color: cyan;">morenita</span>", como <a href="http://youtu.be/3sa8ywZ_h3I">AQUÍ</a> puede escucharse.</em></strong><br /> </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/BPyHzHKnlJg?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
****</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://2.gvt0.com/vi/kye_swYWL54/0.jpg" height="266" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/kye_swYWL54&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/kye_swYWL54&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
<div align="center">
</div>
<div align="center">
<span style="font-size: 78%;"><span style="font-size: small;">****</span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/qR1T4G4BA6Q?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div align="center">
</div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-5200587277880933602007-11-07T11:34:00.007+01:002013-02-13T15:17:12.917+01:00Ni hablar del peluquín II<div align="justify">
En mi anterior disquisición acerca de la quisicosa que es el origen de la frase “<strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/07/ni-hablar-del-peluqun.html">Ni hablar del peluquín</a></strong>”, puse lo que encontré acerca de este circunloquio, usado para decir ¡no! o ¡quia! o ¡por supuesto que no! o ¡no se hable más! o ¡de eso ni hablar! o...; mas no desvelé el enigma, al no haber podido encontrarlo. No se quedó ahí la cosa, sino que insistí en la búsqueda, hasta que por fin conseguí el fruto deseado, cual es el descubrir el que es, al menos para mí, dicho <strong>origen</strong>. Para llegar a él no es necesario remontarse demasiado en el pasado. Tan solo hasta mediados del siglo XX, concretamente hasta 1942, año en el que se filmó la comedia musical española “<em><strong><span style="color: #3333ff;">Canelita en rama</span></strong></em>”, ambientada en Andalucía, cuyo director fue el jienense Eduardo García Maroto (1903-1989); y que contó, como protagonista, con la actriz y cantante sevillana <strong><em><span style="color: #3333ff;">Juanita Reina</span></em></strong> (Juana Reina Castrillo, 1925-1999). La película está basada en la comedia teatral homónima de Antonio Guzmán Merino. La música de la película corrió a cargo del también sevillano <strong><em>Manuel López-Quiroga</em></strong> Miquel (el tercio musical de la celebérrima y palindrómica (QLQ) terna compositora “Quintero/León/Quiroga”. Fue estrenada en Madrid, en marzo de 1943. </div>
<div align="center">
<></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTxArH0SO3R6PmE8EIYDAMC8Upf5QIk9o3bG4kEF6ds2dmVRcecD5O0zgc50T78x3Zn3lzC-qXrbgfbbpDud5t4fO8oJBV9t_lhZf_-wGkoIfQBqUSZ_pURYcWLqwFJ_m7d3I/s1600/Canelita19421228.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTxArH0SO3R6PmE8EIYDAMC8Upf5QIk9o3bG4kEF6ds2dmVRcecD5O0zgc50T78x3Zn3lzC-qXrbgfbbpDud5t4fO8oJBV9t_lhZf_-wGkoIfQBqUSZ_pURYcWLqwFJ_m7d3I/s320/Canelita19421228.png" width="291" /></a></div>
<div align="center">
<></div>
<div align="center">
</div>
<div style="text-align: center;">
<img border="0" height="246" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5130045848736177042" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjIanU5TDOOpeYxjRW40eiwKRfi2aGVoi9BmUqy5401epLIEa88gUKrKWgkbbO7is7VsLe5_62jX5kjYqA2M_xaLIDBIgXGSNXIEE1vVwvSioBvRj4iRcNRnHYLknVR_aPaYs/s400/Canelita_en_Rama.jpg" title="Cartel de la película *Canelita en rama* 1943" width="181" /><br />
<><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjw06qvtvd-lO-02NGI24hD8GeED1tIaPC6SHYTjubhaLioumLHyuL_ZV1vXMIxDqYKXCfF5e5qukNgN7Tyc2HU2ErP9FvKSg78zLNktZzcdc6YYeGOWhbuGzPwoUEHkXvpKjU/s1600/NHDPJuanitaReina.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjw06qvtvd-lO-02NGI24hD8GeED1tIaPC6SHYTjubhaLioumLHyuL_ZV1vXMIxDqYKXCfF5e5qukNgN7Tyc2HU2ErP9FvKSg78zLNktZzcdc6YYeGOWhbuGzPwoUEHkXvpKjU/s320/NHDPJuanitaReina.JPG" uea="true" width="319" /></a></div>
</div>
<div align="center">
<></div>
<div style="text-align: justify;">
Dicho quedó, de la película, que es del género musical, motivo por el que cobran un especial papel protagonista las canciones que en ella se interpretan. Entre ellas, y como más destacada, por razones obvias, se encuentra una cuya autoría es del susodicho afamado trío compositor, titulada “<strong><span style="color: #3333ff;">Ni hablar del peluquín</span></strong>”. No he podido obtener la letra de esta canción en la versión original de Juanita Reina; pero sí la de la versión que hizo la orquesta “<strong><em><span style="color: #3333ff;">Los Churumbeles de España</span></em></strong>”, con <strong>Juan Legido</strong> como vocalista; cuyo fundador, y último de sus miembros vivo, José, “Pepe”, Fernández Ruiz (Lorca, Murcia, España, 1914), falleció en la navidad de 2003 en Querétaro, México. </div>
<div align="center">
<img alt="*Los Churumbeles de España*. El serio, Pepe Fernández; con sombrero, Juan Legido." border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5136356777259599554" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidz3gQOawt9xkNd7XvI1KO7P7ElH2lOu0SI5TtarRKUvagxlxVldmpIyLaVS6Qsjky-zhbvnDhaUaLtE1CCc4yOr95iOckZ08LIjidyFUM5xnR-xvZKkIL6ywhH_LuWt8ungc/s320/Churumbeles.jpg" /> </div>
<div align="center">
<span style="font-size: x-small;"><strong><em>Los Churumbeles de España</em></strong>. El serio, Pepe Fernández. Con sombrero, Juan Legido.</span></div>
<div align="justify">
Así reza la canción <strong><em>Ni hablar del peluquín</em></strong>:<br />
****************************************<br />
La cabeza como un huevo<br />
tenía don Valentín<br />
-¡ay qué don Valentín!,<br />
¡ay qué don Valentín!-<br />
y se ha puesto como nuevo<br />
comprándose un peluquín.<br />
El día que lo estrenaba<br />
a una niña se declara;<br />
y ella dice que ha notao<br />
en él una cosa rara.<br />
La madre dice: ¡hija mía!,<br />
como viene con buen fin,<br />
andando a la sacristía<br />
¡y ni hablar del peluquín!<br />
La niña se daba mucho postín<br />
porque se casó con don Valentín.<br />
No saludes nunca con el bombín,<br />
¡y ni hablar siquiera del peluquín!<br />
La esposa en las discusiones,<br />
le da cada bofetá<br />
-¡ay qué barbaridad!,<br />
¡ay qué barbaridad!-<br />
y el peluquín se lo pone<br />
con el flequillo patrás.<br />
Y saben los sevillanos<br />
la causa de la pelea:<br />
que en el rigor del verano<br />
el peluquín le gotea.<br />
Acuden tos los vecinos<br />
pa llevarlo al botiquín;<br />
y dice el hombre muy fino<br />
que ¡ni hablar del peluquín!<br />
Y la niña sigue con el postín<br />
porque se casó con don Valentín.<br />
Las escandaleras no tienen fin<br />
¡y ni hablar siquiera del peluquín!<br />
Borracho como un pellejo,<br />
llegó un día Valentín<br />
-ay qué don Valentín!,<br />
¡ay qué don Valentín!-,<br />
y le asomaba un cangrejo<br />
debajo del peluquín.<br />
¡Ole mi gracia y salero!,<br />
a ver donde hay un marío<br />
que tenga un criaero<br />
de cangrejitos del río.<br />
La esposa se ha disgustao,<br />
y el hombre dice chirrín:<br />
mañana te traigo un pargo y<br />
<img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5130381928430431650" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisrAkwJ6yWFCiGIKTT4aJ1McQ0Iv69kMb3gfmq8XA7ALvgilKnwY2cPhLZ6JLzCeabHv6mx5WVL6yBj-oV4JOuC6GpJT6p5jQ6N1s78UqwF9Th79TC1r5LqrQhaT29Zy_X5dw/s400/Nihablardelpeluquin.PNG" title="¡Ni hablar del peluquín!" /><br />
Y la niña sigue con el postín<br />
porque se casó con don Valentín.<br />
Huelen a pescao desde Pekín,<br />
¡y ni hablar siquiera del peluquín!<br />
¡y ni hablar siquiera del peluquín!<br />
¡y ni hablar siquiera del peluquín!..<br />
****************************************<br />
"Los Churumbeles de España", a pesar de su nombre, desarrolló toda su carrera artística en Hispanoamérica, especialmente en Méjico (México), donde residía, aunque hicieron giras por numerosos países de la zona, popularizando las canciones de su repertorio; donde, posiblemente, estaba incluida la aquí comentada. También es factible que la interpretaran en la película mexicana "Había una vez un marido", (dir. Fernando Méndez, 1952). Quizá ello sea el motivo de que esta expresión sea utilizada tanto a un lado como al otro del Atlántico. </div>
<div align="justify">
<br /></div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-17931999797739924462007-10-02T14:18:00.004+02:002013-01-29T22:31:21.941+01:00Minipalíndromos cotidianos<div align="justify">
Para empezar, es conveniente explicar qué criterio he seguido para catalogar a ciertas frases como "minipalíndromos". La cualidad de palíndromo está clara, pero hay que explicar la de "mini". El criterio seguido ha sido el que se impuso el genial <a href="http://www.carbajo.net/mp3/2008-piazzollissimo.mp3">compositor y pianista</a>, amén de gran palindromista, Víctor Carbajo para seleccionar para su <a href="http://www.carbajo.net/varios/pal.html">página</a> web los palíndromos que se habían de reputar como de cierta entidad y, por tanto, recopilables en su colección; pero, como es natural, en su sentido contrario. Dicho criterio es el de que posean, allí, más de ocho letras. Por lo que, para aquí, he seleccionado los que, a lo sumo, tengan dicha cifra. Quedan excluidos, pues, de la categoría de minipalíndromos, los del tipo "roba sabor", "ajos y soja", "Sara Baras", ...todos ellos de nueve letras; así como, lógicamente, los de más de dicha cifra. Quedan incluidos, por tanto, y entre otros muchísimos, los siguientes que ahora se ven y los que poco a poco vaya colocando, con tiempo y una caña.</div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5119415403358283154" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQ5MrYPGOwoFFs79f-kAzCiBXX4BnnRMkG76Z1lGVILpUqzTiUci6o4HRn3gl0F5gJvJZRkkGzBiXM4rmkrjjrVXS22gA_JupAXA2FxO6_tlwWsy2cnoBAE6FpkPpgYNO9M5s/s200/AtiRita.jpg" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="Minipalíndromo: -Para ti, Rita, rap-" /></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWoV0Q6loz7_a6m-6-ctgPh7IytcinW2SX_DzuK2zUtZKKFpPB1f-nOargqliJ1g4T-fe2Tj0TO4KSj_BcgC784w_LVqIwhvWWdmQLuAnHfMo6l8SjsQIAwN0x1maXELM56z4/s1600-h/AporRopa.jpg"><img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5119395844077217154" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWoV0Q6loz7_a6m-6-ctgPh7IytcinW2SX_DzuK2zUtZKKFpPB1f-nOargqliJ1g4T-fe2Tj0TO4KSj_BcgC784w_LVqIwhvWWdmQLuAnHfMo6l8SjsQIAwN0x1maXELM56z4/s200/AporRopa.jpg" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="Minipalíndromos: -Yo voy-, -A por ropa-" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5119138747334878546" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFapMRX_Wo6FZWbFIryWmWzgMBks3UhMnHTMEwd45Ej0qhWkSk2b1yBh92-a7BxcXBuNn1W-5DPCGzT98cqxjZJNJmwqdiy7eiZdzGAEKGYn5EmA5LWcD7MfvEuOgTDMFqG2g/s200/YosiSoy.png" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="Minipalíndromos: -Yo sí soy-; -Eso, José-" /></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<img border="0" height="50" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5117821347721209090" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSj89ll3QGXdgifQx-OiNVPzPtlVwHpZbaentwhLAJFEWJNfphqO5aTh6iEdu-Brng6_lIIH2535RsGVasdNLmm5CPNhGQdbgnBAhdAdOlnCYI2QR1fCZ7GquCAaL-ek_5-lw/s200/DeSed.JPG" style="height: 56px; width: 182px;" title="Ansia de dinero = Avaricia = Sed" width="176" /></div>
<div style="text-align: left;">
<img alt="El dinero: La sal de la vida para algunos" border="0" height="39" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5117821575354475794" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHw5yN7oWklnUKiFrEBnaqyKeXu4KNNUVgWn5Djamji0X8D_Z5hjjOGqQ-wLUdpNmDPF75oy4UmXFLeIy4qRkNrJKIg3foIAgEQ_vqzlT5FCtS2ULYttvoTRJWkfRQMd2Q2n8/s200/LASAL.PNG" style="height: 48px; width: 175px;" width="169" /></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5119416824992458146" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxBoEPDe_n7Zx9LiYxbK5NVwoAkGjj-roF-ewXPK9-gC-6-rMZkBBUixSueQgem7LIOI464omtYV6lvTPNzv2zwKu4zRxOG-b9PVJVf3eIACzWNRnupLreNLi-USCMAQLDouc/s200/La_Total.JPG" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="Minipalíndromo" /></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6oy6lFe-tyBI7ikbpnqxRO55nqWIJX4gEpP8OHxDxQ-LyTLcqGelEu_KME92QKVU37r6gaCo6OYvhEEUW_KbEydq__F4pd1In0fiVo1QAn-thyphenhyphen6qljlOmmnTdoTFDzBr258I/s1600-h/LocaCol.jpg"><img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5120405590888506962" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6oy6lFe-tyBI7ikbpnqxRO55nqWIJX4gEpP8OHxDxQ-LyTLcqGelEu_KME92QKVU37r6gaCo6OYvhEEUW_KbEydq__F4pd1In0fiVo1QAn-thyphenhyphen6qljlOmmnTdoTFDzBr258I/s200/LocaCol.jpg" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="Si pinchas verás mejor a la 'loca col' burlándose de ti" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5119736160105883090" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnyEMK3eynm2dpv4AwU8gpFminqLNOuNioNSHQxzAlKZQZdrWjln_CxMCkCOHPkFFiJGEv2ztQm4cOI-O0vmSxCnJQXCr_ZmaELUq4GEh6r4pricMQ4O5jDuD35sDA-0Sa1-c/s200/SubaaBus.png" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="Minipalíndromo" /></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<img border="0" href="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5119737216667837922" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEistxdj9CCCD3J4pWDu69ebUWdS68gijHznxYWyLC-8T35cI5ulkjDmbTrK-WGA2iW9aGWQtgdL0ogYOlCm3BEqoIXQb8Sb24TXgcHGxjm9DNQifmFv4ZmnKPpQ8zyGIIqsa5k/s200/ElBable.JPG" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="Minipalíndromo" /></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5119741404260951538" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQKH5tVs9Nf7_dZ8hi5CO3bZvs-wn5KzZBnR91DDxFEVuUGqpYtFAm3GxvF_T2TxF-E47pd1VKIjvcQVPht8OLLzJib5lwQxPBWwHLnJb5nOv0WIg2W0RbCQ5xMgkuzJk17uQ/s200/UneMen%C3%BA.PNG" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="El menú, a veces, unisca a la gent ao redor de bat taula, eta en distintas llenguas" /></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPOUcTl9hIUAopyMdE423d7kc_8P3nw9e4pxFpf2Ep-7hbVoAWKzp1ld1pirSZNiwfP3K-58avHTM9GN9gyov8kdK8wjU2lNQ1y3KJCuSVhv40mFPOD4kmCyE23TirX0uL-fI/s1600-h/AVELLEVA.jpg"><img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5120368233262966338" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPOUcTl9hIUAopyMdE423d7kc_8P3nw9e4pxFpf2Ep-7hbVoAWKzp1ld1pirSZNiwfP3K-58avHTM9GN9gyov8kdK8wjU2lNQ1y3KJCuSVhv40mFPOD4kmCyE23TirX0uL-fI/s200/AVELLEVA.jpg" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="Pincha aquí y...¡volarás!" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;">
<img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5124993290270500578" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqOJEIbPZSEODiGvHuuUoEyIGyLCqp8r2vQ_XDHEN0FUFzImSzMKMJ7Nr0gplUyt81BY8mYU0JOPsaULSJJTW9_WlAAp3NookqPFK1DlrczA4Cdsij5vF7biTdBZQn0oTALS0/s200/ARODORA.jpg" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" title="Minipalíndromo" /></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div class="separator" style="text-align: left;" title="Minipalíndromo">
<a imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="126" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjX6N1VQcn95EGjlyAedSQlaQay1kyKW9KPceC6S_WXWvE2G66OmFK6II_AHXMj66i9MbOCWNQFJXX-Wpefl4oB8Zasgwr53g0to83TsgKls2oFPmTVakmdZmRmwOyjJELM3Yg/s320/larural.jpg" width="287" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
<div style="text-align: left;" title="Minipalíndromo">
<a imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="149" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiBfloh4aPPNGCkt4J9ke2awhDNQjorAMT5yqMLJTQiIRH-MlHscCeqqvEP9ubx1BG_728mHI7NDvsKB0UhErIvV_dCvxsHMaBbcRtbyIt9T3pEQmGJSHSUgOGsqK1-p5wDDE/s320/AjoMoja.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
********<>********<>********<>********</div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-9546494921863396682007-09-06T01:48:00.001+02:002013-03-14T12:00:47.456+01:00En La Sima (profundas reflexiones)-Hay políticos que te hacen pensar; aunque, respectivamente, no muchos de los primeros ni bastante de lo segundo. Pero me ha dado por esto último y he llegado a la conclusión de que se podrían catalogar en dos grandes grupos: los que intentan por todos los medios<img alt="Adelantarse hacia el pasado" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5128782617250044786" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd8mciJWBl9xMs9f5R_gB5PSdamPoY7OSbLpXQl6o1Y6QfYcko7YNLviaE12-MseYQCqqIjGV8gWY6NKYzfCDBYb9eJGXyL6jmIpsZnAdb4BW0HEBE45g6bGzIjuduMowYrU0/s400/adelantarsehaciaelpasado.jpg" />y los que quieren a toda costa <img alt="Conservar el futuro" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5127987687523031906" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghtK5qfnYOcNhN_4MaCp3x5stafViboQcTGV3HC3GdSiyGl8JA9BhiqN9wbsW-3YW97gM3-MrG48WyLE0kK_No3mLIgQDcgvT3DyrbB05mAoSScy67myj4h-GYMz4FLPNoq2g/s400/conservarelfuturo.jpg" />. ¿Quiénes son unos y cuáles los otros son? No sé, ya se encargarán otros de determinarlo.<br />
<div align="center">
*****</div>
<div align="left">
-Al cabo de unos cuantos años de meditación, he llegado a la conclusión de que no por mucho <strong><span style="color: red;">madrugar</span></strong> comienzan más tarde los <strong><span style="color: red;">atascos</span></strong>.</div>
<div align="left">
</div>
<div align="left">
</div>
<div align="center">
*****</div>
<div align="left">
-Mario dice ser “solidario”.<br />
-¡Claro!, con mucho de<span style="font-size: 180%;"> <strong><span style="color: #3333ff;">€</span></strong></span>sto en el cesto.</div>
<div align="center">
*****</div>
<div align="left">
-Algunos dicen de ello<span style="font-size: 180%;"><strong><span style="color: #3333ff;">$</span></strong> </span>que son la <strong><span style="color: #3333ff; font-size: 180%;">$</span></strong>al de la vida.</div>
<div align="center">
*****</div>
<div align="left">
-Si fueran escasos los predicantes del “<span style="color: red;">se puede vivir con muy poco</span>”, quizá hasta pensaríamos que tienen razón; pero como son tantos, cada día más, y cuasi todos caramente subvencionados, se hace muy difícil el creerlos; más que nada porque hay que pagarlos, y eso encarece enormemente la vida.</div>
<div align="center">
*****</div>
<div align="left">
-Cada vez más, mal visto está, el morir como nuestros mayores: achacosos, viejos y <span style="color: #3333ff;">sin deudas</span>. Gastamos, por ello, enormes fortunas para evitarlo, y así poder morir jóvenes, guapos, sanos, con todos los dientes y... con hipoteca. ¡Es que nos da mucha vergüenza morir enfermos, con arrugas y <span style="color: #3333ff;"><strong>sin Mibor</strong></span>!</div>
<div align="center">
*****</div>
<div align="left">
</div>
<div align="left">
-No comprendía yo el asunto ese de la "<span style="color: red;">alianza de civilizaciones</span>" hasta que un vecino mío, de esos que todo lo saben, me lo explicó con muy pocas palabras (le sobraron la mitad):</div>
<div align="left">
-Mira, Ludaico, esto es muy fácil de entender: la hija de Mojamé se casa con el chacinero del barrio.</div>
<div align="left">
-¿Y en "el ramadán"?</div>
<div align="left">
-Toca el mes de vacaciones en el Caribe.</div>
<div align="center">
*****</div>
<div align="left">
-No es lento el caracol; es que vamos todos muy deprisa.</div>
<div align="center">
*****</div>
<div align="left">
-La paloma no sabe que es el símbolo de la paz. Es más, ni sabe que es paloma. Es más, ni sabe.</div>
<div align="center">
*****</div>
<div align="left">
-Es curioso el hecho de que, mientras todos los odontólogos son dentistas, haya muy pocos ecólogos que sean ecologistas.</div>
<div align="center">
<strong>*****</strong></div>
<div align="left">
-Acabo de darme cuenta de que "SERenidad da dineRES", pero sólo dos veces: una del derecho y otra del revés.</div>
<div align="center">
<strong>*****</strong></div>
<div align="left">
-No me gusta perder nada, ni siquiera el tiempo. Por ello me paso la vida buscando el tiempo que perdí.<br />
<div align="center">
*****</div>
-Era una persona tan pequeña, tan pequeña, que no se calzaba las botas, sino que se introducía en ellas.</div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-28642547249326128942007-08-09T08:27:00.007+02:002013-01-17T09:51:34.249+01:00Neologíbridos<div align="justify">
La propia palabra "<strong>neologíbrido</strong>" es uno de ellos; es decir, <strong>neologismo</strong> <span style="font-size: 78%;">("Vocablo, acepción o giro nuevo en una lengua", </span><span style="font-size: 78%;"><a href="http://lema.rae.es/drae/?val=neologismo">DRAE</a></span><span style="font-size: 78%;">, 22ª ed.)</span> <strong>híbrido</strong>.<br />
Iré poniendo aquí todos los vocablos que cumplan dichas condiciones y que aparezcan en entradas de este blog. Iré dotándoles del enlace que nos lleve a las páginas en que pueden leerse en el contexto en que aparecen. El orden en que aquí van no es el alfabético.</div>
<strong>Palins<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/palndromos-sesquipedales.html">ecé</a>dromo</strong>. De <em>sece</em>, dieciséis, y <em>palíndromo, </em>palabra que se lee igual en sus ambos sentidos; es decir, palíndromo de 16 letras.<br /><strong>Palinfemtódr</strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/palndromos-sesquipedales.html"><strong>omo</strong></a>. Del noruego o del danés <em>femten</em>, quince, y <em>palíndromo</em>; es decir, palíndromo de 15 letras.<br /><strong>Ne<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/12/enciclopdicas-ausencias.html">olo</a>gíbrido</strong>. Por ejemplo: <em>neologíbrido</em>.<br /><strong>Tetra<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/respetables-palabras.html">tét</a>ica</strong>. De <em>tetra</em>, cuatro, y <em>-tética</em>, que contiene la letra <em>te</em>. Por ejemplo, <em>tetratética</em> es una palabra de esta categoría. También lo es <em>tetracetato</em>.<br /><strong>Tetra</strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/respetables-palabras.html"><strong>céc</strong></a><strong>ica</strong>. Como <em>tetratética</em>, pero de cuatro <em>ces</em>. Por ejemplo, <em>concienciación</em>.<br /><strong>Tri</strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/trioleros.html"><strong>ole</strong></a><strong>ro</strong>. Híbrido de <em>trilero</em>, tahúr, y de <em>trolero</em>, embustero.<br /><strong>Alfabeticorden<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/respetables-palabras.html">ada</a></strong>. Palabra cuyas letras que la conforman van ordenadas alfabéticamente. Hay que significar que son muy pocas las que poseen esta cualidad.<br /><strong>Pentam</strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/respetables-palabras.html"><strong>ono</strong></a><strong>vocálica</strong>. Palabra que contiene las cinco vocales sin repetir ninguna.<br /><strong>Femt</strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/06/sesquipedales-palabras-espaolas.html"><strong>obi</strong></a><strong>fronte</strong> o <strong>pentadecabifronte</strong>. Palabra de quince letras que se lee distinto en sus ambos sentidos.<br /><strong>Cronobelicímetro</strong>. Reloj militar.<br /><strong>Dodec<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/06/sesquipedales-palabras-espaolas.html">abi</a>fronte</strong>. Como la anterior, pero de doce letras.<br /><strong>Heteroveintigr<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/06/sesquipedales-palabras-espaolas.html">ama</a></strong>. Palabra con veinte o más letras, sin repetir ninguna de ellas.<br /><strong>Pentadecaheterogr<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/06/sesquipedales-palabras-espaolas.html">ama</a></strong> o <strong>heterofemtograma</strong>. Palabra con quince letras sin repetir.<br /><strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/12/enciclopdicas-ausencias.html">Util</a>lero</strong>. El que se encarga de los útiles de los jugadores de un equipo deportivo.Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-6773372323771621822007-07-22T11:54:00.065+02:002013-03-06T20:17:38.597+01:00Canciones españolas maxipluriversionadas (I)<div align="justify">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCZm9iHWwZ50D3yk7xOSxtohdWwBf-Fvqd80xJR6SUNDTesmP-XwKRKr8HJbtNdhWZPsmebwiSm9A-K_0Q9Na2J8I41p6bdrFO9pBiaEVKjpoq87hOivqJ46k0pJyRxfmvIMs/s1600-h/Paloma.gif"><img alt="Partitura de 'La Paloma' (The Dove, Spanish Melody, 1883)" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5092261184682142082" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCZm9iHWwZ50D3yk7xOSxtohdWwBf-Fvqd80xJR6SUNDTesmP-XwKRKr8HJbtNdhWZPsmebwiSm9A-K_0Q9Na2J8I41p6bdrFO9pBiaEVKjpoq87hOivqJ46k0pJyRxfmvIMs/s200/Paloma.gif" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" /></a> Empezaremos con la que quizá haya sido, y siga siendo, la canción española más versionada; tanto por el número de intérpretes que ha tenido y tiene, como por la cantidad de idiomas a los que ha sido, y es, traducida y cantada; aunque también hay infinidad de versiones sin voz, que instrumentales tan sólo son: para piano, acordeón, banjo, guitarra española, saxofón, ocarina, guitarra hawaiana, flauta, trompeta... Hay, incluso, versiones mecánicas, como la de 1895 de una caja musical Symphonion, que se puede es<a href="http://www.mbsgb.org.uk/mbsounds.htm">cuc</a>har en la página web de la <em>Musical Box Society of Great Britain</em>.</div>
<div align="justify">
Su título: "<strong><span style="color: red;">La Paloma</span></strong>, <em>canción americana con acompañamiento de piano</em>" (como se registró su partitura en Madrid, en 1859); o "La Paloma, <em>canción americana a dos voces con un poquito de trigueña y caramelo</em>" (como se registró en Barcelona, en 1882); o "<em>Canción </em><em>mejicana</em> La Paloma" (como se registró también en Barcelona y alrededor del mismo año que la anterior).<br />
Se trata de una habanera, cuyo autor fue <strong><span style="color: #3333ff;">Sebastián Iradier</span></strong> Salaverri (Salberri) (1809-1865, Álava, España), más conocido con la grafía que adoptó para su apellido, <strong><span style="color: #3333ff;">Yradier</span></strong>, queriéndole dar con ello un cierto aire de cosmopolitismo. La estrenó en 1855, en La Habana, la tiple <strong><span style="color: #3333ff;">Marietta Alboni</span></strong>, bajo la batuta del propio autor. Dos años más tarde la estrenó en España, en Madrid, el barítono Francisco Salas. La considerada hasta ahora como la más antigua grabación de esta canción es la versión instrumental de “La <strong>Garde Ré<a href="http://wma1.phononet.de/discorack//d1/202/802/LOZAGHPXYLARWEGCOHKLAGPMERBH.wma">publica</a>ine</strong>” de París, de 1899; pero 3 años antes la grabó en USA el tenor italiano <strong><span style="color: #3333ff;">Ferruccio Giannini</span></strong>, para la "Berliner Records". Incluso hay grabaciones del tenor <strong><span style="color: #3333ff;">Arthur B. Adamini</span></strong> realizadas entre los años 1896 y 1898. Más adelante van algunas de las versiones grabadas que se han realizado, por orden alfabético de sus intérpretes (cantantes solistas, coros, directores de orquesta, nombres de grupos, instrumentistas, orfeones, dúos, tunas, etc.)</div>
<br />
<div align="justify">
La <strong>partitura</strong> que aquí va fue publicada por William F. Shaw en 1883. Corresponde a un arreglo de esta obra realizado por el pianista y compositor Henry Maylath. Lleva como subtítulo "The Dove, Spanish Melody". Como curiosidad, hay que decir que aquí la autoría original se le concede a un tal <span style="font-size: 85%;">"DE PRADIER" (¡una clara y manifiesta errata!)</span> Se puede <a href="http://www.loc.gov/">ver</a> completa, además de otras muchas, desde el sillón de casa, en la <strong>Biblioteca del Congreso</strong> (Library of Congress) de los Estados Unidos de América [¿dónde..., si no...?], que es el organismo poseedor de los derechos sobre ella, y de donde ha sido extraída.<br />
************************************************************<br />
<strong>AVISO A NAVEGANTES</strong>: Esta página se encuentra permanentemente de obras, como Madrid; por lo tanto, no es seguro que lo que ahora se ve coincida exactamente con lo que verse pudiera mañana o... dentro de un rato. Los enlaces funcionaban perfectamente cuando los puse; si ahora no, no es asunto de mi responsabilidad.</div>
<div align="justify">
************************************************************<br />
<strong><span style="color: red;">Nota previa</span></strong>: No me gano ni un duro por enlazar esta página a otras. Solo lo hago por razones culturales y/o recreativas. Si alguna persona, física o jurídica, se siente perjudicada, agraviada o, simplemente, molesta por la publicidad gratuita que desde aquí le hago, ruego que me lo transmita y rápidamente eliminaré el dichoso enlace.<br />
************************************************************<br />
Hay aquí, por ahora, más de <img alt="730 versiones de *La Paloma*" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5222971539909027746" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisIaE-OXFZLZ6nNEIJUueC6DvwCGhgrwjtcjxVypJgTE38kQuLRf8QUDrFuHYy220p_5_N6lDy_bcJ75Jrb42q6s7hzmABTH1ZGkViwNPJoo1t-X5_4jz-mP6X56kGLAC2qa0/s320/730Versiones.jpg" />. He puesto al final las versiones, recogidas casi siempre en antologías, de las que desconozco su intérprete. El orden que llevan es el alfabético del nombre del trabajo en que se recopilan.</div>
<img border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5125378881437768402" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmMk9bXxfPx4IsNJkaVBhHyoedm3xNbouP7fgYQ0MinkE24ebnjdNR7hpvmsvUo-0PhPr_qkUljr63vnoBueiI_ntjG3OzEW5bsW6qbXQ-LA_GWOzrs3-NMzyUsYxMr2l99Vs/s400/paloma1.png" style="display: block; margin: 20px auto 10px; text-align: center;" title="La Paloma (Sebastián Iradier, (a) Yradier, 1855)" /><br />
-Aage K<a href="http://www.kkv.musiconline.no/shop/displayAlbum.asp?id=26954&portal=1006">val</a>bein "La Paloma" (2001)<br />
-Academia de Pulso y Púa de Telde (dir. Manuel Hernández Galindo) "La Paloma" (1981)<br />
-Acker Bilk "La Paloma" (1964)<br />
-Acker Bilk & The Leon Young String Chorale "La Paloma" (1973) (clarinete)<br />
-<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">Ada</a>lbert Lutter "La Paloma" (193?)<br />
-Adam Aston "La Paloma" (1934)<br />
-Adel Valentine y su Orquesta "La Paloma" (1972)<br />
-Adolfo y Rita "La Paloma" (arpa paraguaya y guitarra española)<br />
-Agrupación Coral "Manuel Iradier" de Vitoria (dir. Emilio Ipinza) "La Paloma" (1973)<br />
-Agustín Barrios Mangoré "<strong>La Paloma</strong>" (1914)<br />
-Ahmed Zahir "Dilbara Gar To Yaareman Bashi" (1971)<br />
-Aimo Saxelin "La Paloma" (1974)<br />
-Åke Fridell "La Paloma" (Den dag, då mitt hem jag bytte mot friska) 1950 BS película sueca "När kärleken kom till byn"<br />
-Åke Söhr "Duvan" (1965)<br />
-Al Caiola "La Paloma" (1960)<br />
<span lang="">-Al Martino "My Thrill" (1976)</span>-Alan Turner "La Paloma" (1913)<br />
-Albert Louis Hammond "La Paloma" (1978)<br />
-Albert <a href="http://bibnum2.banq.qc.ca/bna/musique_78trs/mc385.htm">Viau</a> & François Brunet "La Colombe" (1940)<br />
-Alberto Carlos "No More (La Paloma)" (1990)<br />
-Alberto Cortez "<strong>La Paloma</strong>" (en su primer disco: "Welcome To The Latin Club -Live Recording", hecho en Bélgica, en 1961)<br />
-Alberto Guarani "La Paloma" (1992) (arpa)<br />
-Aldo Sanders "La Paloma" (1957)<br />
-Alejandro Granda (tenor con orquesta) "La Paloma, serenata" (1930)<br />
-Alejandro Granda con la Orquesta Sinfónica Nacional del Perú (grabación realizada en el Teatro Municipal de Lima) "<strong>La Paloma</strong>" (1946)<br />
-Alfonso Ortiz Tirado con la Orquesta de Noé Fajardo "La Paloma"<br />
-Alfonso y Juan Labrador y Antonio Dueñas "La Paloma, rumba tanguillo" (1971) (guitarras)<br />
-Alfred Hause mit seinem Tango-Orchester "La Paloma" (1958)<br />
-Alfred Maguenat "La Paloma" (1912)<br />
-Alfredo Kraus con la Orquesta de Cámara de Cádiz "Manuel de Falla", "<strong>La Paloma</strong>", (1985)<br />
-Alfredo y sus Amigos "La Paloma" (1970)<br />
-Alla Pugacheva "Golubka" (ruso) (2001)<br />
-Amelita Galli-Curci "La Paloma" (1928)<br />
-Amon Düül II "La Krautoma" (1975)<br />
-Ana Pérez Naranjo "La Paloma" (1985) (piano)<br />
-Anacani "La Paloma" (1973)<br />
-André Dassary "La Paloma" (1938-1945)<br />
-André Moss "La Paloma" (instrumental) (1977)<br />
-André Popp "La Paloma" (1957)<br />
-André Rieu "La Paloma" (2003)<br />
-André Verchuren su acordeón y su orquesta "La Paloma" (1968)<br />
-Ángel Kirkpatrick & Los Verde Luna "La Paloma"<br />
-Ángel Romero "La Paloma" (2001)<br />
-Ángel y Miguel “La Paloma” (1980)<br />
-Angelika Thomas & Anna Schäfer "La Paloma" (2004)<br />
-Angklung Indonesia Bamboo Orchestra "La Paloma" (2004)<br />
-Anja "La Paloma" (1985)<br />
-Anthony Ventura Orchester "La Paloma" (1980)<br />
-Antonio de Lucena "La Paloma" (1995) (guitarra)<br />
-Antonio <a href="http://www.musishop.com/disco.php?id=72&PHPSESSID=9f53e63e77147d1bd15f6c88032825f4">Latorre</a> con Armando Oréfiche y su Orquesta "Havana Cuban Boys" "La Paloma" (2006)<br />
-Apollo Granforte (barítono) "La Paloma" (1925) (en español con orquesta)<br />
-Aristodemo Giorgini "La Paloma" <br />
-Arja Saijonmaa & Jaakko Salos Tango-Orkester "La Paloma" (1994)<br />
-Armando Oréfiche y su Habana Cuban Boys "La Paloma" (1976)<br />
-Armando Sciascia y su Orquesta con Tony Tomas, acordeón y orquesta ; Al Korvin,<br />
bajo, cuerdas y orquesta y The Five Lords “La Paloma” (1974)<br />
-Armonía Móntez "La Paloma" (1963)<br />
-Ar<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">no</a> Hintjens "La Paloma" (francés) (1991)<br />
-Arturo B. Adamini "<strong>La Paloma</strong>" <strong>1898</strong><br />
-Arthur Lyman "La Paloma" (1959) (percusión y orquesta)<br />
-Arthur Pryor´s Band "La Paloma (The Dove)" (1925)<br />
-Arturo Núñez y su Orquesta "La Paloma" (1960)<br />
-Ashley Tappan "La Paloma" (1979) (órgano Hammond)<br />
-Aulis Helttunen "La Paloma" (1982)<br />
-Axivil Criollo (dir. Felipe Sánchez Mascuñano) "La Paloma" (2000)<br />
-Baba (Oswald) Brooks "La Paloma" (1964)<br />
-Bahnhof von Harbin "La Paloma" (1988)<br />
-Banda de Z<a href="http://www.gutenberg.org/etext/10255">apa</a>dores de México "La Paloma" (1905)<br />
-Banda Municipali di Milano "La Paloma" (1901)<br />
-Banda Odeón (Maestro Modesto Romero) "La Paloma, habanera" (1931)<br />
-Banda Municipal de Noia (dir. Adonis Ferreiro) “La Paloma” (2002)<br />
-Banda Policía de México "La Paloma" (1907)<br />
-Bandoleros de Mijas "La Paloma" (1988)<br />
-Barimar "La Paloma" (1994) (acordeón)<br />
-Barnabás von Géczy "Die Taube (La Paloma)" (1933)<br />
-Belén Ortega (con ritmo, guitarras y orquesta) "La Paloma" (1958)<br />
-Bengt Eklund "La Paloma" BSO "Hamnstad" de I. Bergman, (1948) ("Ciudad portuaria"; distribuida en España como "Una mujer libre")<br />
-Beni<a href="http://music.barnesandnoble.com/search/mediaplayer.asp?ean=077776339023&disc=2&track=21">amino</a> Gigli (tenor) con la Milan Chamber Orchestra (dir. Ruggiero Ricci) "La Paloma" (1937)<br />
-Bernhard Jakschtat "La Paloma (Die weiße Taube)" (1940)<br />
<span lang="">-Bert Kaempfert mit seinen Chor und Orchester "La Paloma Cha-Cha-Cha" BSO "Freddy, die Gitarre und das Meer" (1959)</span>-Bill Haley & His Comets "La Paloma Adieu" (1961)<br />
-Bill Ramsey "La Paloma" (1968)<br />
-Billy Mo "La Paloma" (1959)<br />
-Billy Vaughn & his Orchestra "La Paloma" (1958)<br />
-Bing Crosby "La Paloma" (1928)<br />
-Bing Crosby & Paul Whiteman "<strong>La Paloma</strong>" (1924)<br />
-Blau Mediterrani "La Coloma" (1990)<br />
-Bob Hall "La Paloma" (1985)<br />
-Bob M<a href="http://www.oldies.com/product-view/58442.html">oo</a>re & His Orchestra "La Paloma" (1961)<br />
-Bob Wills & his Texas Playboys "La Paloma" (1941)<br />
-Brocoletti y su acordeón “La Paloma” (1993)<br />
-Bruce Low "La Paloma" (1962)<br />
-Bruinisser Visserskoor "La Paloma" (2003)<br />
-Burt Blanca "La Paloma" (1970)<br />
-Canela “La Paloma” (1981)<br />
-Cantaires del Montgrí (acordeonista: Jordi Goman) "La Coloma, habanera" (1982)<br />
-Captain C<a href="http://www.amazon.de/Paloma-Captain-Cook-Seine-Singend/dp/B00064N7H8">oo</a>k und seine Singenden Saxophone "La Paloma" (instrumental) (1999)<br />
-Carl Bay "La Paloma" (1986)<br />
-Carla Bley "La Paloma" (1982)<br />
-Carla Bley "Sad Paloma" (1983)<br />
-Carla Bley "Whistling Palomino" (1983)<br />
-Carlitos Romano "La Paloma" (1971)<br />
-Carlos Almenar O<a href="http://www.fundacionjoseguillermocarrillo.com/sitio/muspoalmenar.html">tero</a> "La Paloma"<br />
-Carlos Francisco (Emilio de Gogorza) "La Paloma" (1900)<br />
-Carole Simon con Serge Moulinier "La Paloma" (2001)<br />
-Cascatinha e Inhana "A Rolinha" (1951) (portugués)<br />
-Casino Orchestra "La Paloma" (1923)<br />
-Caterina Valente "La Paloma" (1965)<br />
-Catwalk "La Paloma" (1993)<br />
-Cavall Bernat "La Paloma" (1991)<br />
-Celino Romero "La Paloma" (2007) (guitarra)<br />
-Cesar Medel "La Paloma" (2006) (guitarra)<br />
-Charles Kullmann "La Paloma" (1934)<br />
-Charlie Parker Quintet "La Paloma" (1952)<br />
-Charlie Shaffer "La Paloma" (The Dove) (2002)<br />
-Chico Fuentes "La Paloma" (2005)<br />
-Chico García "La Paloma" (1997) (guitarra española)<br />
-Chorale Alegria de Vernet-les-Bains "La Paloma"<br />
-Chubby Checker "La Paloma Twist" (1961)<br />
-Ciska Peters "Kijk nog een keertje om" (holandés) (1982)<br />
-Claude Thornhill's Orchestra "La Paloma (The Dove)" (1948)<br />
-Claudia de Colombia "Enamorados" (1978)<br />
-Cobla Barcelona "Habanera de la paloma" (1959)<br />
-Cobla Mediterrània (dir. Jordi León) "La Paloma" (1986)<br />
-Coco Schumann Combo "La Paloma" (1996)<br />
-Columbia C<a href="http://www.box.net/shared/70x1qgyoq8">once</a>rt Orchestra "La Paloma" (1926)<br />
-Conchita Supervía con orquesta (dir: Antonio Capdevila) "La Paloma, canción mejicana" (1930)<br />
-Conjunto Típico de Piero Walton "La Paloma" (1976)<br />
-Connie Francis "La Paloma" (1961) (italiano)<br />
-Connie Francis "La Paloma" (1962) (español)<br />
-Connie Francis "La Paloma" (1961) (portugués)<br />
-Conquistador "La Paloma" (1978) (trío argentino)<br />
-Coral Kantorei (dir. Cristina Bertullo) "La Paloma" (1988)<br />
-Coral Salvé de Laredo (dir. José Luis Ocejo) "La Paloma" (1982)<br />
-Coral "Virgen del Patrocinio Milagro" "La Paloma" (1982)<br />
-Coro "San Carlos" (Madrid; dir. Gallego Arias, Ramón) "La paloma, habanera" (1986)<br />
-Coro Villa de Navia (dir. Arturo Prieto Fernández) "La Paloma" (2002)<br />
-Coro Vocalia Taldea de Ozaeta (Álava) "LA Paloma" (2007)<br />
-Corry Konings "La Paloma" (1972) (holandés)<br />
-Csilla Gulyas "La Paloma" (arpista húngara) (2008)<br />
-Curd <a href="http://www.libri.de/shop/action/productDetails/5453077/curd_juergens_curd_juergens_32756.html">Jürgens</a> "La Paloma" (De la película: "Auf Der Reeperbahn Nachts Um Halb Eins", 1969)<br />
-Cyril Lefebvre et son Ensemble Moderne "La Paloma" (instrumental) (1979)<br />
-Danny Malando "La Paloma" (2006)<br />
-Danny Roy "La Paloma" (1978)<br />
-Dante Varela y su Orquesta "La Paloma" (1958)<br />
-Dario Campeotto "La Paloma (Hvide due)" (1962) (danés)<br />
-Das Meistersextett (ex Comedian Harmonists) "La Paloma" (1939)<br />
-Dean <a href="http://www.cduniverse.com/search/xx/music/pid/2992620/a/Dino+Latino/French+Style.htm">Martin</a> "La Paloma" (1963)<br />
<span lang="">-Dean Martin "The Look" (1956)</span>-Der Montanara Chor "La Paloma" (1989)<br />
-Die Blauen Jungs "La Paloma" (1966)<br />
-Die Kirmesmusikanten "La Paloma" (acordeón) (1974)<br />
-Die Moosacher "La Paloma" (1990)<br />
-Digno García y sus Carios "La Paloma" (1973)<br />
-Domi de Ángeles “La Paloma” (2000) (guitarra)<br />
-Don Cristóbal y su Orquesta "La Paloma" (1971)<br />
-Don Pacheco "La Paloma" (1978)<br />
-Don Pedro y su Orquesta "La Paloma" (1941)<br />
-Don Porter “La Paloma” (1986) (guitarra)<br />
-Dub "La Paloma" (1985)<br />
-Duke Ellington<br />
-Dúo "Costa Brava" "La Paloma" (1981)<br />
-Dúo Ítalo-Brasil "La Paloma" (1960) (guitarra hawaiana y violín)<br />
-Dúo "Marfil-Morales" "La Paloma, guaracha" (194?)<br />
-Dúo Tamarán "La Paloma" (1989)<br />
-Duy Quang "Cánh Buồm Xưa" (vietnamita) 1995<br />
-East Village Opera Company (EVOC) "La Paloma" (2004)<br />
-Eddie Pea<a href="http://www.redhotjazz.com/peabody.html">body</a> "La Paloma" (1931) (banyo)<br />
-Edison Concert Band "<strong>La Paloma</strong>" (1907)<br />
-Edison Symphony Orchestra "La Paloma" (1902)<br />
-Edmundo Ros y su Orquesta "La Paloma" (1965)<br />
-Eduardo Di Capua "Die Taube" (1930)<br />
-Eduardo Di Capua "The Dove" (1930)<br />
-Eduardo Gadea y su Orquesta "La Paloma, mambo" (1954)<br />
-Eero Koskimies "La Paloma" (instrumental) (1999)<br />
-Eino Grön "La Paloma" (1970)<br />
-El <a href="http://www.el-consorcio.com/canciones.htm">Con</a>sorcio "La Paloma" (1998)<br />
-Elda Cavalieri "La Paloma" (1906)<br />
-Elite Syncopation (quinteto de voz, cuerda y viento) "La Paloma" (1995)<br />
-Ellen Tepper y Ray Duffy "La Paloma" (arpa céltica y guitarra) (2006)<br />
-Els Calafats "La Paloma" (1967)<br />
-Els Pescadors de Garbí "La Paloma" (1991)<br />
-Elsa Po<a href="http://www.cduniverse.com/search/xx/music/pid/1076963/a/Delirium+In+Hi-Fi.htm">pp</a>ing and Her Pixieland Band (André Popp) "La Paloma" (1957)<br />
-Elvira de Hid<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">algo</a> "La Paloma" (griego) (1930)<br />
-Elvis Castello, Patric C<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">ata</a>ni & Sir John Henry "No More" (2000)<br />
-Elvis Presley "No More" (1961) BSO "Blue Hawaii"<br />
-Emanuel Starkey with Sidney Torch "LA Paloma"<br />
-Emilia Vergeri "La Paloma" (1911)<br />
-Emilio de G<a href="http://www.amazon.com/Prima-Voce-Emilio-Gogorza/dp/B0007ZBCDW">ogo</a>rza "La Paloma" (1900)<br />
-Enmanuel Verdi y su Orquesta "La Paloma" (1971)<br />
-Engelbert Humperdinck "Our song" (1970)<br />
-Enrique Montoya y Paco de Lucía "La Paloma"<br />
-Enzo Lupo “La Paloma” (1983)<br />
-Eric Helgar & Fritz Domina mit seinen Tanz-Orchester "Ahoi! Tönt es weithin über das blaue Meer" (alemán) (1934)<br />
-Erik Silvester "La Paloma" (alemán) (1974)<br />
-Erkki Junkkarinen ja Decca-orkesteri (Toivo Kärki) "La Paloma, tango" (1955)<br />
-Ernesto Bonino & Duo Fiorenza "La Paloma" (1941)<br />
-Ernesto Lecuona "La Paloma" (instrumental) (2008)<br />
-Ernesto Nebuloni “La Paloma” (1994) (guitarra)<br />
-Esko Könönen "La Paloma" (1961)<br />
-Esquires "La Paloma" (1964)<br />
-Esquivel y su Orquesta "La Paloma" (1965)<br />
-Estudiantina Juventud Unida del Colegio "La Purísima" de Santander (dir. José Luis Varela) "La Paloma" (1982)<br />
-Estudiantina Valenciana "La Paloma" (1971)<br />
-"Ett Dockhem", título de un película sueca de 1956 en cuya banda sonora va "La Paloma". No se dispone, actualmente, de más datos.<br />
-Eugenia León "La Paloma" (1996) (en vivo)<br />
-Eulalio Sánchez y su Quinteto Mexicano "La Paloma" (1928)<br />
-<a href="http://www.stars-on-7-inch.com/Listen/Teldec/06.12.000/teld_6.12.281.jpg">Eve</a>lyn Künneke "Das Lied Von Hans Albers" (1978)<br />
-Everardo Ordaz "La Paloma"<br />
-Ewald Brückner "La Paloma" (alemán) (1907)<br />
-Familia Picarol "La Coloma" (1988)<br />
-Fanfara "Città dei Mille" (dir:Luigi Falchetti) "La Paloma" (1980)<br />
-Fanfara dei Bersaglieri "La Paloma" (2003)<br />
-Faustino Arregui con orquesta (dir. Daniel Montorio) "La Paloma, habanera" (1954)<br />
-Fausto Papetti "La Paloma" (1985) (saxofón y orquesta)<br />
-Félix García "La Paloma" (1998)<br />
-Felix Mendelsohn’s & His Hawaiian Serenaders & Roland Peachey "La Paloma" (1939)<br />
-Felix Silbers "La Paloma" (¿1911?)<br />
-Ferera & Paaluhi Hawaiian Instrumentalisten "Die Taube" (1925) (guitarra hawaiana)<br />
-Fernando Espí "La Paloma" (2005) (guitarra)<br />
-Ferruccio Corradetti, "La Paloma (Canción Española)" 1901<br />
-<strong>Ferruccio Giannini</strong> "<strong>La Paloma</strong>" (<strong>1896</strong>)<br />
-Fischer Chöre "La Paloma" (1973) (Coro neerlandés)<br />
-Flaco Jiménez & The Rocking Tex Mex Band "La Paloma" (1986)<br />
-Flavio Plasencia “La Paloma” (The Dove) (1930) (con violín, cello y piano)<br />
-Florencio Constantino "La Paloma" (1909)<br />
-Francini y su Orquesta Sinfónica "La Paloma" (1975)<br />
-Francis "La Paloma" (1981) (órgano)<br />
-Francis Goya "La Paloma" (1979)<br />
-Francis Pangratz "La Paloma" (1918) (bohemia)<br />
-Francisco Giménez "La Paloma" (2000) (arpa)<br />
-Franco Furlani "La Paloma" (1986)<br />
<span lang="">-Frank Cordell and his Orchestra "No More" (1951)</span>-Frankie Laine "La Paloma" (1959)<br />
-Frankie Laine con Michel LeGrand Orchestra "La Paloma" (1958)<br />
-Franz Baumann & Paul Godwin Ensemble "Die weiße Taube (La Paloma)" (1927)<br />
-Franz Fehringer "La Paloma" (Die weiße Taube) (Mich rief es an Bord) (1957)<br />
-Freddy Breck "La Paloma" (1997)<br />
-Freddy Fender "Take Her A Message! I'm Lonely" (La Paloma) (1976)<br />
-Freddy Quinn "La Paloma" (Die Weltrekord Fassung) (1961)<br />
-Gabriel Soulacroix "La Paloma (La Colombe)" (1904)<br />
-Gabriella Ferri "La Paloma" (1974)<br />
-Galvão Frades, “La Paloma” (1993) (guitarra)<br />
-Gene Krupa & his Orchestra "La Paloma" (1935)<br />
-Georg Malmstén "La Paloma" (finlandés) (1939)<br />
-George Gut und Teles Longtin "Die weiße Taube"<br />
-Georges Barnes y sus guitarras "La Paloma" (1973)<br />
-Georges Boulanger (violin mit Instrumentalbegl) "La Paloma" (1935)<br />
<span lang="">-Géraldine Olivier "La Paloma ade" (2010)</span>-Gerhard Wenland<br />
-Giesela Trumpfheller "La Paloma" (2003)<br />
-Gigi Delmo "La Paloma" (1959)<br />
-Gil Evans "La Paloma"<br />
-Gina Gardel "La Paloma" (francés) (1961)<br />
-Giulietta Moring "La Paloma" (violín)<br />
-Giuseppe Danise "La Paloma"<br />
-Giussepe di Stefano "La Paloma" (1945)<br />
-Golden Dream Orchestra (dir. Nico Gómez) "La Paloma" (1978)<br />
-Goombay Dance Band "Von Hawaii bis Tomé" (1981)<br />
-Gran Orquesta Argentina de Pedro Alvero "La Paloma" (1973)<br />
-Gran Orquesta de Profesores Solistas (dir. Alfredo Doménech) "La Paloma" (1969)<br />
-Gran Orquesta Española "La Paloma" (1975)<br />
-Gran Orquesta Rundfunk-Ulterhaltung (dir. Karl Friedrich Richards" "La Paloma" (1970)<br />
-Gran Orquesta Típica (dir. Armando Zulueta) "La Paloma" (1967)<br />
-Gran Orquesta Tropical (dir. Alberto Valdés) "La Paloma" (1977)<br />
-Grup d'Havaneres "ATotaVela" "La Paloma" (2007)<br />
-Grup d'Havaneres "La Barretina" de Malgrat de Mar (dir. Pere Font) "La Paloma, havanera" (1980)<br />
-Grup d'Havaneres de la S.C.i R. "La Barretina" (dir. Lluís Carretero i Basart) "La Paloma" (1985)<br />
-Grup d'Havaneres i Cançó Popular "Gavines del Ter Montesquiu" "La Paloma" (1988)<br />
-Grup d'Havaneres Marinada "La Paloma" (1990)<br />
-Grup d'Havaneres "Mestre D'aixa" "La Paloma" (1991)<br />
-Grup d'Havaneres "Penjats de L'Ham" "La Paloma" (2007)<br />
-Grup d'havaneres "Roses Canta" (arr. Joan Aulés) "La Coloma" (1978)<br />
-Grup Gavina "La Paloma, habanera" (1990)<br />
-Grup Mestral "La Coloma" (1989)<br />
-Grup Olla Barreixada "La Paloma" (1988)<br />
-Grup Oreig de Mar de l'Escala "La Paloma" (1981)<br />
-Grup Rems "La Paloma" (1999)<br />
-Grup S.C.R. "El Ciervo" "La Coloma" (1984)<br />
-Grup Ventijol "La Paloma" (1977)<br />
-Grup Xaloc “La Paloma” (1993)<br />
-Grupo de Habaneras de San Feliú "La Paloma" (1978)<br />
-Grupo de Vientos del Conservatorio del Principado de Asturias (CONSMUPA) (dir. Alberto Veintimilla) "La Paloma" (2007) (Banda sonora de "Luz de Domingo", de José Luis Garci)<br />
-Grupo folklórico y mariachis Yucatán (dir. Pancho Saavedra) "La Paloma" (1991)<br />
-Grupo <a href="http://www.cduniverse.com/productinfo.asp?pid=6779981&cart=580918636&BAB=E">Mira</a>mar "La Paloma" (2005)<br />
-Grupo Musical "Lutero King" "La Paloma" (1976)<br />
-Grup Tramontana "La Paloma" (1980)<br />
-Guitar and Ukelele Trio "La Paloma" (The Dove)<br />
-Guo Shuzhen "The Pigeon" (chino y español)<br />
-Gustav Winckler "La Paloma" (danés) (1959)<br />
-Hafennacht eV "La Paloma" (2005)<br />
-Hager's Orchestra "La Paloma"<br />
-Hal Brand's Mariachi Band "La Paloma" (1968)<br />
-Halil Darvas "La Paloma" (instrumental) (1993)<br />
-Hamburg All Stars<br />
-Hank Snow "La Paloma" (1956)<br />
-Hannes Kröger "Es wird Nacht auf St. Pauli" (1989)<br />
-Hannu Lehtonen "Kyyhkyne" (finlandés) (2010)<br />
-Hans Albers "La Paloma" (1944) BSO "Große Freiheit Nr. 7"<br />
-Hans Arno Simon "La Paloma"<br />
-Hans Choi "La Paloma" (2005)<br />
-Hans Süper "La Paloma" (2011)<br />
-Hardy Orchester Kingston (Rémon Biermann)<br />
-Harmonikansoittajat Kuusankosken "La Paloma" (1983)<br />
-Harry Belafonte<br />
-Harry Hougassian "La Paloma" (instrumental)<br />
-Harry Koizumi "La Paloma" (2008)<br />
-Harry Steier "La Paloma (Die Taube)" (1929)<br />
-Hasse (Hans Mannstén) (finlandés) (1997)<br />
-Heikki Rosendahl "La Paloma" (1966)<br />
-Heintje (Simons) -'n Duif- (holandés) (1967)<br />
-Heino (Heinz Georg Kramm) "La Paloma" (1972)<br />
-Heinz Huppertz "La Paloma" (violín) (1943)<br />
-Helen Merrill (Jelena Ana Milcetic) "La Paloma" (2000)<br />
-Helge Schneider & Hardcore "La Paloma" (2000)<br />
-Helmut Lotti "La Paloma" (1997)<br />
-Helmut Zacharias y sus "Violines Mágicos" "La Paloma" (1958)<br />
-Henry Arland "La Paloma" (1987)<br />
-Henry Carey "La Paloma" (1939)<br />
-Henry Theel "La Paloma" (finlandés) (1946)<br />
-Herbert Ernst Groh "La Paloma (Mich rief es an Bord)" (1931)<br />
-Herbert Keck & Orchester Ralph M. Siegel "La Paloma" (alemán) (1934)<br />
-Hercule <a href="http://www.collectionscanada.gc.ca/gramophone/028011-9002p-e.html">Lavoie</a> "La Colombe" (1925)<br />
-Hermanos del Río “La Paloma” (1983)<br />
-Heyn-Quartet & Jo Alex mit seinem Orchester "La Paloma (Mich rief es an Bord...)" (1940)<br />
-Hildegard Knef<br />
-Hollywood Picture Orchestra "La Paloma" (1978)<br />
-Horea Chrishan "La Paloma" (1983)<br />
-Horst Fischer "La Paloma" (1961) (trompeta)<br />
-Horst Köbbert "La Paloma" (1980)<br />
-Horst Schimmelpfenning "La Paloma (Die weiße Taube)" (instrumental) (1925)<br />
-Horts Wende con Werner Müller y su orquesta "La Paloma" (1959)<br />
-Hoyle Osborne "La Paloma" (2002)<br />
-Hugo Meyer-Welfing "La Paloma (Die Taube)" (1948)<br />
-Hugo Montenegro & Richard Hayman "La Paloma" (1973)<br />
-Humberto Suárez and his Cuban Rhythm "La Paloma" (piano)<br />
-Humphrey Bogart "La Paloma" (1941)<br />
-Humphrey Lyttelton "La Paloma" (1957)<br />
-Ich <a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">Schw</a>itze Nie "La Paloma" (alemán) (2000)<br />
-Ignacio Britez "La Paloma" (1972) (arpa)<br />
-Ihor Borko "The Dove (Holubka)" (2006) (ucraniano)<br />
-Ilja Livschakoff Künstler Orchester "La Paloma" (1930)<br />
-Ilse Werner "La Paloma" (1989)<br />
-Indestructible Symphony Orchestra "La Paloma" (instrumental) (1911)<br />
-Inge "La Paloma" (1986)<br />
-International Novelty Orchestra "La Paloma-Fox Trot (The Dove)" (1923)<br />
-Instrumental Gran Orquesta "La Paloma" (1986)<br />
-Isabel Penagos (pianista Miguel Zanetti) "La Paloma" (1973)<br />
-Ivan Rebroff (Hans Rolf Rippert) "La Paloma" (1980)<br />
-Ivo Roberto Vincenzi "La Paloma" (guitarra)<br />
-Ivo Robic´ "La Paloma" (Bijeli golub) (1952) (croata)<br />
-Jaco (un p<a href="http://www.citydisc.ch/music/detail.cfm?lang=d&comefrom=cinesearch&art_nr=9212446">apaga</a>yo) "La Paloma"<br />
-Jack Livingston Orchestra & Singers "La Paloma" (1991)<br />
-Jacqueline Mirabeau "La Paloma àde" (1974)<br />
-Jamaican Steel Band "La Paloma" (2006)<br />
-James Last and his Orchestra "La Paloma" (1966)<br />
-Jan Marnia "La Paloma" (1963)<br />
-Jan M<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">uzu</a>rus & Stanley Black "La Paloma" (1951)<br />
-Jantje Smit "La Paloma" (1999)<br />
-Jean-Eddie Cremier y su Orquesta Sinfónica "La Paloma" (1958)<br />
<span lang="">-Jean-Pierre Kusela "Lääketieteen opiskelijan epätoivo" (finlandés) (1986)</span>-Jean Thomé "La Paloma" BSO "La Paloma" (1959)<br />
-Jelly Roll Morton "La Paloma" (1938)<br />
-Jesse Crawford "La Paloma" (1927) (órgano Wurlitzer)<br />
-Jiao Jim-Hao "La Paloma" (1980)<br />
-Joan Baez "La Paloma"<br />
-Joel Mossberg "Dufvan" (1916)<br />
-Johannes Fehring und sein Tanzor<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">chester</a> "La Paloma" (195?)<br />
-John Barry "The Dove" (La Paloma) (1974)<br />
-John Liem "La Paloma" (1971) (guitarra hawaiana)<br />
-Johnny Cosy "La Paloma" (2004)<br />
-Johnny Forsell "La Paloma" (1961)<br />
-Johnny Müller, Richard Germer<br />
<span lang="">-Johnny O'Keefe "To Love" (1962)</span>-Jorge Balmaceda "La Paloma" (1922)<br />
-Jose & The Gang "La Paloma" (1960)<br />
-Jose Lucchesi "et son Orchestre Typique Argentin "La Paloma" (1962)<br />
-José M<a href="http://www.amazon.com/Grandes-Voces-Mundo-Alfredo-Mojica/dp/B000007NBT">ojica</a> "La Paloma"<br />
-José de Wanga "La Paloma" (1975)<br />
-José Todaro "La Paloma" (1975)<br />
-Josefina Cubeiro (soprano; dir. orq. José Luis Turina) "La Paloma" (1991)<br />
-Joseph Ramírez Band "La Paloma" (1905)<br />
-Josef Schmidt "Die weiße Taube" (1930)<br />
-Juan Arvizu "La Paloma"<br />
-Juan Bruno Tarraza "La Paloma" (popurrí junto a “Cielito Lindo” y otras)(1967)<br />
-Juan Carlos Irízar "Usoa (La Paloma)" (2004)<br />
-Juan García Esquivel "La Paloma" (1960)<br />
-Juan Onofre “La Paloma” (1983)<br />
-Juan Pérez y su Orquesta Argentina "La Paloma" (1972)<br />
-Julio Iglesias "La Paloma" (1982)<br />
-K. Schriebl & J. Hupperts "La Paloma" (1958)<br />
-Kaare Norge "La Paloma" (2001) (guitarra)<br />
-Kai Mortensens Strygeorkester "La Paloma" (1945)<br />
-Kalevi Korpi "La Paloma" (1957)<br />
-Käpt'n Blaubär "Käpt'n Blaubär Ade" (1999)<br />
-Karel Gott &Semino Rossi "La Paloma" (2009)<br />
-Kari Jalkanen "La Paloma" (Valkokyyhkynen) (1987)<br />
<span lang="">-Kari Tapio (Kari Jalkanen) "Valkokyyhkynen" (1997)</span>-Karin Schaupp "La Paloma" (1998) (guitarra)<br />
-Karl Dall "La Paloma" (2000)<br />
-Karl Schmitt-Walter, Orchester Kurt Graunke, München "La Paloma" (Die Taube) (1951)<br />
-Katharina Hellstern "La Paloma" (alemán, dialecto banater) (2008)<br />
-Ken Griffin "La Paloma" 1957<br />
-Kerava Quartet "La Paloma" (instrumental) (1999)<br />
-Khín Ly "Cín Buôm Xa Xu'a" (La Paloma)<br />
-Kimera, popurrí "La Paloma/Amapola" (1988)<br />
-King Edwards con Baba Brooks "La Paloma" (1964)<br />
-Kirmesmusikanten in den Niederlanden unter dem Interpretennamen "Kermisklanten" bekannt La Paloma (1974) (acordeón)<br />
-Klaus W<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">under</a>lich "La Paloma" (instrumental) (1973)<br />
-Kontrairo "La Paloma" (vasco) (2008)<br />
-Kuno Alexander Orchestra<br />
-La Garde Républicaine de Paris "La Paloma" (1899)<br />
-Larry Adler & Fred Harley's Orchestra "La Paloma" (193?)<br />
-Las Gemelas "La Paloma" (1988)<br />
-Latin Combo Band "La Paloma" (2000)<br />
-Laurel Aitken ("El Padrino del Ska") con Skarlatines "La Paloma" (1999)<br />
-L<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">auri</a>ndo Almeida "La Paloma" (196?)<br />
-Le Grand Julot "La Paloma" (1976) (acordeón)<br />
-L<a href="http://www.amazon.com/Congas-Rumbas-Lecuona-Cuban-Boys/dp/B00000AFCS">ecu</a>ona Cuban Boys "La Paloma/Cielito Lindo" (1937)<br />
-Leopold Seelos "La Paloma"<br />
-Les Veus del Mar "La Paloma, havanera" (1989)<br />
<span lang="">-Lester Ferguson "No More" (1951)</span>-Liberace "La Paloma" (piano) (1965)<br />
-Libertad Lamarque "La Paloma" (1931)<br />
-<a href="http://www.musicline.de/de/product/4012897110539///678460">Lolita</a> (Edith Einzinger, n. 1931) "La Paloma" (2003) (alemán)<br />
-Li<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">selo</a>te Malkovsky "La Paloma" (alemán) (195?)<br />
-Llops de Mar "La Paloma" (1989)<br />
-Los Andinos "La Paloma" (1976)<br />
-Los Angeles Mandolin Orchestra (director: Joel Lish) “La Paloma”<br />
-Los Aquarius "La Paloma" (1969)<br />
-Los Arribeños "La Paloma" (1988)<br />
-Los Avenas "La Paloma" (1951) (dúo de cítaras)<br />
-Los Bentaguaires "La Paloma" (1976)<br />
-Los Buenos Paraguayos "La Paloma" (1976)<br />
-Los Chocolates "La Paloma" (1989)<br />
-Los Carabelas "La Paloma" (1973)<br />
-Los 5 Bilbaínos "La Paloma" (1975)<br />
-Los Collado “La Paloma” (1996) (arpa)<br />
-Los del Caribe "La Paloma" (1988)<br />
-Los Españoles "La Paloma" (1960)<br />
-Los F-5 "La Paloma" (1968)<br />
-Los Gran Canarios "La Paloma" (1988)<br />
-Los Huasos Quincheros "La Paloma"<br />
-Los Imbayas "La Paloma" (1972)<br />
-Los Jóvenes del Cayo "La Paloma" (2008)<br />
-Los Matecoco "La Paloma, bolero" (1970)<br />
-Los Mensu "La Paloma, bolero" (1975)<br />
-Los Palmeños "La Paloma" (1969)<br />
-Los Paraguayos "La Paloma" (2001)<br />
-Los Pekenikes "La Paloma" (1962)<br />
-Los Peruanos "La Paloma" (1978)<br />
-Los Pinos del Teror "La Paloma" (1979)<br />
-Los Reyes Paraguayos "La Paloma" (1972)<br />
-Los Rumbas "La Paloma" (1979)<br />
-Los Sikis "La Paloma" (1973)<br />
-Los Sureños<br />
-Los Tarantos "La Paloma" (1986)<br />
-Los Tigres del Norte "La Paloma" (1997)<br />
-Los Tres Aries "La Paloma" (2001) (en directo)<br />
-Los Tres de la Bahía "La Paloma" (1976)<br />
-Los Tres Hernández "La Paloma" (1966)<br />
-Los Tres Paraguayos (dir. Rafel Ibarbia) "La Paloma" (1971)<br />
-Los Tres Paraguayos (dir. Prudencio Romo) "La Paloma" (1979)<br />
-Los Valldemosa y Paco Ballinas "La Paloma" (1983)<br />
-Los Wawanco "La Paloma" (1990)<br />
-Los Xey "La Paloma, habanera" (1959)<br />
-Lose Skiffle Gemeinschaft "Komm In Mein Boot" (2003)<br />
-Lou van Burg "La Paloma" (1958)<br />
-Louis Lynel "La Paloma" (1929)<br />
-Louis Panico & his Orchestra "La Paloma" (The Dove) (1935)<br />
-Louise, Ferera and Greenus "La Paloma" (1919) (hawaiian) (Helen, Frank e Irene, respectivamente)<br />
-Louise & Ferera "La Paloma" (1917)<br />
-Lucas Gregorowicz "La Paloma" BSO "Soul Kitchen" (2009)<br />
-Luciano Pavarotti<br />
-Luciano Tajoli y Angelo Servida "La Colomba" (1942)<br />
-Lucrezia Bori "La Paloma" (1914)<br />
-Luigi Bernauer & Eric Harden mit seinen Tanz-Orchester "Ahoi! Tönt es weithin über das blaue Meer" (alemán) (1934)<br />
-Luigi Giudici e il suo Complesso Hammond "La Paloma" (1959)<br />
-Luis Alberto del Paraná y Los Paraguayos "La Paloma" (1968)<br />
-Luis Mariano "Prière à tes yeux" (1960)<br />
-Lys Assia "La Paloma" (1964)<br />
-Makame Faki con Culture Musical Club "La Paloma" (2007)<br />
-Malando & Zijn Tango-Orkest "La Paloma" (1958)<br />
-Mab<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">ibi</a> Na Mabwuana "La Paloma" (Zanzíbar)<br />
-Mandolin' Club de Paris (Lolita Wallis) "La Paloma"<br />
-Manolo Gas & The Tinto Band Bang "La Paloma" (1976)<br />
-Mantovani y su Orquesta de Conciertos (Annunzio Paolo Mantovani) "La Paloma" (1954)<br />
-Manuel Carvalho "La Paloma" (1920) (portugués)<br />
-Manuel Díaz Cano "La Paloma" (1978) (guitarra)<br />
-Manuel Doloroso Band "La Paloma" (1969)<br />
-Manuel Granada "La Paloma" (2007) (guitarra)<br />
-Mar Endins "La Paloma" (1985)<br />
-Marcel Wittrisch "La Paloma (Mich rief es an Bord)" (1930)<br />
-Marcos Sánchez "La Paloma" (1999) (guitarra)<br />
-Marek Weber & sein Orchester "La Paloma (The Dove)" (1942)<br />
-Margarita Sierra "La Paloma" (1957)<br />
-Mari Trini con Los Panchos "La Paloma" (2001)<br />
-María Callas "La Paloma" (emisión en un concurso radiofónico, 1934)<br />
-María Jesús y su Acordeón "La Paloma" (1979)<br />
-María José y su acordeón "La Paloma" (1986)<br />
-Mariachis de Acapulco "La Paloma" (1978)<br />
-Mariachis de Jalisco "La Paloma" (1989)<br />
-Marian Alma "La Paloma" (1902)<br />
-Marian Caruso "The Dove" (1954)<br />
-Marianita y Rey "La Paloma" (2008)<br />
-Marinechor der Schwarzmeerflotte "La Paloma" (2003)<br />
-Marisol (actualmente Pepa Flores) "La Paloma" (1963)<br />
-Mar i Vent "La Paloma" (1999)<br />
-Marijke & Michiel Wiesenekker "La Paloma" (2002)<br />
-Marta De La Torre & Anibal Valencia "La Paloma" (1922) (violín y guitarra)<br />
-Marty Robbins "La Paloma" (1966)<br />
-Mary Carson "La Paloma" (1913)<br />
-Masa Coral Torrevejense de Educación y Descanso "La Paloma" (1979)<br />
-Matti Eskonniemi "La Paloma" (1975)<br />
-Matti Lampi "La Paloma" (Valkokyyhkynen) (1995)<br />
-Max Mensing & Egon Kaiser Tanz Orchester "Ahoi, tönt es weit über das blaue Meer" (alemán) (1934)<br />
-Max Skalka "La Paloma" (1938)<br />
-Meister-Sextett (ex Comedian Harmonists) "La Paloma" (1938)<br />
-Me<a href="http://amicus.collectionscanada.ca/gramophone-bin/Main/ItemDisplay?l=&l_ef_l=-1&v=1&lvl=1&coll=24&itm=31389579">lody</a> Kings Dance Orchestra (Andy Tipaldi) Popurrí "Spanish Love/La Paloma" (1923)<br />
-Mercedes Terry "La Paloma" (1989)<br />
-Merle Haggard & The Strangers "La Paloma" (1965)<br />
-Metropolitan Dance Orchestra "La Paloma" (1922)<br />
-Miguel de Ronda "La Paloma" (1970)<br />
-Miguel Rosselló “La Paloma” (1980)<br />
-Miklós Szedö "La Paloma" (húngaro) (1925)<br />
-Mills Brothers<br />
-Mireille Mathieu "La Paloma adé" (1973) (alemán)<br />
-Mireille Mathieu "La Paloma adieu" (1973) (francés)<br />
-Mireille Mathieu "La Paloma vendrá" (1974) (español)<br />
-Miso Kovac "La Paloma" (1988) (croata)<br />
-Mr. Acker Bilk "La Paloma" (1993)<br />
-Mr. Polka "La Paloma" (2003)<br />
-Mosé Tapiero "La Paloma" (1912) (ocarina)<br />
-Myron Floren "La Paloma" (1976) (acordeón)<br />
-M. Turia "La Paloma, habanera" (1958) (guitarra)<br />
-N<a href="http://wacca.tv/m/listen/track/00042282679925_1_03">ana</a> Mouskouri "La Paloma" (1986)<br />
-N<a href="http://www.vbox7.com/play:71148588">ana </a>Mouskouri y Julio Iglesias "La Paloma" (1979)<br />
-Narciso Barroso "La Paloma" (1998) (órgano Hammond)<br />
-Nat Shilkret and The Victor Orchestra "La Paloma" (The dove, fox trot) (1925)<br />
-Natalino Otto "La Paloma" (1996)<br />
-Nathan <a href="http://amicus.collectionscanada.ca/aaweb-bin/aamain/itemdisp?sessionKey=999999999_142&l=0&d=2&v=0&lvl=1&itm=31388199">Glantz</a> & Henri Miro "La Paloma" (1920)<br />
-Newsky "La Paloma" (1976)<br />
-Nicolas de Angelis “La Paloma” (1983)<br />
-Nini Rosso "La Paloma" (1989)<br />
-Ninon Vallin & Maurice Fauré (soprano&piano) "La Paloma (sérénade espagnole)" (1933)<br />
-No G<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">oo</a>ds "La Paloma"<br />
-Noro Morales & His Orchestra "La Paloma" (196?)<br />
-Núria Berengueras i el Grup Quatre Veus "La Paloma" (1988)<br />
-Olavi Virta "La Paloma" (1956)<br />
-Oopperajuhlakuoro Savonlinnan "La Paloma" (1985)<br />
-Orchester Fritz Fulst popurrí "Aloha-oé/La Paloma" (1970)<br />
-Orchester Günter Gollasch "La Paloma" (1963)<br />
-Orchester Joachim Kurweg "La Paloma" (1972)<br />
-Orchester Paul Biste "La Paloma (song)" (1979)<br />
-Orchestra Jacques Leroy "La Paloma" (1960)<br />
-Orchestra Louis Kaztan "La Paloma" (1934(<br />
-Orchestra Roberto Saldo "La Paloma"<br />
-Orfeón Calagurritano Pedro Gutiérrez "La Paloma" (2005)<br />
-Orfeón donostiarra (Donostiako Orfeoia) con la Orquesta de RTVE (dir. Sainz Alfaro) "La Paloma" (1999)<br />
-Orfeón Donostiarra con la Orquesta Sinfónica de Euskadi (dir.: José Antonio Sainz Alfaro) "La Paloma" (2005)<br />
-Orfeón Infantil Mexicano (dir. Rogelio Zarzosa) "La Paloma" (1958)<br />
-Orfeón Murciano "Fernández Caballero" (dir. Manuel Massotti Littel) "La Paloma" (1972)<br />
-Orkesteri Ramblers "La Paloma" (1938)<br />
-Orkesteri Triola "La Paloma" (1938)<br />
-Orlando Ríos & Roberto Rodas "La Paloma"<br />
-Orquesta América Romántica "La Paloma" (1978)<br />
-Orquesta Boston Pops (dir. Arthur Fiedler) "La Paloma" (1958)<br />
-Orquesta de Eduardo Lucchina "La Paloma" (1976)<br />
-Orquesta de Jacques Romain, Leonardo y Frank Larosa "La Paloma" (1974)<br />
-Orquesta de Juanjo Menéndez "La Paloma" (1977)<br />
-Orquesta de Paco Gómez "La Paloma" (1970)<br />
-Orquesta de Fred Müller "La Paloma" (1971)<br />
-Orquesta Diamantes y Bandurria "La Paloma" (1990)<br />
-Orquesta Los Únicos Niños "La Paloma" (1984)<br />
-Orquesta Madrid Festival "La Paloma" (1973)<br />
-Orquesta Maravella (dir. Luis Ferrer) "La Paloma" (1968)<br />
-Orquesta Mayfair (dir. Walter Goehr) "La Paloma" (1952)<br />
-Orquesta Mexicana de Curti "La Paloma" (1905)<br />
-Orquesta Pedro Gómez "La Paloma, tango, serenade" (1983)<br />
-Orquesta Royal (director A. Iznaga) "Paloma" (1950(<br />
-Orquesta Serenata Tropical "La Paloma" (1975)<br />
-Orquesta Sinfónica de Silver Andrey (dir. Ron Solman) "La Paloma" (1997)<br />
-Orquesta Valdés "La Paloma" (1916-1920?)<br />
-Orquesta Veracruz "La Paloma" (1976)<br />
-Orquestra Namorados Do Caribe "La Paloma" (1966)<br />
-Ortega Monasterio con su grupo Cavall Bernat "La Paloma" (1980)<br />
-Otto & Bärnelli "LaGerleitung Ohe" (1981)<br />
-Otto Weiss y su Conjunto "La Paloma" (1975)<br />
-Pablito and his P<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">acha</a>nga "La Paloma"<br />
-Pablo Flores "La Paloma" (1956) (piano)<br />
-Pablo Parana y su Conjunto "La Paloma" (1973)<br />
-Pablo Soto y Orquesta "La Paloma" (1986)<br />
-Pacifique Tango-Orkestret "La Paloma" (1932)<br />
-P<a href="http://cheno.iespana.es/sin_palabras/lista_sin_palabras.html">aco</a> de Lucía y Enrique Montoya "La Paloma" (guitarra española)<br />
-Paco de Lucía y Ramón de Algeciras "La Paloma" (1969) (guitarra española)<br />
-Paco García-Sebastián-Juan "La Paloma" (1977)<br />
-Paco Porras "La Paloma" (1997)<br />
-Paloma San Basilio "La Paloma" (1991)<br />
-Paquito Rodríguez con Manolo Mascota "La Paloma" (1990)<br />
-Parranda de Cantadores "La Paloma" (2002)<br />
-Parrish Mitchel y sus cuerdas maravillosas "La Paloma" (1970)<br />
-Pathé Military Band "La Paloma"<br />
-Patrice et Mario "La Paloma" (francés y español)<br />
-Paul Ash & His Orchestra "La Paloma" (1924)<br />
-Paul Henriksson Orkesteri "La Paloma" (1989)<br />
-Paul Mauriat "La Paloma" (1975)<br />
-Paul Whiteman´s Orchestra "La Paloma (The Dove)" (1928)<br />
-Paulo Moura y Yamandú Costa "La Paloma" (2004) (clarinete y guitarra)<br />
-Pedrito Altieri y su B<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">anda</a> de Acero "La Paloma"<br />
-Pedrito Fernández (José Martín Cobos Caves, n. 1969) "La Paloma" (1980)<br />
-Pedro Lavagua y su Orquesta Típica Argentina "La Paloma" (1972)<br />
-Pedro Salom "La Paloma" (1976)<br />
-Pedro Vargas "La Paloma" (1941)<br />
-Pepe Esqué<br />
-Pepe González y su Orquesta "La Paloma" (1958)<br />
-Pepe Martínez "La Paloma, rumbo tanguillo" (1973) (guitarra)<br />
-Pepe Romero "La Paloma" (1991) (guitarra)<br />
-Pepe y Pedro "La Paloma" (1984)<br />
-Percy Faith & his Orchestra "La Paloma" (1957)<br />
-Pérez Prado y su Orquesta "La Paloma" (1960)<br />
-Perikles Fotopoulos "La Paloma" (1964) (alemán)<br />
-Peter Anders (Deutsche Oper Berlin Orchester) "La Paloma" (Die Taube) (1930)<br />
-Peter Beil (Ray Peterson) "La Paloma"<br />
-Peter Fläschner "La Paloma" (2008)<br />
-Peter Sebastian "La Paloma" (2007)<br />
-Petruta Küpper "La Paloma" (2010)<br />
-Pierre (Pedro) Gailhard "La Paloma" (1905)<br />
-Pierre Michel “La Paloma” (1982)<br />
-Pietro Deiro "La Paloma" (1914)<br />
-Pikkubändi Valmetin "La Paloma" (1984)<br />
<span lang="">-Piraten "La Poloma" (sic) (1998)</span>-Plácido Domingo "La Paloma" (1997)<br />
-Polish Music<br />
-Poly "La Paloma" (1961) (guitarra hawaiana)<br />
-Primo Corchia y su Orquesta "La Paloma, tango" (1979)<br />
-Prince's Orchestra "La Paloma"<br />
-Quartetto di Napoli "La Paloma" (1959)<br />
-Rafa "La Paloma" (1997)<br />
-Rafael Farina "La Paloma" (1975)<br />
<span lang="">-Ral Donner "To Love" (1961)<br />
<span lang="">-Ramrods "La Paloma Cha Cha" (instrumental) (1976)</span></span>-Raoul Martínez & His Orchestra "La Paloma" (1959)<br />
-Rapha Brogiotti et son Orchestre "La Paloma" (1958)<br />
-Ray Anthony and his Orchestra "Tango La Paloma" (1952) (trompeta)<br />
-Raymond Kane "La Paloma" (1988)<br />
-Raymond y José María "La Paloma" (1988)<br />
-R<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">ay</a>ner "La Paloma"<br />
-Reijo Lehtovirta "La Paloma" (1973)<br />
-Reda Caire "La Paloma" (1962)<br />
-Reflejos "La Paloma" (1988)<br />
-René Kollo "La Paloma" (1981)<br />
-Reposaaren Työväen Soittokunta "La Paloma" (1989)<br />
-Reveriano Soutullo "La Paloma" (1931)<br />
-Richard Bonelli "La Paloma" (The Dove) (1921)<br />
-Richard Tauber "La Paloma (Die Taube) (Mich rief es an Bord)" (1931)<br />
<span lang="">-Richard Tauber "The Dove (La paloma)" (inglés) (1942)</span>-Ricky King (Hans Lingenfelder) "La Paloma" (1976) (guitarra)<br />
-Ricky Shayne "La Paloma" (1972)<br />
-Robertino (Robertino Lo<a href="http://www.boysoloist.com/artist.asp?VID=205">ret</a>i) "La Paloma" (1958)<br />
-Robert Marino "La Paloma" (francés) (1933)<br />
-Roberto Blanco<br />
-Roberto Delgado (orquesta) "La Paloma" (1973)<br />
-Roberto Inglez y su Orquesta del Hotel Savoy (Londres) "Bolero de la paloma" (1952)<br />
-Roberto Sasian "La Paloma" (1982)<br />
-Roca Grossa "La Paloma" (1986)<br />
-Rocky Reynolds "La Paloma" (1974) (guitarra)<br />
-Rodrigo Mendoza y su Conjunto "La Paloma" (1977)<br />
-Rogelio Baldrich "La Paloma, canción" (1931)<br />
-Roland Cedermark "La Paloma" (2006)<br />
-Roland Clapson "La Paloma" (guitarra) (1981)<br />
-Roland Shaw Orchestra "La Paloma" (1963)<br />
-Rondalla Nacional (Fígaro) (Argentina) "La Paloma" (1914)<br />
-Ronny Wolfgang Roloff "La Paloma" (1995)<br />
-Rosa Linde Wright "La Paloma" (1906)<br />
-Rosita Serrano & Michael Jarys Orkester "La Paloma" (1938) BSO "Das Boot" (1947)<br />
-Roy Black "La Paloma" (1972)<br />
-Roy Black "Bella Bella Marie" (popurrí) (1988)<br />
-Roy Clark "La Paloma" (instrumental) (1965)<br />
-Roy Etzel "La Paloma" (trompeta) (1966)<br />
-Roy Rabb "La Paloma" (1997)<br />
-Roy Ross y su Quinteto "La Paloma" (1958)<br />
-Roy Smeck y su Cuarteto Island "La Paloma" (1958)<br />
-Rudi Knabl "La Paloma"<br />
-Rudolf Klaus & Frido Grothey "La Paloma" (acordeón) (1966)<br />
-Rudolf Paché "La Paloma" (1969)<br />
-Rudolf Schock "La Paloma (Mich rief es an Bord)" (1954)<br />
-Rudy Wiedoeft (saxófono) & Óscar Levant (piano) "La Paloma" (1926)<br />
-Ruth Adams y el Conjunto Tropical "La Paloma" (1958)<br />
-Ruth Welcome "La Paloma" (cítara) (1960)<br />
-Samantha y su acordéon "La Paloma" (1988)<br />
-Samuel Crespo con orquesta (dir. Mtro. Foglietti) "La Paloma, canción" (1922)<br />
-Santiago Jiménez jr. y La Fuente Mexicana "La Paloma" (1996)<br />
-Sara (Sarita) Montiel "La Paloma" (1962)<br />
-Schuricke-Terzett "La Paloma" (1939)<br />
-Scott Wood and his Orchestra "La Paloma" <br />
-"Seppan", título de un película sueca de 1986 en cuya banda sonora va "La Paloma". No se dispone, actualmente, de más datos.<br />
-Sergio Allegri "La Paloma"<br />
-Shanty Chor Bayer Uerdingen<br />
-Shanty Crew Bensersiel<br />
-Shay Torrent y Ralph Bell "La Paloma" (1958) (organ fantasies in hi-fi)<br />
-Schuricke-Terzett "La Paloma" (Die weiße Taube)<br />
-Semino Rossi "La Paloma" (2006)<br />
-Shakin' Arrows "La Paloma" (1979)<br />
-Sharps & Flats "La Paloma" (1971)<br />
-Sidney Torch (órgano) con Regal Virtuosi (dir. Emanuel Starkey) "La Paloma" (1931)<br />
-Silvio d'Anza "La Paloma" (2009)<br />
-Six Brown <a href="http://www.collectionscanada.gc.ca/gramophone/028011-9002p-e.html">Brothers</a> "La Paloma" (1914)<br />
-Sociedad Coral de Torrelavega (dir. Amador García López) "La Paloma" (1988)<br />
-Son Caribe "La Paloma" (1988)<br />
-Sonny Lester & his Orchestra "La Paloma" (1964)<br />
-Sousa´s Band (John Philip Sousa) "La Paloma" (instrumental) (1902)<br />
-Stan Reynolds and his Orchestra "La Paloma" (1976)<br />
-Stefan Mross "La Paloma" (trompeta) (2000)<br />
-Sven-Olof Sandberg & Gösta Jonssons og hans Orkester "La Paloma (Duvan)" (1936)<br />
-Symphonium Musik<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">auto</a>mat "La Paloma"<br />
-Szedő Miklós "La Paloma" (1925) (tenor húngaro)<br />
-Taito Vainio "La Paloma" (1981)<br />
-Taktlos "La Paloma" (alemán)<br />
-Tato González y su Orquesta "La Paloma" (1972)<br />
-Tau Moe T<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">rio</a> "La Paloma"<br />
-Ted Herold "La Paloma" (1960)<br />
-Tercet Egzotyczny<br />
-Teuvo Valo "La Paloma" (1977)<br />
-Thaddeus Wronski "La Paloma" (1924) (polaco)<br />
-The Boyd Triplets con Xavier Cugat y su Orquesta "La Paloma" (1954)<br />
-The Castillians Troubadors "La Paloma" (1923)<br />
-The Clebanoff Strings (Herman Clebanoff) "La Paloma" (196?)<br />
-The Exotic Guitars "La Paloma" (1969)<br />
-The Fischer Choir "La Paloma" (1977)<br />
-The Gino Marinello Orchestra "La Paloma"<br />
-The Har<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">monica</a> Playboys "La Paloma"<br />
-The Hollywood Bowl Symphony Orchestra (dir. Carmen Dragon) "La Paloma" (1958)<br />
-The Humpbacks (Mick Black) "La Paloma" (2008)<br />
-The Jokers "La Paloma" (1963)<br />
-The Knightsbridge Strings "La Paloma" (1971)<br />
-The London Cello Orchestra (dir. Geoffrey Simon) "La Paloma" (2005)<br />
-The London Cello Sound "The Dove" (2005)<br />
-The Madrinas "La Paloma" (1980)<br />
-The Melody Four [Steve Beresford, Lol Coxhill, Yves Rochard y Tony Coe] "La Paloma" (1982)<br />
-The M<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">orro</a> City Band "La Paloma"<br />
-The New<a href="http://www.trikont.de/basics/archiv/111/index.html">stea</a>d Strings "La Paloma"<br />
-The Orchids "La Paloma" (1960)<br />
-The Pesticles "La Paloma"<br />
-The Rollers "La Paloma" (1961)<br />
-The Soweto Gospel Choir<br />
-The Steel Drums of Trinidad "La Paloma" (1993)<br />
-The Tides "La Paloma" (1963)<br />
-The Tokyo Cuban Boys "La Paloma" (1971)<br />
-Thomas Chalmers & Chorus "La Paloma" (1916)<br />
-Tino Rossi "La Paloma" (español) (1945)<br />
-Tino Rossi "La Paloma" (francés) (1962)<br />
-Tommi Piper "La Paloma"<br />
<span lang="">-Tommy Fischer "La Paloma Ade" (alemán) (2009)</span><span lang="">-Tommy Fischer & Michael Larsen "La Paloma Ade" (español/alemán) (2009)</span>-Tonika Frese "La Paloma" (1917)<br />
-Tony Astarita "La Paloma" (195?)<br />
-Tony Capaldi "La Paloma" (1930)<br />
-Tony y Fermín "La Paloma" (1983)<br />
-Toño (Antonio) Fuentes y su guitarra hawaiana "La Paloma"<br />
-Torsten Hising & Otto Sachs (guitarra hawaiana) & Tonikaorkestern "Duvan (La Paloma)" (195?)<br />
-Trío Acapulco "La Paloma" (1976)<br />
-Trío Calaveras "La Paloma" (1973)<br />
-Trío de Santa Cruz "La Paloma" (1971)<br />
-Trío Guadalajara "La Paloma, habanera" (1964)<br />
-Trío Guaraní "La Paloma" (2003)<br />
-Trío Lanzarote “La Paloma” (1982)<br />
-Trío Los Panchos con Mariachi "La Paloma" (1971)<br />
<span lang="">-Trio Raisner "Märsche" (armónica) (1956)</span>-Trío Sudamericano "La Paloma" (1971)<br />
-Trío Universal "La Paloma" (italiano) (195?)<br />
-Trío Venezuela con el Mariachi José Silverio "La Paloma" (1976)<br />
-Trío Veracruz "La Paloma" (1973)<br />
-Tul Trio "Tahi Nei Taru Kino" (La Paloma)<br />
-Tuna de Arquitectura Técnica de Granada "La Paloma" (1994)<br />
-Tuna de Ciencias de la Universidad de Granada "La Paloma" (1995)<br />
-Tuna de Ingenieros Técnicos Industriales de Valencia "La Paloma" (1970)<br />
-Tuna de Japón "La Paloma"<br />
-Tuna de la Escuela Técnica Superior de Ingenieros de Caminos, Canales y Puertos de Madrid "La Paloma" (1987)<br />
-Tuna de la Facultad de Económicas de Málaga "La Paloma" (1970)<br />
-Tuna de la Facultad de Farmacia de Madrid "La Paloma" (1969)<br />
-Tuna de la Facultad de Med<a href="http://www.totana.com/tunamedicinamurcia/cancionero.asp?ver=t&cat=45">ici</a>na de Murcia "La Paloma" (2003)<br />
-Tuna de Madrid “La Paloma” (2000)<br />
-Tuna de Medicina de Barcelona "La Paloma" (1981)<br />
-Tuna del Distrito Universitario de Granada "La Paloma" (1986)<br />
-Ulrich Tukur und die Rhythmus Boys "La Paloma" (2003)<br />
-Valentino "La Paloma" (1980)<br />
-Veikko Ahvenainen "La Paloma" (1959)<br />
-Vesa-Matti Loiri "La Paloma" (Lääketieteen opiskelijan epätoivo) (1986)<br />
-Veus de Besalú "La Paloma" (1990)<br />
-Vicenç Arocas "La Paloma, balada" (1989)<br />
-Vico Torriani "La Paloma" (alemán) (1964)<br />
-Victor Salon Orchestra "La Paloma" (The Dove, fox trot) (1925)<br />
-Victoria de los Ángeles (soprano, The Sinfonia of London, Rafael Frühbeck de Burgos) "La Paloma" (1964)<br />
-Viktor Klimenko "La Paloma" (Kyyhkynen tieni näyttää) (finlandés) (1998)<br />
-Virta Olavi "La Paloma" (finlandés) (1956)<br />
-Voces Marineras "La Paloma" (1979)<br />
-Volker Bengl & Deutsches Filmorchester Babelsberg (dir. Bemd Wefelmeyer) "La Paloma" (1996)<br />
-Volpi Leuto "La Paloma" (Siirtolaisen kaiho) (1928)<br />
-Waldir Silva. Popurrí "La Golondrina/La Paloma" (1994) (guitarra)<br />
-Walter Scholz "La Paloma" (trompeta) (1987)<br />
-Walter von Lennep "La Paloma (Die weiße Taube) (Mich rief es an Bord)" (1933)<br />
-War of the Worlds "La Paloma" (1938)<br />
-Waymen "La Paloma" (1991)<br />
-Werner Müller & sein Orchester "La Paloma" (1958)<br />
-Wiener Bohème Orchester “La Paloma” (1928)<br />
-Wilfredo de los Reyes y su Orquesta, "La Paloma" (195?)<br />
-Wilhelm Gombert "La Paloma" (1929)<br />
-Will Glahé Musette Orchestra "La Paloma" (1961)<br />
-William Marrer "La Paloma" (1982)<br />
-Xavier Cugat & His Orchestra (vocalistas: Chacha Aguilar y Carmen Castillo) "La Paloma" (1938)<br />
-Xiomara Alfaro "La Paloma"<br />
-Yngve Stoor med sin Hawaiiorkester "La Paloma, tango" (sueco) (1949)<br />
-Yvette Horner "La Paloma" (acordeón) (1975)<br />
-Zélie De Lu<a href="http://www.archive.org/details/lapaloma1903">ss</a>an "La Paloma" (1903)<br />
-Žiarinka (Mandolínový súbor) "La Paloma" (grupo de mandolinas eslovaco) (2007)<br />
-ZOFF "La Paloma" (alemán) (1983)<br />
<br />
OTRAS MÁS:<br />
-"Alma de guitarra" Knifer Music, Barcelona, 1998; "La Paloma" (guitarra con conjunto instrumental) CD<br />
-"Corazón de guitarra, Vol. II", Knife Music, Barcelona, 1999; "La Paloma", casete<br />
-"De Hispanoamérica" (Colección "Melodías Mágicas") PDI, Barcelona, 1998; "La Paloma" CD<br />
-"Éxitos latinos" (Colección "Melodías mágicas"), P. D. I., Barcelona, 1998; "La Paloma" CD<br />
-"Fiesta en Andalucía", 1970; "La Paloma" casete<br />
-"Guitarra" (Colecc. "Melodías mágicas"), P. D. I., Barcelona, 1994; "La Paloma" CD, casete<br />
-"Guitarra contemporánea. Vol. 1" (Colección "The universal collection") Knife Music, Barcelona, 2000; "La Paloma" CD<br />
-"Guitarra" (Colección "Música de Oro"), So. Da Music, Barcelona, 1996; "La Paloma", casete<br />
-"Guitarra de oro" (Colección "Emociones") P.D.I., Barcelona, 1998; "La Paloma" CD<br />
-"Guitarra española: pasión latina", Mediterráneo Music, Barcelona, 2001; "La Paloma", casete<br />
-"Guitarra mágica" (Colección "Melodías mágicas"), PDI, Barcelona, 1998; "La Paloma", casete<br />
-"Guitarras y castañuelas:Spanish show", Novoson, Barcelona, 1988; "La Paloma" casete<br />
-"Hits in Spain2, P.D.I., Barcelona, 1996; "La Paloma", casete<br />
-"Holidays in accordion : recuerdo de España", Divucsa, Barcelona, 1994; "La Paloma" casete<br />
-"Mallorca holidays", CBI Records, Alicante, 1993; "La Paloma" casete<br />
-"Melodías mágicas: guitarra", Knife Music, Barcelona, 1999; "La Paloma", casete<br />
-"Música inolvidable, guitarra romántica", PDI, Barcelona, 1997; "La Paloma", CD<br />
-"Organillo camp", Ediciones Sonoras, Barcelona, 1975; "La paloma, habanera" LP 33 1/3 rpm<br />
-"Organillo castizo : suena el organillo", Divucsa, Barcelona, 1990; "La Paloma", casete<br />
-"Organillo verbenero" Olympo, Barcelona, 1975; "La Paloma" Casete<br />
-"Organillo verbenero", Sociedad Anónima de Ediciones Fonográficas, Barcelona, 1975; "La paloma, habanera" LP 33 1/3 rpm<br />
-"Por el camino de Mëxico" Olympo, S.A. de Ediciones Fonográficas, Barcelona, 1976; "La Paloma" LP 33 1/3 rpm<br />
-"Ritmos latinos (Latin rythm) Vol. 1", Knife Music, Barcelona, 2001; "La Paloma", casete<br />
-"Super Hits", Ariola Eurodisc, Barcelona, 1975; "La paloma vendrá", casete<br />
-"The romantic sea of tranquililty" (Colección "Gentle Persuasion") Dial Discos, Madrid, 1997; "La Paloma" CD<br />
-"Top pops. Vol. II", Gramusic, Madrid, 1972. Orquestas dirigidas por Rafael Ibarbia y Mario Sellés; "La Paloma", casete<br />
-"Viaje por el mundo" (Colecc. "Espectacular"), PDI, Barcelona, 1994; "La Paloma" CD<br />
-"Violines de oro" (Colección "Emociones") P.D.I., Barcelona, 1998; "La Paloma"<br />
-"Yo soy de Valladolid" Euro Sound Levante, Alicante, 1995; "La Paloma" casete Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-33167605921433692712007-07-20T09:41:00.003+02:002014-05-22T13:01:51.562+02:00Índice cronológico general<a href="http://cosicosas.blogspot.com/">PORTADA</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2013/01/canciones-espanolas-maxipluriversionada.html">Canciones españolas maxipluriversionadas (III) "España cañí"</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2013/01/sono-nonos.html">Soñó ñoños</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2013/01/oso-parla-al-raposo.html">Oso parla al raposo</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2013/01/se-verdad-es-la-falsedad-reves.html">Sé, verdad es... la falsedad revés</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2013/01/aji-traga-lagarto-no-traga-lagartija.html">Ají traga lagarto, no traga lagartija</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2013/01/si-rio-cras-arco-iris.html">Si río, cras arco iris</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2013/01/copa-de-palindromos.html">Copa de palíndromos</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2009/09/ladran-luego-cabalgamos.html">¿Ladran? Luego cabalgamos</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2008/05/canciones-espaolas-pluriversionadas-i.html">Canciones españolas maxipluriversionadas (II) "El Porompompero"</a><br />
"<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/11/ni-hablar-del-peluqun-ii.html"><strong>Ni hablar del peluquín II</strong></a>"<br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/10/minipalndromos-cotidianos.html">Minipalíndromos cotidianos</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/09/en-la-sima-profundas-reflexiones.html">En la sima (profundas reflexiones)</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/08/neologbridos.html"><span style="color: #3333ff;">Neologíbridos</span></a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com.es/2007/07/canciones-espaolas-maxipluriversionadas.html"><strong><span style="color: #3333ff;">Canciones españolas maxipluriversionadas</span></strong> (<strong>I</strong>) "La Paloma"</a><br />
"<span style="color: #3333ff;"><strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/07/ni-hablar-del-peluqun.html">Ni hablar del peluquín</a></strong></span>"<br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/07/esnifar.html">Esnifar</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/06/esperpenticas-definiciones.html">Esperpénticas definiciones </a><br />
<span style="color: black;"><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/06/sesquipedales-palabras-espaolas.html">Sesquipedales palabras españolas</a> </span><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/06/maxiplurianagramticas.html">Maxiplurianagramáticas</a><br />
<span style="color: #3333ff;"><span style="color: black;">"</span><strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/05/de-perdidos-al-ro.html">De perdidos, al río</a></strong></span><span style="color: black;">"</span><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/04/acentuacin-de-las-agudas.html">Acentuación de las agudas</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/04/tres-cuartetos.html">Cuartetos</a>: "<span style="color: red;"><strong>Los que bien van</strong></span>", "<span style="color: red;"><strong>La vida</strong></span>", "<span style="color: red;"><strong>5-6-7-8</strong></span>"<br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/04/pacientes-bsquedas.html">Pacientes búsquedas</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/03/curiosidades-sobre-los-plurales.html">Curiosidades sobre los plurales</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/02/generalidades-sobre-la-acentuacin.html">Generalidades sobre la acentuación</a><br />
<span style="color: #3333ff;"><span style="color: black;">"</span><strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/02/ladran-seal-de-que-cabalgamos.html">Ladran, señal de que cabalgamos</a></strong></span><span style="color: black;">" </span><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2007/01/esto-es-pa-lo-que-es.html">Acentuación de las llanas o graves</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/12/cancanosas-palabras.html">Cancanosas palabras</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/12/enciclopdicas-ausencias.html">Enciclopédicas ausencias</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/12/curiosas-definiciones-o-hablando-se.html">Curiosas definiciones</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/12/desbarrados-desvaros.html">Desbarrados desvaríos</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/respetables-palabras.html">Respetables palabras</a><br />
"<span style="color: red;"><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/trioleros.html"><strong>Trioleros</strong></a></span>"<br />
<span style="color: #3333ff;"><span style="color: black;">"</span><strong><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/poner-pies-en-pared_24.html">Poner pies en pared</a></strong></span><span style="color: black;">"</span><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/epigrama-es.html">Epigrama es</a>...<br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/del-hiprbato-e-hiperbatones.html">Del hipérbato e hiperbatones</a><br />
"<span style="color: red;"><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/ruin-poltica-enemigos-hace.html"><strong>Ruin</strong> <strong>política enemigos</strong> <strong>hace</strong></a></span>"<br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/epostraqu.html">Epostracismo</a><br />
“<span style="color: red;"><a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/m-ms-me-mata-el-llegar-vivo.html"><strong>A mí más</strong> <strong>me mata el llegar vivo</strong></a></span>”<br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/roda-lo-s-dejar-paraje-desolador.html">Roda, lo sé, dejará paraje desoladoR</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/calambur-es.html">Calambur es</a>...<br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/de-palndromos-rodeados-estamos.html">De palíndromos, rodeados estamos</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/conocimientos-no-del-todo-intiles.html">Conocimientos no del todo, pero casi, inútiles</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/por-ms-que-uno-sepa.html">Por más que uno sepa</a>...<br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/palndromos-sesquipedales.html">Palíndromos sesquipedales</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/soltelos-tela-tiene.html">Solételos tela tiene</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/implorando-anagramas.html">Implorando anagramas</a><br />
<a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/las-palabras-como-las-frases.html">A las palabras, como a las frases</a>...Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-34132941457829331732007-07-18T18:46:00.000+02:002008-11-13T04:01:18.215+01:00Ni hablar del peluquín<div align="justify"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5089455780763871362" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px" height="148" alt="Ni hablar del peluquín (Retrato de Carlos III)" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPEdhgaDy2VX6Q8BE99wIXQUEsBGW8NvGLl2kENDRuEaP43OMdV0MkahKphMfsB68fblMR8knR3Q8Pwg-tdRXbdd5zSzpxRGijnbf_EL5ijseF_OV9EyLsigEmLIzUiaqZLmM/s200/peluquin.jpg" width="119" border="0" /> Esta moderna expresión aparece registrada por primera vez por la Real Academia Española en la edición de su Diccionario Manual de 1985. También aparece en las ediciones de 1989 y en la actual, de 2001; aunque había desaparecido en la edición 21ª, de 1992. En la edición de 1985 se define como "<span style="font-family:arial;"><em>expresión figurada y familiar con que <span style="font-size:85%;">UNO</span> se niega rotundamente a hablar o tratar de un asunto</em></span>". En la edición de 1989 se define igual, con la única diferencia de que aquí se sustituye el "<span style="font-family:arial;font-size:85%;"><em>UNO</em></span>" por "<span style="font-family:arial;font-size:85%;"><em>ALGUIEN</em></span>". En la edición actual, de 2001, se dice que es una "<span style="font-family:arial;"><em>expresión coloquial</em></span>" y que equivale a "<em><span style="font-family:arial;">ni hablar</span></em>", frase que es definida en el mismo diccionario como <em><span style="font-family:arial;">"expresión usada para rechazar o negar una propuesta".</span></em></div><div align="center">*****</div><div align="justify">Aunque coloquialmente se usa bastante, no abunda esta expresión en la Literatuta; y, además, las referencias de que disponemos no son muy lejanas en el tiempo, lo que nos confirma su, relativamente, reciente acuñación. Veamos algunos literarios ejemplos de su utilización:</div><br /><div align="justify">-"[...]Se calentó, se subió a la parra y no tuve más remedio que decirle cuántas son cinco. Ya le advertí que ni por soñación se pensase que con un pasaje me iba a quitar los calzones, y que, con todos los respetos, en mi casa mando yo. Pepita en la lengua no tengo. Y a mí, por las buenas lo que se quiera, ya se sabe, pero <span style="color:#3333ff;">por las bravas <strong>ni hablar del peluquín</strong></span>[...] Ella la cogió modorra y no lo dejó en toda la tarde. Acabé por decirla que bien si era capricho, pero que si lo hacía por la cuestión internacional del manduque, <span style="color:#3333ff;"><strong>ni hablar del peluquín</strong></span>. A fin de cuentas, a la chavala no la ha de venir mal entretenerse en algo[...] A la noche me salió la chavala con que un marinero de Valparaíso le vende a la señora de don Helio perfumes y otras pichanguitas de París y que es una oportunidad y que la anticipase unos pesos. <span style="color:#3333ff;">Ya le dije que <strong>ni hablar del peluquín</strong></span>, que para ensayos ya está bien con el salón y, como me olía, terminamos de monos. ¡Qué le vamos a hacer! Dos trabajos tiene". <span style="font-size:78%;">[Diario de un emigrante, Miguel Delibes, 1958.]</span> </div><div align="center">*****</div><div align="justify">-"[...]Creo que no -dijo-. Creo que la actual epidemia de fanatismo político durará poco; todo lo más, un siglo: el tiempo justo para que se independicen las colonias. Luego... me temo que Satanás conquiste el mundo precisamente a través de la indiferencia.<br />Mateo protestó. Protestaron todos, incluso María Victoria.<br />- <span style="color:#3333ff;"><strong>Ni hablar del peluquín</strong></span> -dijo la muchacha-. Dentro de un siglo seguiré tan fanática como ahora. Fanática por ti, se entiende, futuro señor juez... <span style="font-size:78%;">[Un millóm de muertos, José María Gironella, 1961.]</span></div><div align="center">*****</div><div align="center"></div><div align="justify">-"[...]Miguel deseaba explorar ese mundo que intuía magnífico más allá de la puerta. Pidió a la abuela que le permitiera instalarse en alguno de los sillones de la parte deshabitada de la casa, pero ella contestó que <a name="acierto0"></a><a href="http://corpus.rae.es/cgi-bin/crpsrvEx.dll?visualizar?tipo1=5&tipo2=0&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;iniItem=0&ordenar1=0&ordenar2=0&FID=230707\012\C000O23072007125101852.376.3864&desc={B}+{I}+ni+hablar+del+peluquín{I},+en+todos+los+medios,+en+{I}CREA+{I}+{B}{BR}&tamVen=1&m#acierto0"></a><span style="color:#3333ff;"><strong>ni hablar del peluquín</strong></span><a href="http://corpus.rae.es/cgi-bin/crpsrvEx.dll?visualizar?tipo1=5&tipo2=0&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;iniItem=0&ordenar1=0&ordenar2=0&FID=230707\012\C000O23072007125101852.376.3864&desc={B}+{I}+ni+hablar+del+peluquín{I},+en+todos+los+medios,+en+{I}CREA+{I}+{B}{BR}&tamVen=1&m#acierto0"></a> y que ya había oído lo que el médico había dicho..." <span style="font-size:78%;">[La ternura del dragón, Ignacio Martínez de Pisón, 1985.]</span></div><div align="justify"></div><div align="center">*****</div><div align="justify"></div><div align="justify">Hubo un episodio histórico en el que, en parte, estuvo involucrado este objeto, el peluquín. Sucedió a caballo entre la mitad del siglo XVIII y principios del XIX. Resulta que, para evitar que los hombres pudieran impunemente cometer delitos amparados en el anonimato que les proporcionaba el tipo de vestiduras que se usaban en la época, capa larga y sombrero redondo de ala ancha, que les permitía fácilmente ocultar el rostro, un ministro italiano de Carlos III, el Marqués de Esquilache, dictó el 10 de marzo de 1766 una Orden dirigida a los funcionarios mediante la cual les conminaba a: “...en todas las concurrencias que tengan, vayan con el traje que les corresponde, llevando <strong>capa corta</strong> o redigot, <strong>peluquín</strong> o pelo propio, <strong>sombrero de tres picos</strong> en lugar de redondo, de modo que vayan siempre descubiertos, ...”<br />Poco después dictó un Bando, dirigido ya a toda la población, y que dio lugar al denominado históricamente como "motín de Esquilache" [oposición al cumplimiento de dicho bando, que tuvo que llevarse a efecto mediante el empleo de las fuerzas de orden], en el que prescribía: “... mando que ninguna persona de cualquier calidad, condición y estado que sea, pueda usar en ningún paraje ... de esta Corte y Reales Sitios ..., del citado traje de capa larga y sombrero redondo para el embozo, pues quiero y mando que usen precisamente de capa corta... y de <strong>peluquín</strong> o pelo propio y sombrero de tres picos, de forma que de ningún oculten el rostro”.</div><div align="justify">Lo que se dio en llamar "motín de Esquilache" no fue única y estrictamente la rebelión o desobediencia del pueblo al cumplimiento de dicho Bando, sino que hubo otros intereses más o menos ocultos, de carácter político, que no vienen aquí al caso el explicarlos o dar de ellos más detalles.</div><div align="justify"></div><br /><div align="center">*****</div><div align="justify"></div><p align="justify"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5091112564398303442" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; TEXT-ALIGN: center" alt="Ni hablar del peluquín" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio8qPQnj5GrE8B12520j6H1J6BRQMXNI7lnLwID1W3-q5x2Qc2eSp__dpaqUJDcr_DnisQYEUNTCgKEA4OwQiDlDo-Y_C-TM0ZEoRWTe4Lhx_OG6A-wpUcXnQZ7QSj99sn7qk/s200/NHP1968.jpg" border="0" />Esta es la portada del tomo nº 41, de 1968, de la colección de historietas de personajes de Disney "Dumbo" (2ª época), publicada por Ediciones Recreativas, S. A.</p><p align="center">*****<br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5134116327539758210" style="CURSOR: arrow" alt="Ni hablar del peluquín" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfiF-KZ0NERDHr0SSqFaxnQgHzNyKkvfXfO_7OdekW0HAzBoW4C5or0PnM9_zOTnt0ESBrstkSLMJgGoPRUfLfoEbVJClDPEWwcTJLFJssgKu9oIIhWOLmyy_EEF3taYJxbYo/s320/SirTimOtheo.jpg" border="0" /></p><p align="justify">Esta es la primera página de la última historieta del personaje "Sir Tim O'Theo", del dibujante Raf, aparecida en el número 226 (segunda época) de la revista "Mortadelo", publicada por la editorial Bruguera en mayo de 1985. </p><p align="center">***** </p><p align="justify">Existe también una película mexicana, del año 1960, del director Alejandro Galindo, que lleva por título "¡Ni hablar del peluquín!"<br /></p><div align="justify"></div><br /><div align="justify"></div>Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-74349855603623387512007-07-03T00:53:00.001+02:002008-11-13T04:01:18.242+01:00Esnifar<div align="justify"><img style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 200px" alt="Verificador del NIF" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSHWpHMNya7jEVgY5mnk2pZxPE5paszcmwNtWMEkwGRbrLUQU-MWZ4FvStgTP8IJ-cLbKqUksuguaII3x7hiqN08sAd3nsbBdkDVUxsr4y20tw0t02nYQ0g7khqOkkubVis0k/s1600/Verificador.gif" border="0" /> No, no se trata de lo que dice el Diccionario de la Real Academia Española (aspirar droga por la nariz). Se trata del cálculo, a lo bestia, de la dichosa letrita que ahora siempre acompaña al número del documento nacional español de identidad (DNI) y al número de identificación de extranjeros (NIE). El nombre viene dado porque en un principio la letra se introdujo a efectos fiscales, de ahí lo de llamarse NIF (número de identificación fiscal) el número del carné de identidad seguido muy de cerca por la letra. Las letras que pueden aparecer en el NIF y en el NIE no son cualesquiera de las que forman parte del alfabeto, sino 23 de ellas. Faltan (si alguna vez aparece alguna conllevaría la falsedad del documento que la contiene) las vocales I, O, U, y la consonante española Ñ. O sea, las 4 últimas letras de la palabra GUIÑO. Las letras tienen un orden que, aunque aleatorio en su forma original de obtención, no deja de ser un orden preestablecido y fijo. Se trata del siguiente: T, R, W, A, G, M, Y, F, P, D, X, B, N, J, Z, S, Q, V, H, L, C, K, E. A cada letra se le asigna un número, en el orden en que aparecen. El orden empieza con el cero y acaba con el 22, de tal modo que el cero corresponde a la letra T y el 22, a la letra E (de España). Veamos todos ellos:0-T; 1-R; 2-W; 3-A; 4-G; 5-M; 6-Y; 7-F; 8-P; 9-D; 10-X; 11-B; 12-N; 13-J; 14-Z; 15-S; 16-Q; 17-V; 18-H; 19-L; 20-C; 21-K y 22-E.<br />Ya conocemos las letras que se asignan al cero y a los números que van del 1 al 22, pero ¿y a los demás números? Pues bien, cuando se llega al número 23, se empieza otra vez desde el principio, por lo que se le asignará la letra T. Al nº 24, la letra R; al nº 25, la letra W; al 26, la A; y así sucesivamente. Es decir, que al superar el número 22, se le asigna la letra que corresponde al resto que queda de dividir el número en cuestión por 23. Por ello, todos los múltiplos exactos del 23 (23, 46, 69, 92...) llevarán la letra T (el resto es 0). Los múltiplos de 23 más uno (por ejemplo 47, 70...), llevarán la letra R (el resto es 1); los múltiplos más dos (por ejemplo 71, 94...), la W (el resto es 2)... </div><div align="justify">Ahora que ya se sabe el significado de la letra, su obtención mediante una calculadora (o a mano, si aún nos acordamos de realizar divisiones de esta manera), sin necesidad de ningún programa especial para tal efecto, es bien sencillo.</div><div align="justify">Veamos un ejemplo: DNI con número 89.235.668 (creo que no existe) y queremos saber su letra. Para ello, lo dividimos por 23 y nos da 3.879.811,65 como resultado. Para convertir las cifras decimales en un número entero (el resto de la división), las multiplicamos por 23: 0,65 x 23 = 14,95. El número que andábamos buscando es, por redondeo, el 15: 89.235.668 = (3.879.811 x 23) + 15. El 15 tiene asignado la letra S, como más arriba se ve. Por lo tanto el NIF es: 89235668-<strong>S</strong>.</div><div align="justify">Si este mismo cálculo lo hacemos con el siguiente número: 89.235.669/23 = 3.879.811,6956.</div><div align="justify">0,6956 x 23 = 15,99. Como vemos, la letra que corresponde es la asignada al número 16, la Q, que es la siguiente a la S en la ordenación más arriba indicada.</div><div align="justify">Ya solo nos falta acordarnos del orden en que van colocadas las letras. Para ello, la mejor manera es la de elaborarse una regla mnemotécnica. Cada cual puede hacerse la suya, la que mejor le ayude a recordar. A mí me va bien la siguiente frase: <strong>TR</strong>anquilo, <strong>WA</strong>tson, <strong>G</strong>eneral <strong>M</strong>otor <strong>Y</strong> <strong>F</strong>rancia <strong>P</strong>ue<strong>D</strong>en, por(<strong>X</strong>) <strong>B</strong>ien. <strong>N</strong>a<strong>J</strong>a <strong>ZS</strong>. <strong>QV</strong>ito, <strong>H</strong>o<strong>L</strong>anda, <strong>C</strong>hecoslova<strong>K</strong>ia, <strong>E</strong>spaña.</div>Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-32186721948187452042007-06-13T00:22:00.013+02:002014-06-16T13:22:42.330+02:00Esperpénticas definiciones<img alt="Palíndromo saladísimo -La sed: animalado tragar toda la mina de sal-" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijVpO_8EHYMHxS8dmieG_tQAbBoQiOlfP-j3KudqJbyII9NaErjCqzLGqrLqgWSN0d6FVfLBwIp5CI65DOSh32ovVb7t-M0KVVQNO0_0iG-NSF7xWKrmtzsYROhZu0NV3ICN0/s1600/PalinSalado.jpg" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px; width: 200px;" /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSYL-A1DhJ-GAht08JPEpd1DnKtAXvleOouHlo8_WGyViVDukCEUrhDOHVGxiZbvuOCoVvGdkJD_1n-md8dRKBGVsKyFtTecfpdi9XlI2wTHmu_ENRXGx3lWdVThmhHQSViss/s1600-h/PalinSalado.JPG"></a><strong>Acebuche. </strong>Seartadecomer.<br />
<strong>Acento. </strong>Dejan nada sin acer.<br />
<strong>Agente. </strong>No hay nadie<strong>, ingente</strong>.<br />
<strong>Aire</strong>. Tamaño de doña Materia (sé verle el revés).<br />
<strong>Amoratado. </strong>Como su nombre indica, así es como suele quedar un amor atado.<br />
<strong>Andorrano.</strong> Camino agachado y a saltos.<br />
<strong>Anomalo. </strong>Hemorroides.<br />
<strong>Asíático.</strong> Y debaix el sótano.<br />
<strong>Asiento. </strong>De esta manera todo se hace.<br />
<strong>Avellana.</strong> Pájaro de figura estilizada.<br />
<strong>Benjamín</strong>. El último y más pequeñito pernil de cerdo.<br />
<strong>Bisoñé</strong>. Soñé dos veces.<br />
<strong>Calzados. </strong>Se pone un par de zapatos o de botas o de...<br />
<strong>Camaleón.</strong> La sabana.<br />
<strong>Caracolada</strong>. Sinvergüenza que no paga entrada o carece de invitación.<br />
<strong>Carcasa. </strong>Casa destinada a guardar coches, <strong>garaje</strong>.<br />
<strong>Carmen</strong>. En inglés, cocheros.<br />
<strong>Carnaval. </strong>Lancha anfibia.<br />
<strong>Catadura. </strong>¡Ejem!.., si no hay niños delante, lo diré.<br />
<strong>Catalana. </strong>Prueba el pelo de la oveja.<br />
<strong>Catalejos. </strong>Ni lo huele.<br />
<strong>Cataplasma. </strong>Lo que hace el vampiro con luna llena.<br />
<strong>Cataratas. </strong>Lo que hace el gato.<br />
<strong>Centrifugarse</strong>. Huir por el centro.<br />
<strong><span style="color: red;">CO</span>medido.</strong> Índice de monóxido de carbono. No hay que confundir con <em><strong><span style="color: red;">Co</span></strong>medido</em>, que es la cantidad o índice de Cobalto.<br />
<strong>Culata. </strong>Recipiente de cobre.<br />
<strong>Decapitar</strong>. Tocar el pito diez veces.<br />
<strong>Desacatar. </strong>Contracción de "de esa catar (probar)". Lo dicen los vendedores de sandías.<br />
<strong>Descubierto. </strong>Entregues cuchara, tenedor y cuchillo.<br />
<strong>Deslenguado. </strong>Persona que ha sido desprovista de su pescado.<br />
<strong>Dormitad. </strong>Dc.<br />
<strong>Ecologia.</strong> Masonería...<span style="font-size: 85%;">nería</span><span style="font-size: 78%;">...ría...a.</span><br />
<span style="color: red;"><span style="color: black;"><strong>Enfado. </strong>Lo que se puede encontrar en una cierta canción popular portuguesa.</span></span><br />
<span style="color: red;"><span style="color: black;"><strong>Escamado. </strong>Acostado.</span></span><br />
<span style="color: red;"><span style="color: black;"><strong>Escarapela. </strong>Vocablo en desuso. Actualmente, <em><strong>escaroeuro</strong></em>.</span></span><br />
<span style="color: red;"><span style="color: black;"><strong>Esnifar.</strong> Averiguar la letra que tiene que acompañar al nº del DNI para componer el NIF. </span></span><br />
<span style="color: red;"><span style="color: black;"><strong>España. </strong>Algo es, debido a que es femenino el término; si no, un trapo sería.</span></span><br />
<span style="color: red;"><span style="color: black;"><strong>Espera. </strong>Lo que da el peral.</span></span><br />
<span style="color: red;"><strong><span style="color: black;">Espiando</span></strong><span style="color: black;">. Como se comunican los pollos.</span></span><br />
<strong><span style="color: black;">Fundamental</span>. </strong>Lo que hay que ponerse en la cabeza para viajar en moto. Vulgarmente llamado <strong>casco</strong>. Su plural es anómalo: fundas mentales o cascos.<br />
<strong>Imitad.</strong> I/2.<br />
<strong>Importante. </strong>Que no se puede llevar o portar.<br />
<strong>Ingente. </strong>No hay nadie,<strong> agente</strong>.<br />
<strong>Jabón. </strong>Aumentativo de <strong>jabí</strong>, pequeña manzana silvestre.<br />
<strong>Ladrillo.</strong> Voz que emite el cachorro.<br />
<strong>Malvado</strong>. Cubierto de color morado pálido tirando a rosa, como el de flor de la malva./2. Paso de carruajes estropeado.<br />
<strong>Mansalva (a). </strong>Español que salva a un inglés.<br />
<strong>Margarita.</strong> Puesto de centinela en un cuartel costero.<br />
<strong>Martillo. </strong>Diminutivo de Marte.<br />
<strong>Masturbar. </strong>Menos tranquilizar.<br />
<strong>Matasellos</strong>. Instrumento asesino en serie.<br />
<strong>Matematicas</strong>. Elimine hierbecicas.<br />
<strong>Musica. </strong>Musa pequeñica.<br />
<strong>Papelera. </strong>Ahora se ha convertido en folios o cuartillas.<br />
<strong>Patológico. </strong>El que siempre y sólo dice cua, cua.<br />
<strong>Pedazo. </strong>¡Menuda peste!<br />
<strong>Pepino. </strong>Josefina sí.<br />
<strong>Pesados.</strong> Calcula el peso a pares.<br />
<strong>Píano.</strong> Porque, más bien, cacarea.<br />
<strong>Pícaro. </strong>El que está a más de 3,15 unidades monetarias.<br />
<strong>Pimiento. </strong>Miento tres veces y pico.<br />
<strong>Pirados</strong>. Fórmula de la longitud de la circunferencia (pi = 3,1416; ra = radio; dos = 2). Sinónimo: <em><strong>rápidos</strong></em>.<br />
<strong>Pirara. </strong>Fórmula de la superficie del círculo (pi <span style="font-size: 78%;">x</span> radio <span style="font-size: 78%;">x</span> radio).<strong> </strong><br />
<strong>Portugal. </strong>Sitio poblado de <strong>portugas</strong>. (El de tortugas se llama "tortugal".)<br />
<strong>Precario. </strong>Agente precursor o favorecedor de la aparición de caries.<br />
<strong>Requiero. </strong>Lo que dice un cierto tipo de monomelomaníaco.<br />
<strong>Ruego. </strong>A casa, en <em>francenglish</em>.<br />
<strong>Serio. </strong>Lo contrario de se rio.<br />
<strong>Siembra.</strong> No ombre.<br />
<strong>Simiente</strong>. Es porque no dice la verdad.<br />
<strong>Sintetica. </strong>Contetona.<strong> </strong><br />
<strong>Sombrero.</strong> Como ya no se lleva, le sobra la eme, porque está de más.<br />
<strong>Sonsonetear. </strong>Sonetear con sonido; es decir, componer sonetos musicales.<br />
<strong>Sorpresa. </strong>Monja encarcelada.<br />
<strong>Tentáculo. </strong>Proctólogo.<br />
<strong>Tirabuzón</strong>. Envía una carta.<br />
<strong>Tomate. </strong>Si es a las 17 horas y con leche, es inglés.<br />
<strong>Trajín. </strong>Traje chiquitín.<br />
<strong>Trasquilar.</strong> Querer pesar un quilo y pasarse.<br />
<strong>Trenzar.</strong> Antiguo vehículo ruso sobre raíles. Desapareció en 1917, convirtiéndose en sovietren.<br />
<strong>Veranos. </strong>Al igual que versiculos están mal, para curarlos, es oficio de la proctología.<br />
<strong>Vergel. </strong>Se hace en la ducha.<br />
<strong>Zaragoza. </strong>Le va bien el negocio a Inditex.<br />
<strong>Zarpazo. </strong>Residencia gallega de verano de los emperadores rusos.<br />
<strong>Zurrón</strong>. Aumentativo de zurrido, sonido bronco y desapacible. Se produce cuando varios decapitan a la vez.<br />
<strong><span style="color: red;">Muchas de estas definiciones se pueden leer en esta página web</span></strong>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;"><a href="http://alamordelalumbre.es.tl/Diccionario-Realista.htm">http://alamordelalumbre.es.tl/Diccionario-Realista.htm</a>, <strong><span style="color: red;">pero han sido copiados sin poner la cita de donde han sido sacados.</span></strong></span></div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-74600701396939747412007-06-09T23:58:00.007+02:002013-01-22T00:42:04.033+01:00Sesquipedales palabras españolas<img style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 202px" height="29" title="Palíndromo sesquipedal con simetría: Sonsomarrámosnos" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9_1stnHYiaRYXDrPK-lkbpfUwKjvN3RnId3KxO5Y3FWP9vvKzvBqrDLt7l1CMAAIqZyEh5PHrGWqVI_pSi-vPeF7vBo02B74sXA7Hql5ZDH4PaaRcj-2_iZ9x1TeNViKp2is/s200/sonsomarramosnos.GIF" border="0" /> Sesquipedal, para la RAE, es el adjetivo con que se califica a las cosas que tienen pie y medio de largas; de ahí el título de esta seccioncilla. Aquí iré poniendo las palabras (o grupos de ellas) que encuentre que posean alguna cualidad que las haga especiales y que sean además muy, o las más, largas -sesquipedales- en, o de, su género.<br /><br /><strong><span style="color:#3333ff;">Alfabeticordenadas</span></strong>.-Sus letras están en orden alfabético. Las más largas halladas hasta ahora son: una de 8 letras y cinco de 7:<br /><span style="color:#ff0000;"><strong>DEFILLOS, </strong></span><span style="color:#ff0000;"><strong>ABELLOS, ACHINOS, </strong></span><span style="color:#ff0000;"><strong>ADELLOS, AFILLOS, C<a href="http://www.carbajo.net/palabras/palabras-alfa.html">H</a>ILLOS.</strong></span><span style="color:#000000;"><br /></span><br /><div align="center"><strong><span style="color:#000000;">*****</span></strong></div><br /><div align="left"><span style="color:#3333ff;"><strong>Palíndromos.</strong></span>- Se leen igual en ambos sus dos sentidos. <span style="font-size:78%;">(L. Duver.) <span style="font-size:100%;">Se pueden leer más <a href="http://cosicosas.blogspot.com/2006/11/palndromos-sesquipedales.html">aquí</a>.</span> [El mayor palíndromo nunca jamás antes escrito [140.721 letras y 22.132 pabras distintas], lo ha sido por el excelente compositor, pianista y palindromista <a href="http://www.carbajo.net/varios/pal.html">Víctor Carbajo</a>, el Día del Libro de 2008.]</span></div><div align="left">De <strong><span style="color:#3333ff;">15 letras </span><span style="color:#000000;">(palinfemtódromos):</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONABATATÁBANOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONALABÁBALANOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONRECONOCERNOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSALÁBALASNOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSALÁRALASNOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSALOMÓLASNOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSOLÁPALOSNOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSOLDÁDLOSNOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSOMETÉMOSNOS...</span></strong></div><br /><div align="left">De <strong><span style="color:#3333ff;">16 letras </span><span style="color:#000000;">(palinsecédromo):</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSOMARRÁMOSNOS.</span></strong></div><div align="center">*****</div><div align="left"><strong><span style="color:#3333ff;">Bifrontes</span></strong> de 15 letras (<strong>Femtobifrontes</strong> o <strong>pentadecabifrontes</strong>).- Tienen un significado distinto según el sentido en que se lean. En <a href="http://www.carbajo.net/palabras/palabras-bifrontes.html">esta</a> página web se pueden ver muchas más palabras con esta característica. </div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSALÁBALOSNOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSALÁRALOSNOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONSOLDÁDLASNOS</span></strong></div><div align="left"></div><div align="left"></div><br /><div align="left">De 12 letras (<strong>dodecabifrontes</strong>).</div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">SONNÁBATELOS</span> </strong><span style="font-size:78%;">(L. D.</span><span style="font-size:78%;">) (Te los soñaba/Nos soletaban),</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>SONNÁRATELOS</strong></span> <span style="font-size:78%;">(L. D.</span><span style="font-size:78%;">) (Te los soñara/Nos soletarán),</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>SONNARÁTELOS </strong></span><span style="font-size:78%;">(L. D.) (Te los soñará/Nos soletaran).</span></div><div align="left"><span style="font-size:85%;">["Luego me dormí e comencé a <strong>sonnar</strong> un <strong>suenno</strong> más sabroso qu'el viño, nétar ni ambrosía". Anónimo, "Diálogo de las transformaciones de Pitágoras", siglo XVI.//"Et su uertud es atal que qui trae della peso de diez granos de ordio o mas; no </span><a name="acierto4"></a><a href="http://corpus.rae.es/cgi-bin/crpsrvEx.dll?visualizar?tipo1=5&tipo2=0&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;iniItem=4&ordenar1=0&ordenar2=0&FID=180707\014\C000O18072007145158812.376.3864&desc={B}+{I}+sonnara{I},+en+todos+los+medios,+en+{I}CORDE+{I}+{B}{BR}&tamVen=1&marcas=0#acierto3"></a><strong><span style="font-size:85%;">sonnara</span></strong><a href="http://corpus.rae.es/cgi-bin/crpsrvEx.dll?visualizar?tipo1=5&tipo2=0&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;iniItem=4&ordenar1=0&ordenar2=0&FID=180707\014\C000O18072007145158812.376.3864&desc={B}+{I}+sonnara{I},+en+todos+los+medios,+en+{I}CORDE+{I}+{B}{BR}&tamVen=1&marcas=0#acierto4"></a><span style="font-size:85%;"> <strong>suennos</strong> medrosos". Lapidario, Alfonso X, s. XIII]</span></div><br /><div align="center">*****</div><div align="left"><strong><span style="color:#3333ff;">Heteroveintigramas</span></strong>.-No se repite ninguna de las <strong><span style="color:#3333ff;">20, o más, letras</span></strong> que contienen.</div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong><span style="color:#000000;">27.-</span>WHISKJMBRANDFLUXVYGPECQTOÑZ</strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;"> (L. Duver)</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><span style="color:#000000;"><strong>23.-<span style="color:#ff0000;">FLUXGRANTZWHISKYJDOMECQ</span> </strong><span style="font-size:78%;">(<a href="http://www.carbajo.net/palabras/palabras-heterogramas.html">V. C.</a>)</span></span></span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong><span style="color:#000000;">21.-</span>GRANDFLUXTEZBOJWHISKY</strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;"> (L. D.)</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong><span style="color:#000000;">20.-</span>FLUXYGRANDTEZCHIMBOS </strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;">(L. D.) [Literalmente: húmedos y grandes rostros de chimbos (pájaros o bilbaínos)],</span></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">GRANDCLUBWHISKYPÓMEZ</span></strong> <span style="font-size:78%;">(L. D.) [Whisky canario].</span></div><div align="center">*****</div><div align="left"><strong><span style="color:#3333ff;">Heterodiecisietegramas</span></strong>.- No se repite ninguna de las <span style="color:#3333ff;"><strong>17 letras </strong></span><span style="color:#000000;">que contienen. <span style="font-size:78%;">(L. D.)</span></span></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">FLUXYGRANDIPECHOS</span></strong><span style="font-size:78%;"> (Literalmente: fluidos y grandes pechos. Vulgarmente: tetas de silicona)</span></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">FLUXYGRANDISTMEÑO</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">FLUXYGRANDÍMPETOS</span></strong></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">CLUBYGRANDISTMEÑO</span></strong>.</div><div align="center">*****</div><div align="left"><span style="color:#3333ff;"><strong>Pentadecaheterogramas</strong><span style="color:#000000;"> o</span> <strong>Heterofemtogramas</strong><span style="color:#000000;"><strong>.</strong>- No se repite</span></span><span style="color:#000000;"> ninguna de las <span style="color:#3333ff;"><strong>15 letras</strong></span> que contienen.</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>CUPRYTIÑÉNDOLAS</strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;"> (Ludaico Duver),</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>DUPLIFRAGMENTOS<span style="font-size:78%;color:#000000;"> </span></strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;">(L. D.),</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>DUPLOTRÍNCHASME<span style="font-size:78%;color:#000000;"> </span></strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;">(L. D.),</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>EXTRACUMPLIDNOS</strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;"> (<a href="http://www.carbajo.net/palabras/palabras-heterogramas.html">Víctor Carbajo</a>),</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>FLUVIMPREGNADOS<span style="font-size:78%;"> </span></strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;">(L. D.),</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>HEPTAFRUNCIDLOS</strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;"> (V. C.),</span></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">HIPERBLANDUZCOS</span></strong> <span style="font-size:78%;">(V. C.),</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>PETRIBLANDUCHOS </strong></span><span style="font-size:78%;color:#000000;">(L. D.),</span></div><div align="left"><span style="color:#ff0000;"><strong>PLUMBINFECTADOS</strong> </span><span style="font-size:78%;color:#000000;">(L. D.),</span></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">PLUSGRANDIFECHO</span></strong> <span style="font-size:78%;">(L. D.),</span></div><div align="left"><strong><span style="color:#ff0000;">YUXTIMPREGNADOS</span></strong><span style="font-size:78%;"> (L. D.).</span></div><div align="center">****</div><div align="justify">Contiene <strong><span style="color:#3333ff;">11</span></strong> <strong><span style="color:#3333ff;">letras consecutivas del abecedario</span></strong>: l, m, n, ñ, o, p, q, r, s, t <em><span style="font-size:85%;">y</span></em> u. Además,<span style="color:#000000;"><strong> </strong>contiene<strong> </strong></span><span style="color:#3333ff;"><strong>16 letras distintas</strong></span><span style="color:#000000;"> del alfabeto</span><span style="color:#000000;"> </span>y una sola de ellas repetida. La palabra más larga contenida en el DRAE es electroencefalografista, que tiene en total 23 letras, pero solo 12 distintas y 8 de ellas repetidas.<br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5126803436190505794" title="Desempequeñeceríantelo" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHqbZvI00EeXJSZuHYNiadYE-9_HfLf4OsI-bgHED4sq9bD8ZpkvrDjp6EHT1QDCTnQMA_WPWTG430NalfaNnASzVXfiwgErAkMevszOvvpW5jv-2QoR91NtvaQoSu7iNEsdk/s400/Desempeque%C3%B1ecer%C3%ADantelo.jpg" border="0" /></div>Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-80338962983094614582007-06-07T17:59:00.003+02:002007-08-13T01:43:47.874+02:00Maxiplurianagramáticas<div align="justify">Son así llamadas por ser palabras de las que, a igualdad de número de letras que otras, se puede de ellas obtener <strong><span style="color:#ff0000;">mayor cantidad de anagramas</span></strong>.<br /><span style="font-size:85%;"><br /><span style="font-size:100%;">De <strong><span style="color:#3333ff;">1 letra</span></strong>: O, Ó (<strong><span style="color:#ff0000;">2 palabras</span></strong>).</span><br /></span>De <strong><span style="color:#3333ff;">2 letras</span></strong>: ¡AH!, HA, ¡HA!//AL, ÁL, LA//EL*, ÉL, LE//ES*, SE, SÉ//ET*, TE, TÉ//HU, ¡HU!, ¡UH!//TU, TÚ, UT (<strong><span style="color:#ff0000;">3 palabras</span></strong>).<br /><span style="font-size:78%;">(*De </span><a href="http://www.juegosdepalabras.com/"><span style="font-size:78%;">juegosdepalabras.com</span></a><span style="font-size:78%;">)</span><br />De <strong><span style="color:#3333ff;">3 letras</span></strong>: EOS, ESO, ÉSO, OES, OSE, OSÉ, SEO, SEÓ, SOE (<strong><span style="color:#ff0000;"> 9 palabras</span></strong>).<br />De <span style="color:#3333ff;"><strong>4 letras</strong></span>: AEST, ASTE, ASTÉ, ATES, ÉSTA, ESTA, ESTÁ, ETAS, ETSA, SEAT, SETA, TAES, TASE, TASÉ, TEAS, TESA, TESÁ (<strong><span style="color:#ff0000;">17 palabras</span></strong>).</div><div align="justify"></div><div align="justify"></div><div align="justify">De <strong><span style="color:#3333ff;">5 letras</span></strong>: ACROS, ARCOS, CAROS, CARSO, CORAS, CORÁS, CORSA, COSAR, CRASO, CROAS, CROÁS, CROSA, OCRAS, ORCAS, ÓSCAR, RASCO, RASCÓ, ROCAS, ROSCA, ROSCÁ, SACRO, SACRÓ, SARCO, SOCRA, SORCA (<span style="color:#ff0000;"><strong>25 palabras</strong></span>).<br />De <strong><span style="color:#3333ff;">6 letras</span></strong>: APEROS, APREOS, APRESO, APRESÓ, APROES, ARPEOS, ARPOSE, ÁSPERO, ESPORA, ÓPERAS, OPERAS, OPERÁS, OPRESA, OPRESÁ, ORPESA, PAREOS, PÁREOS, PARESO, PAROES, PAROSE, PARSEO, PASERO, PEORAS, PEORÁS, PERASO, PERASÓ, PEROSA, PORESA, POSARE, POSARÉ, POSEAR, POSERA, PREAOS, PREASO, PREASÓ, PROASE, PROASÉ, PROESA, PROSEA, RÁPEOS, RAPEOS, RAPOSE, RASPEO, RASPEÓ, REASPO, REASPÓ, REPASO, REPASÓ, REPOSA, REPOSÁ, RESOPA, RESOPÁ, ROPASE, RÓPASE, SAPERO, SAPORE, SAROPE, SEPARO, SEPARÓ, SOPARE, SOPARÉ, SOPEAR, SOPERA (<strong><span style="color:#ff0000;">63 palabras</span></strong>).</div><div align="justify"></div><div align="justify"></div><div align="justify"></div><div align="justify"></div><div align="justify"><span style="font-size:85%;"></div></span><div align="justify">De <span style="color:#3333ff;"><strong>7 letras</strong></span>: APERTOS, APORTES, APOSTRE, APOSTRÉ, APRESTO, APRESTÓ, APRETOS, ÁPTEROS, ASPERTO, ATROPES, ESPARTO, ESPARTÓ, ESPORTA, ESTOPAR, OPERTAS, OPTARES, OPTARSE, PARETOS, PARTEOS, PÁRTEOS, PASTERO, PASTORE, PASTREO, PATEROS, PERASTO, PERATOS, PEROTAS, PERSATO, PERSOTA, PERTASO, PERTASÓ, PERTOAS, PERTOÁS, PERTOSA, PETAROS, PETROSA, PORTAES, PORTASE, PÓRTASE, PORTEAS, PORTEÁS, POSARTE, POSTARE, POSTARÉ, POSTEAR, POSTERA, POSTRAE, POSTREA, POTARES, POTARSE, POTERAS, POTREAS, POTREÁS, PRAESTO, PREASTO, PREASTÓ, PREOSTA, PRESOTA, PRESTAO, PRETAOS, PRETASO, PRETASÓ, PRETOAS, PRETOÁS, PRETOSA, PROATES, PROESTA, PROESTÁ, PRÓSATE, PROSETA, PROTASE, PROTEAS, RÁSPOTE, RASPOTE, REPASTO, REPASTÓ, REPATOS, REPOSAT, REPOSTA, REPOSTÁ, REPOTAS, REPTAOS, RETAPOS, RETOPAS, RETOPÁS, ROPASTE, RÓPASTE, ROPATES, ROPETAS, ROTAPES, SOPARTE, SOPATRE, SOTREPA, TAPEROS, TAROPÉS, TOPARES, TOPARSE, TOPERAS, TORPESA, TRAPEOS, TREPAOS, TREPASO, TROPEAS (<span style="color:#ff0000;"><strong>103 palabras</strong></span>).</div>Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-88774580737065193192007-05-03T12:52:00.009+02:002013-10-15T18:38:52.810+02:00De perdidos, al río<img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio2Sa06X4pIOZdImpEyCQUp4BKgvxFQqTWMy9QQC39EUcTYtUksBUORZtSIf06n0w75ETkvDP4YG8IORunGAq8fqClnWX1fn4KpaQdQuq7jVUP992Tv6DYSOH7CvqGEbbHR2c/s1600/Tir%C3%A1ndose_al_r%C3%ADo.jpg" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px; width: 200px;" text="De perdidos al río -estos no lo están: se divierten-" /> Esta expresión, tan en boga actualmente, aparece recogida por primera vez en la edición de 1992, la vigésima primera, del Diccionario de la Real Academia Española. Está allí definida como “<span style="font-family: arial;"><em>frase figurada y familiar usada para expresar que una vez empezada una acción hay que aceptar todas las consecuencias y procurar llevarla a término</em></span>”. En la vigésimo segunda edición del DRAE, de 2001, aparece definido igual su significado, con la pequeña variación de ser calificada como “<span style="font-family: arial;"><em>expresión coloquial</em></span>”, en vez de “frase figurada y familiar”.<br />
La su tan reciente incorporación al DRAE ha de interpretarse como que es una expresión de no muy lejano uso en el tiempo; de hecho, las referencias literarias que encontrarse pueden acerca della, no van mucho más allá de medio siglo redro.<br />
De las referidas referencias se colige que casi nunca se utiliza esta expresión en el sentido que la Real Academia le da: Uno de los sentidos que se le puede dar, y que no coincide con el académico, es el de "<em><span style="font-family: arial;">no nos importan las consecuencias derivadas de nuestra acción</span></em>"; o, dicho de otra manera, "<span style="font-family: arial;"><em>ya todo nos da igual</em></span>", pues nada o casi nada tenemos que perder o, si lo tenemos, poco o nada nos importa. Otro significado posible es el de "<em><span style="font-family: arial;">no tenemos más remedio que hacer lo que nos disponemos a hacer</span></em>"; o sea, tenemos que hacer esto por huebos.<br />
<br />
<strong><span style="color: #3333ff;">Veamos unos cuantos ejemplificantes retazos literarios</span>:</strong><br />
<br />
-"Habían dejado atrás la carretera y la voz del mendigo. Santos pedaleaba, encorvado, con su mejilla pegada a la de Carmen.<br />
-A ver si nos perdemos -dijo ella.<br />
-¿Te importa a ti que nos perdamos?<br />
-Pues no mucho -sonreía, frotándose la cara en la barba de Santos-. Estando contigo, <em><strong>me da igual. De </strong></em><a href="http://www.blogger.com/null" name="acierto0"></a><em><strong>perdidos al río</strong></em>". <span style="font-size: 78%;">[El Jarama, Rafael Sánchez Ferlosio, 1956]</span><br />
<br />
-"Lo dicho." "Una orla bien negra, Pío, por favor." Y <strong><em>no es que la agradasen</em></strong> las esquelas <strong><em>pero de </em></strong><a href="http://www.blogger.com/null" name="acierto1"></a><strong><em>perdidos, al río</em></strong>. <span style="font-size: 78%;">[Cinco horas con Mario, Miguel Delibes, 1966]</span><br />
<br />
-“Mayor locura, imposible, mi señora. Las últimas noticias que tengo es que están todos de luto. La Reina, vuestra madre los tiene a todos vestidos de negro. <strong><em>No me atrevía</em></strong> a contároslo, <strong><em>pero de </em></strong><a href="http://www.blogger.com/null" name="acierto3"></a><strong><em>perdidos al río</em></strong>...” <span style="font-size: 78%;">[Juana del amor hermoso, Manuel Martínez Mediero, 1982]</span><br />
<br />
-"A las tres de la tarde, después de haber estado unas tres horas insultando y abucheando a gritos a los miembros del nuevo consejo de administración de Grand Tibidabo, la mayoría de los mil accionistas que asistieron a la junta general empezaron a abandonar la sala principal del hotel Barcelona Sants para irse a su casa. <em><strong>De perdidos al río, debieron pensar. Las acciones del Consorcio Nacional del Leasing, que un día compraron a 3.500 pesetas, valen ahora 150 pesetas</strong>"</em>. <span style="font-size: 78%;">[La llamada del estómago, "La Vanguardia", 1994]</span><br />
<br />
<strong><span style="color: #3333ff;">Posibles antecedentes</span></strong>:<br />
<br />
-"Dio expresivas muestras de gratitud al zapatero, que se ofreció a acompañarle a su casa y salió, sacando fuerzas de flaqueza, a paso largo, sin saber adónde iba. "<em><strong>Yo debía tirarme al río</strong></em>", se dijo. Pero enseguida reflexionó que ni por aquella ciudad pasaba río alguno, ni él tenía vocación de suicida". <span style="font-size: 78%;">[Su único hijo, Leopoldo Alas Clarín, 1891]</span><br />
<br />
-"Pues que venga él también -dijo Inés echando de buena gana escrúpulos a un lado-. Yo les contaré lo que me pasa, y ellos me dirán lo que mejor les parezca. Iréme a servir a un amo, a pedir una limosna... <strong><em>tirarme a la ría</em></strong>... ¡Dios me lo perdone! Todo lo que me digan haré... ¡todo menos volver a la cárcel de donde me he escapado!" <span style="font-size: 78%;">[La Puchera, José María de Pereda, 1889]</span>Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-38780018688208996262007-04-23T21:36:00.006+02:002013-03-13T13:05:40.598+01:00Acentuación de las agudas<strong>Las palabras agudas de MÁS DE UNA sílaba</strong>:<br />
<br />
<span style="color: #3333ff;"><strong>1.</strong></span>-<span style="color: red;"><strong>Siempre se acentúan</strong></span>:<br />
<span style="color: #3333ff;">A)</span> Cuando acaban en <strong><em>vocal</em></strong>: sofá, carayá; chimpancé, vacié, obsequié, soslayé; ceutí, <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/LorquÃ">Lorquí</a>; capó, acarició, influyó, acequió; bambú, caraú, interviú.<br />
<span style="color: #3333ff;">B)</span> Cuando acaban en <strong><em>n sola</em></strong>: <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Abarán">Abarán</a>, radián, zaguán; matusalén, también, erguén, pichihuén; <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/CehegÃn">Cehegín</a>, pirgüín; <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Mazarrón">Mazarrón</a>, ración, cequión; común, veintiún.<br />
<span style="color: #3333ff;">C)</span> Cuando acaban en <em><strong>s sola</strong></em>: barrabás, ayacuás; cordobés, puntapiés, taqués; hachís, benjuís; <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Ojós">Ojós</a>, semidiós; autobús.<br />
<br />
<strong><span style="color: #3333ff;">2.</span></strong><span style="color: black;">-</span><strong><span style="color: red;">Nunca se acentúan</span></strong>:<br />
<span style="color: #3333ff;">A)</span> Cuando acaban en <strong>una <em>consonante</em></strong> <strong><em>distinta</em></strong> de <em><strong>n</strong></em> o <em><strong>s</strong></em>: <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Beniel">Beniel</a>, libertad, Albox, bazar, cascabel, kilotex, Madrid, rosbif, robot, autostop, igual, cruel, andaluz, cineclub, Paraguay<span style="font-size: x-small;">(1)</span>, Uruguay<span style="font-size: x-small;">(1)</span> Camagüey<span style="font-size: x-small;">(1)</span>.<br />
<span style="color: #3333ff;">B)</span> Cuando acaban en <strong><em>más de una consonante</em></strong>: Benidorm, delant, iceberg, argent, Canals, Amiens, Mayans, Molins, Isern, Granollers, Ibars, Talens, Torrent, Ardemans, Picassent, Alborch, Salavert, Obradors, Domecq, Castells, Orleans, Milans, Mollins, Herranz.<br />
La regla de que no se acentúen cuando acaban en <em><strong>n </strong>y<strong> s</strong></em> entró en vigor el día 1 de enero de 1959; por ello, algunas palabras como Orleáns y Miláns que, además de nombres de ciudades, son apellidos, aún siguen viéndose así escritas. Es difícil que cambien su grafía, al ser de esta forma como se ha conocido siempre a los miembros de dichas familias.<br />
<br />
(1). Aunque Paraguay, Uruguay y Camagüey se pronuncian como formando triptongos en sus últimas sílabas, a efectos de acentuación siguen la norma general, ya que aquí la letra <em>y</em> se considera consonante.Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-20094150242910334792007-04-16T12:11:00.000+02:002008-11-13T04:01:18.486+01:00Tres cuartetos<img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: arrow; TEXT-ALIGN: center" alt="QArteTos" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWYjgc_iuuCp6_mXCz1mN3_Abfdfn5Xb_FyZnR2g-vY4WrSRJj-5N55itv2U9up0kMhuPERgjZrIiC8fOCzq8dj3q36Tno8FDTi6OwjVggKEztOBIUk-97ep4jwXcitB656uA/s1600/Qartetos.jpg" border="0" /> <div align="center"></div><br /><div align="center">“<strong><span style="color:#3333ff;">Los que bien van</span></strong>”<br /><span style="color:#3333ff;"></span></div><br /><div align="center"><span style="color:#ff0000;"><strong>Los que por la senda encauzada van<br />del buen hacer y de la bonhomía,<br />pídennos nada, que ellos siempre dan:<br />buen humor, sin mucha economía</strong></span>.<br /></div><br /><div align="center">---@@@---@@@---</div><br /><div align="center"><br />“<strong><span style="color:#3333ff;">La vida</span></strong>”<br /><span style="color:#ff0000;"></span></div><br /><div align="center"><span style="color:#ff0000;"><strong>No por palos muchos que a mí me diera,<br />flojear debiera en mis deberes;<br />cárganse sobre nos, queridos seres;<br />procurar debo, evitar les hiera</strong></span>.<br /></div><br /><div align="center">---@@@---@@@---</div><br /><div align="center"><br />"<strong><span style="color:#3333ff;">5-6-7-8</span></strong>"<br /><span style="color:#ff0000;"></span></div><br /><div align="center"><span style="color:#ff0000;"><strong>Mas no habrá quien<br />por fuerza pueda;<br />tan siquiera cien,<br />mover la rueda.</strong></span></div><br /><div align="center"><span style="color:#ff0000;"><strong><span style="font-size:78%;"><br /></span>Rueda del destino<br />sin parar avanza;<br />no marca el sino,<br />mas la esperanza</strong>.</span></div><br /><div align="center"><span style="color:#ff0000;"><span style="font-size:78%;"><br /></span><strong>Esperanza de vivir<br />consigo uno mismo;<br />no por todo redimir,<br />sino por optimismo.</strong></span></div><br /><div align="center"><span style="color:#ff0000;"><strong><span style="font-size:78%;"><br /></span>Optimismo obligado,<br />circunstancias favorables;<br />que siempre nos sean dado,<br />buenas caras amigables</strong></span><strong>.</strong></div>Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-23791857695265682042007-04-13T11:21:00.000+02:002008-11-13T04:01:18.846+01:00Pacientes búsquedas<img style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 89px; HEIGHT: 120px" height="206" alt="Arcaciles" src="http://www.gastronomiavasca.net/glosario-file/825/Alcachofa.jpg" border="0" />Hay algunos términos para los que para saber exactamente su significado por medio del diccionario de la Real Academia Espa<a href="http://buscon.rae.es/draeI/">ñ</a>ola hay que armarse de bastante paciencia. Como ejemplo de lo dicho tenemos <strong><em><span style="color:#3333ff;">arcacil</span></em></strong>, cuya definición es <em><strong>alcací</strong></em>, por lo que tendremos que buscar el significado de este último término, si se da la circunstancia de que tampoco sabemos qué es. Pues bien, <em><strong>alcací</strong></em> o <em><strong>alcacil</strong></em> (así está la entrada en el DRAE) se define como <em><strong>alcaucil</strong></em>. Si se diera la circunstancia, nada improbable, de que tampoco conocemos el significado de alcaucil, tendríamos que realizar una nueva búsqueda. El diccionario nos dice que alcaucil, en su primera acepción, es <strong><em>alcachofa silvestre</em></strong>. Como es natural, no todo el mundo ha de saber qué es una alcachofa silvestre, y menos aún un, pongamos por ejemplo, extranjero que empieza a aprender nuestro idioma. En la definición de alcachofa es donde por fin nos enteramos de lo que es un arcacil, que es por donde empezamos la búsqueda. Se trata de una <em>planta hortense de la familia de las Compuestas y con cabezuelas comestibles</em>. ¡Por fin nos enteramos que lo que andábamos buscando es una hortaliza, o sea, una planta comestible cultivada en las huertas! ¿Qué trabajo costaba poner, además de alcací, “<strong><em>planta hortense comestible</em></strong>” en la definición de arcacil?<br /><div align="justify"></div><img style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 84px; HEIGHT: 83px" height="129" alt="Pacientes búsquedas" src="http://eriwen.spiral-static.org/images/termometro.jpg" border="0" /><br /><div align="justify">Otro ejemplo es el del término <em><strong><span style="color:#3333ff;">etiquez</span></strong></em>, que se define como <em><strong>hetiquez</strong></em>. Hetiquez, a su vez, se define como <strong><em>hectiquez</em></strong>. Hectiquez se define como “estado morboso crónico, caracterizado por consunción y fiebre héctica”. Y <em><strong>fiebre héctica</strong></em> o <strong><em>hética</em></strong> se define como “la propia de las enfermedades consuntivas”. Con todo lo cual, y para el tiempo que hemos invertido en la búsqueda, no es que la cosa quede muy clara, que digamos.</div><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5117066472859198706" height="104" alt="Pacientes búsquedas" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0qRhteiRpM07zdrJFkMPlobLAwJk7AiNFQSLB1QWc6PDAt7tmM-B23tujlp_zuAlZLqB0fk8mt3WQH-kCJ7SOmAO-gfgn9XIOEKRjL2mHVmDdMXSbVO-I7NVDLuEww6qffWw/s200/Lupa.jpg" width="178" border="0" /><br /><div align="justify"></div><br /><div align="justify">Otro ejemplo, más bonito y ejemplarizante que los anteriores, es el que a continuación se expone. Se trata de la búsqueda de la palabra (1)<em><strong>seceno</strong></em>, que nos remite a (2)<em><strong>dieciseiseno</strong></em>. Este último nos reenvía a (3)<em><strong>decimosexto</strong></em>, que está definido como el “que sigue inmediatamente en orden al o a lo (4)<em><strong>decimoquinto</strong></em>”. Decimoquinto es el “que sigue inmediatamente en orden al o a lo (5)<em><strong>decimocuarto</strong></em> y éste, a su vez, y para variar, se define como el “que sigue inmediatamente en orden al o a lo (6)<em><strong>decimotercio</strong></em>”. Una vez llegados a este punto, lo más probable es que se nos haya olvidado lo que andábamos buscando. Pero, en fin, una vez realizado todo este esfuerzo, y por la pena que nos da el que haya sido baldío si no llegamos al final, es por lo que “ponemos pies en pared” y continuamos. La búsqueda la dejamos en decimotercio y “como de perdidos, al río”, deberemos seguir por aquí. Como no podía ser de otra forma, decimotercio se define como el “que sigue inmediatamente en orden al o a lo (7)<em><strong>duodécimo</strong></em>”. En este punto ya “estamos hasta el gorro”, pero hay que terminar. De duodécimo se dice... ¡sí, eso, que sigue al..!, ¿cómo lo adivinaste? Pero hay que seguir leyendo, pues es en su segunda acepción donde por fin nos aclaran un poco las cosas. Allí nos dicen que es un adjetivo usado también como sustantivo y que es como se nombra a cada una de las <em><strong>doce</strong></em> partes iguales en que se divide un todo. Ahora, desandando el camino recorrido, hasta llegar a decimosexto, podremos llegar a saber qué significa seceno, que es por lo que iniciamos esta pacienzuda búsqueda.</div>Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-37250259.post-63224698680806977712007-03-13T10:49:00.001+01:002017-04-11T23:02:33.310+02:00Curiosidades sobre los plurales<div align="justify">
*La<em> <strong>i griega</strong></em> o<em> <strong>ye</strong></em>, a final de palabra, si va precedida de una vocal, se considera consonante y, por tanto, las palabras así terminadas, cuando son agudas, hacen generalmente sus plurales añadíéndoseles la partícula <strong><em>-es</em></strong>: estay/estayes, noray/norayes; taray/tarayes; carey/careyes; buey/bueyes, ley/leyes, rey/reyes, virrey/virreyes; convoy/convoyes; cuy/cuyes.</div>
<div align="justify">
Sin embargo, es rarísimo ver el plural de<em> jersey</em> como<em> jerseyes</em>. El plural lo hace en la forma <em>jerseys</em> o <em>jerséis</em>. También se ve a veces <em>careys</em>.<br />
<em>Paipay</em> y <em>samuray</em>, lo hacen como <em>paipáis</em> y <em>samuráis</em>, respectivamente.</div>
<div align="justify">
<em>Fray</em> y <em>frey</em> hacen sus plurales como <em>frailes</em> y <em>freiles</em>, respectivamente, puesto que son apócopes de fraile y de freile.<br />
<em>Póney</em> (<em>poni)</em>, <em>yóquey</em>, <em>rally</em>, <em>brandy</em> y <em>whisky</em>, que son llanas, los hacen como <em>poneys</em> (<em>ponis</em>), <em>yoqueis</em>, rallys, <em>brandys</em> y <em>whiskys</em>. Aunque no es raro ver, para los tres últimos casos, <em>rallies</em>, <em>brandies</em> y <em>whiskies, </em>como en su inglés original.<br />
<br />
---@@@---@@@---<br />
<br />
*La palabras de origen latino <em>armónium</em>, <em>auditórium</em>, <em>currículum</em>, <em>memorándum</em>, <em>pódium,</em> <em>referéndum</em> y <em>ultimátum</em> tienen como plurales: <em>armonios</em>, <em>auditorios</em>, <em>currículos</em>, <em>memorandos</em>, <em>podios,</em> <em>referendos </em>y<em> ultimatos</em>, respectivamente. El plural de <em>desiderátum</em> es <em>desiderata</em> (f. sing.)<br />
<br />
---@@@---@@@---<br />
<br />
*<strong><em>Barman</em></strong> y <strong><em>sándwich</em></strong> tienen <strong>tres plurales</strong>: <em>bármans, barmen, bármanes; sándwich</em>, <em>sándwichs, </em><em>sándwiches, respectivamente</em>.<br />
<br />
---@@@---@@@---<br />
<br /></div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
*De <strong><em>Maravedí</em></strong> he encontrado, hasta ahora, <strong>ocho plurales</strong>: <em>maravedíes</em>, <em>maravedís</em>, <em>maravedises</em>, <em>moravedíes,</em> <em>moravedines, moravedís, moravedises </em>y<em> moravidís</em>.</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
<br />
---@@@---@@@---<br />
<br />
*Los <strong>plurales de las</strong> <strong>vocales</strong> son: <strong><em>aes</em></strong>, <strong><em>es </em></strong>o<em><strong> ees</strong> (la primera forma es el plural más corto y es preferida a la segunda)</em>, <em><strong>íes</strong></em>, <em><strong>oes</strong></em> y <strong>úes</strong>.<br />
<br />
---@@@---@@@---</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
*Los <strong>plurales de las consonantes k </strong>(ka),<strong> q </strong>(cu),<strong> <em>w </em></strong>(uve doble, ve doble, doble ve o doble u), <em><strong>y </strong></em>(i griega o ye), <strong><em>z </em></strong>(zeta o, ya en desuso, zeda)<strong><em>,</em></strong> son, respectivamente: <strong><em>kas</em></strong>, <strong><em>cus</em></strong> (en Chile, cúes), <strong><em>uves dobles</em></strong>, <em><strong>íes griegas</strong></em> o<strong> yes</strong>, <strong><em>zetas</em></strong> (o, ya en desuso, <em>zedas)</em>.</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
---@@@---@@@---</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="left">
</div>
<div align="left">
*Los plurales de las <strong>notas musicales</strong> son: <em><strong>dos</strong></em>, <em><strong>res</strong></em>, <em><strong>mis</strong></em>, <em><strong>fas</strong></em>, <em><strong>soles</strong></em>, <em><strong>las</strong></em> y <em><strong>sis</strong></em>.<br />
<br />
---@@@---@@@---<br />
<br />
*Hay <strong>plurales anómalos</strong>: Por ejemplo, <em>cualquier</em> (<em>a</em>), <em>hijodalgo</em>, <em>lord,</em> <em>milord </em>y<em> oxímoron</em> hacen sus plurales como <em>cualesquier</em> (<em>a</em>), <em>hijosdalgo</em>, <em>lores,</em> <em>milores </em>y<em> oxímoros</em>, respectivamente.<br />
<br />
---@@@---@@@---<br />
<br />
*Existen <strong>plurales invariables,</strong> como ejemplos: <em>accésit</em>, <em>blues</em>, <em>campus</em>, <em>cárdigan</em>, <em>déficit, estatus, láser, quórum, superávit, tedéum, tórax, vademécum </em>y<em> zarévich</em>. Aunque a veces también se ve <em>accésits, déficits </em>y<em> superávits</em>.<br />
<br />
---@@@---@@@---<br />
<br />
*Muchas palabras <strong>solo se usan en plural</strong> como, por ejemplo, las siguientes:</div>
<div align="justify">
albricias, ambages; bártulos, bulerías; carnestolendas, catacumbas, comicios; chécheres; doscientos, ducas; enseres, exequias; fauces, fritillas; gachasmigas, gallinejas; huebos; idus; jamugas; lavazas, longuetas; maitines, molletas; natillas, nupcias; oceánidas, ovas; pertrechos, preces; quevedos; raviolis, retartalillas; saludes, sevillanas; tenacillas, tiquismiquis, tragaderas; uebos; vistillas, víveres; yuglandáceas; zaragüelles.</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
---@@@---@@@---</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
*Hay palabras que <strong>solo se usan en singular</strong>, como ejemplos: <em>angustia</em> (con el significado de naúseas), <em>gran</em>, <em>látex</em>, <em>parisién</em> y <em>tez</em>.</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
---@@@---@@@---</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
*Cuando se quiere poner en plural unas <strong>siglas</strong>, estas se duplican:</div>
<div align="justify">
SS. MM. (Sus Majestades)</div>
<div align="justify">
SS. AA. RR. (Sus Altezas Reales)</div>
<div align="justify">
EE. UU. (Estados Unidos)</div>
<div align="justify">
FF. CC. (Ferrocarriles)</div>
<div align="justify">
CC. OO. (Comisiones Obreras)</div>
<div align="justify">
FF. AA. (Fuerzas Armadas)</div>
<div align="justify">
OO. NN. GG. (Organizaciones no gubernamentales).</div>
---@@@---@@@---
<br />
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
</div>
<div align="justify">
*Hay palabras que se usan más en plural que en singular, como por ejemplo: Alicate, angina, arrumaco, braga, bronquio, cachivache, calzoncillo, electrodoméstico, entremés, escalofrío, espalda, fideo, galguería, hez, huevo, macarrón, maraca, michirón, nalga, pantalón, pantorrilla, tallarín, tenaza, tijera, tropezón.</div>
Ludaico Duverhttp://www.blogger.com/profile/07363483545768931853noreply@blogger.com2